Bakgrund: Digitaliseringen syftar till att underlätta en god och jämlik vård. Information- och kommunikationstekniken (IKT) är under snabb utveckling där Covid- 19 pandemin bidragit till ökad användning av digitala verktyg inom primärvården, där ett exempel är videobesök. Syfte: Att undersöka patienters, läkares och sjuksköterskors uppfattningar och upplevelser av digitala videobesök inom primärvården.  Design: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ design. Metod: I studien inkluderades 13 kvalitativa artiklar. Materialet analyserades via innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Presenteras i fyra kategorier; Digitala aspekter där tekniska förutsättningar är väsentliga för adekvata videobesök och att konfidentialiteten bevaras. Praktiska möjligheter och utmaningar innebär för patienter ökad tillgänglighet samt tidsbesparing och för vårdpersonal förbättrad interprofessionell samverkan. Däremot finns olika åsikter avseende arbetsbördan. Möjligheter och utmaningar i interaktionen mellan patient och vårdgivare där videobesök kunde underlättas vid etablerad vårdrelation. Fler fördelar än telefonsamtal, möjliggör icke verbal kommunikation. Tillämpbara kontexter är bland annat lättare sjukdomstillstånd utan behov av fysisk undersökning och uppföljningsbesök. Videobesök kan lämpas för patienter boende på landsbygden, begränsade till hemmet, yngre eller med adekvat digital litteracitet.  Konklusion: Det är av stor vikt att videobesök används till “rätt” patienter vid “rätt” tillfällen för att uppnå en effektiv och säker användning. Nyckelord: läkare, patienter, primärvård, sjuksköterskor, videobesök / Background: Digitalization aims to facilitate good and equal care. Information and communication technology (ICT) is under rapid development, where the Covid-19 pandemic has contributed to increased use of digital tools in primary care, where an example is video visits. Aim: To investigate patients', doctors' and nurses' perceptions and experiences of digital video visits in primary care. Design: Systematic literature review with qualitative design. Method: The study included 13 qualitative articles. The material was analyzed with content analysis with an inductive approach. Results: Presented in four categories; Digital aspects where technical conditions are essential for adequate video visits and that confidentiality is maintained. Practical opportunities and challenges for patients increased accessibility as well as time savings and for healthcare staff improved interprofessional collaboration. There are different opinions regarding the workload. Opportunities and challenges in the interaction between patient and caregiver where video visits could be facilitated with an established care relationship. More benefits than phone calls, enables non-verbal communication. Applicable contexts include mild medical conditions without the need for a physical examination and follow-up visit. Video visits can be suitable for patients living in rural areas, the housebound, younger or with adequate digital literacy. Conclusion: It is of great importance that video visits are used to the "right" patients at the "right" occasions to achieve an effective and safe application. Keywords: nurses, patients, physicians, primary care, video visits

Många svenskar är idag positiva till att få digital konsultation och intresset har de senaste åren ökat särskilt för videobesök. För att en tjänst för videobesök ska kunna bli en del av den offentliga vården krävs det att både patienter och vårdgivare är villiga att använda den. Denna studie syftade till att undersöka vilka föreställningar vårdgivare har om användningen av videobesök för att bygga en förståelse för de utmaningar och möjligheter som finns med videobesök i den offentliga vården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdgivare delaktiga i Region Östergötlands videobesöksprojekt DVC. Transkriptioner från intervjuerna analyserades genom tematisk analys med utgångspunkt i Teorin om Planerat Beteende. Analysen resulterade i teman kopplat till föreställningar om positiva och negativa effekter för den egna prestationen, för patienten och för vården som organisation. Analysen identifierade även föreställningar om positivt och negativt socialt tryck, den egna moralen, föreställningar om upplevd kontroll och självförmåga samt föreställningar om olika användargrupper och integreringen av videobesök i vården. De positiva effekterna av användningen av videobesök ansågs vara störst för patienterna. Deltagarna upplevde att andra vårdgivare i stor utsträckning var negativt inställda till videobesök, men att det fanns förväntningar från patienthåll på lättillgänglig vård. Samtidigt som ingen av deltagarna tvivlade på den egna förmågan att använda videobesökstjänsten uttrycktes ett behov av support och rutiner för att hantera olika problem som kan uppkomma. Denna studie identifierade även ett stort behov av att fokusera på kompatibilitet med andra system som används samt att anpassning utifrån olika patientgruppers kunskap måste göras.

