Bakgrund: Digitaliseringen syftar till att underlätta en god och jämlik vård. Information- och kommunikationstekniken (IKT) är under snabb utveckling där Covid- 19 pandemin bidragit till ökad användning av digitala verktyg inom primärvården, där ett exempel är videobesök. Syfte: Att undersöka patienters, läkares och sjuksköterskors uppfattningar och upplevelser av digitala videobesök inom primärvården.  Design: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ design. Metod: I studien inkluderades 13 kvalitativa artiklar. Materialet analyserades via innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Presenteras i fyra kategorier; Digitala aspekter där tekniska förutsättningar är väsentliga för adekvata videobesök och att konfidentialiteten bevaras. Praktiska möjligheter och utmaningar innebär för patienter ökad tillgänglighet samt tidsbesparing och för vårdpersonal förbättrad interprofessionell samverkan. Däremot finns olika åsikter avseende arbetsbördan. Möjligheter och utmaningar i interaktionen mellan patient och vårdgivare där videobesök kunde underlättas vid etablerad vårdrelation. Fler fördelar än telefonsamtal, möjliggör icke verbal kommunikation. Tillämpbara kontexter är bland annat lättare sjukdomstillstånd utan behov av fysisk undersökning och uppföljningsbesök. Videobesök kan lämpas för patienter boende på landsbygden, begränsade till hemmet, yngre eller med adekvat digital litteracitet.  Konklusion: Det är av stor vikt att videobesök används till “rätt” patienter vid “rätt” tillfällen för att uppnå en effektiv och säker användning. Nyckelord: läkare, patienter, primärvård, sjuksköterskor, videobesök / Background: Digitalization aims to facilitate good and equal care. Information and communication technology (ICT) is under rapid development, where the Covid-19 pandemic has contributed to increased use of digital tools in primary care, where an example is video visits. Aim: To investigate patients', doctors' and nurses' perceptions and experiences of digital video visits in primary care. Design: Systematic literature review with qualitative design. Method: The study included 13 qualitative articles. The material was analyzed with content analysis with an inductive approach. Results: Presented in four categories; Digital aspects where technical conditions are essential for adequate video visits and that confidentiality is maintained. Practical opportunities and challenges for patients increased accessibility as well as time savings and for healthcare staff improved interprofessional collaboration. There are different opinions regarding the workload. Opportunities and challenges in the interaction between patient and caregiver where video visits could be facilitated with an established care relationship. More benefits than phone calls, enables non-verbal communication. Applicable contexts include mild medical conditions without the need for a physical examination and follow-up visit. Video visits can be suitable for patients living in rural areas, the housebound, younger or with adequate digital literacy. Conclusion: It is of great importance that video visits are used to the "right" patients at the "right" occasions to achieve an effective and safe application. Keywords: nurses, patients, physicians, primary care, video visits

I Sverige har en rad olika mobila applikationer vuxit fram där patienter kan ställa frågor och konsultera läkare med hjälp av videobesök. Dessa typer av tjänster är i dagsläget menat att användas som ett substitut eller komplement till traditionella vårdbesök med syfte att avlasta sjukhus och tillgängliggöra vård. ​Ökade krav och nya behov har däremot skapat nya förväntningar på hälso- och sjukvårdstjänster och hur de ska tillhandahållas. Detta har lett till en debatt kring huruvida det är positivt för vården eller ej. Syftet med denna uppsats var att undersöka sjukvårdspersonals inställning till videobesök, samt vilka faktorer som är viktiga för att sjukvårdspersonalen ska acceptera ett sådant system. För att få en förståelse för detta genomfördes totalt sex intervjuer med sjukvårdare i Stockholm, Uppsala och Norrtälje. Intervjuer utformades och analyserades med hjälp det teoretiska ramverket, TAM, som ämnar förutse och förklara användares acceptans till system innan de har utsatts för det. Resultaten av undersökningen visar att det finns en positivitet och nyfikenhet hos respondenterna till videobesök i sig men en skepsis kring hur tekniken används idag - de ansåg ​att videobesök är ett viktigt verktyg som i dagsläget används på fel sätt. Utfallet av analysen ledde dock till ett annat resultat än det som empirin visade: ​acceptans och inställning hos respondenterna visade sig bero på mer på vilken kontext det används inom än demografiska faktorer. Validiteten av det teoretiska ramverket i relation till sjukvård är något som vidare bör diskuteras i framtida forskning. / During the past few years, there has been a increase of services which provide healthcare through mobile applications. These types of services are meant to be used as a complement to traditional health care with the purpose of relieving hospitals and making health care more accessible. An increase in demand has formed new expectations in health care and the way in which health care services are carried out. This has led to an ongoing debate where some argue that this is a positive development concerning the quality of care and others argue that it is not. The purpose of this study was to examine the attitudes of health care professionals toward mobile application based health care, as well as examine which factors are important in assuring that health care professionals accept such a system.Interviews with six different health care professionals in Stockholm, Uppsala and Norrtälje were carried out to gain knowledge in this subject. The interviews were developed and analysed using the theoretical framework, TAM, which aims to predict and explain user acceptance of systems that they have not yet been exposed to. The results of this study reveal a positivity and curiosity among the respondents towards video healthcare, but a skepticism of how the technology is being used today. They felt that it is an important tool which is being used in the wrong way. The outcome of our analysis show different results than our empirics imply. The acceptance and attitude among our respondents seem to depend more on which context it is being used in rather than demographic differences. The validity of our theoretical framework in the context of healthcare is something that should be further discussed in future studies.