I Sverige har en rad olika mobila applikationer vuxit fram där patienter kan ställa frågor och konsultera läkare med hjälp av videobesök. Dessa typer av tjänster är i dagsläget menat att användas som ett substitut eller komplement till traditionella vårdbesök med syfte att avlasta sjukhus och tillgängliggöra vård. ​Ökade krav och nya behov har däremot skapat nya förväntningar på hälso- och sjukvårdstjänster och hur de ska tillhandahållas. Detta har lett till en debatt kring huruvida det är positivt för vården eller ej. Syftet med denna uppsats var att undersöka sjukvårdspersonals inställning till videobesök, samt vilka faktorer som är viktiga för att sjukvårdspersonalen ska acceptera ett sådant system. För att få en förståelse för detta genomfördes totalt sex intervjuer med sjukvårdare i Stockholm, Uppsala och Norrtälje. Intervjuer utformades och analyserades med hjälp det teoretiska ramverket, TAM, som ämnar förutse och förklara användares acceptans till system innan de har utsatts för det. Resultaten av undersökningen visar att det finns en positivitet och nyfikenhet hos respondenterna till videobesök i sig men en skepsis kring hur tekniken används idag - de ansåg ​att videobesök är ett viktigt verktyg som i dagsläget används på fel sätt. Utfallet av analysen ledde dock till ett annat resultat än det som empirin visade: ​acceptans och inställning hos respondenterna visade sig bero på mer på vilken kontext det används inom än demografiska faktorer. Validiteten av det teoretiska ramverket i relation till sjukvård är något som vidare bör diskuteras i framtida forskning. / During the past few years, there has been a increase of services which provide healthcare through mobile applications. These types of services are meant to be used as a complement to traditional health care with the purpose of relieving hospitals and making health care more accessible. An increase in demand has formed new expectations in health care and the way in which health care services are carried out. This has led to an ongoing debate where some argue that this is a positive development concerning the quality of care and others argue that it is not. The purpose of this study was to examine the attitudes of health care professionals toward mobile application based health care, as well as examine which factors are important in assuring that health care professionals accept such a system.Interviews with six different health care professionals in Stockholm, Uppsala and Norrtälje were carried out to gain knowledge in this subject. The interviews were developed and analysed using the theoretical framework, TAM, which aims to predict and explain user acceptance of systems that they have not yet been exposed to. The results of this study reveal a positivity and curiosity among the respondents towards video healthcare, but a skepticism of how the technology is being used today. They felt that it is an important tool which is being used in the wrong way. The outcome of our analysis show different results than our empirics imply. The acceptance and attitude among our respondents seem to depend more on which context it is being used in rather than demographic differences. The validity of our theoretical framework in the context of healthcare is something that should be further discussed in future studies.

Utvecklingen av digital vård sker i en snabb takt vilket bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT) och Covid-19 pandemin tillsammans ligger till grund för. Litteratur inom området lyfter att digital vård ökar arbetsbelastningen inom vården då det bland annat sätter högre krav på vårdpersonals tekniska kunskap och medicinska bedömning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdpersonals upplevelser av användningen av videosamtal i digitala patientmöten. Vi har använt en kvalitativ forskningsansats grundad i litteratur som behandlar digital vård där åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerad vårdpersonal genomförts. I analysen av dessa åtta intervjuer framkom det fyra teman med tillhörande subteman, nämligen flexibilitet (individanpassad vård och digifysiskt arbetssätt), tillgänglighet (jämlik vård och tidsschema), effektivitet (arbetsbelastning och tid & rum) och teknik (personlig inställning, användning av systemen och digital kvalitet). De fyra temana har delats in i tre kategorier av upplevelser: moraliskt ansvar, dynamisk tidsbalans och mottaglighet. Slutsatsen som denna studie drar är att vårdpersonal inte upplever att fysisk eller digital vård är optimal som solitär, utan att digifysisk vård är det mest gynnsamma alternativet för samhället i stort. Det vill säga för såväl individ i form av både patient och vårdpersonal som för organisationer. Studien bidrar därför med kunskapen om att digital och fysisk vård kompletterar varandra och att systemen bör sammanflätas för att en sådan kombination skulle vara optimal. / The development of digital healthcare is happening at a rapid pace which Information and Communication Technologies (ICT) along with the Covid-19 pandemic is the main reason for. Existing literature highlights that digital care increases the workload within health care because the demand and requirements on the healthcare workers technical knowledge and medical assessment is elevated. The purpose of the study is to contribute with knowledge of health care workers experiences in the use of video consultations in digital healthcare. This was done through a qualitative research approach based on existing litteratur where eight semi structured interviews with legitimised healthcare workers were performed. The analysis of the interviews resulted in four themes with sub themes, which were flexibility (individualised care and digiphysic work method), accessibility (equal care and time schedule), efficiency (workload and time & space) and technology (personal attitude, use of systems and digital quality). The themes have been categorised into three categories of experiences: moral responsibility, dynamic time balance and receptiveness. In conclusion the health care workers do not experience either physical care or digital care to be optimal individually, but that a combination of the two would be the most favourable alternative for society as a whole. That is, for both the individual in the form of both patient and health care workers as well as health organisations. The study therefore contributes with the knowledge that digital and physical care complements each other and that the systems should be intertwined for such a combination to be possible and optimised.