Botswanas ekonomiska tillväxt utgör ett sällsynt exempel på ett afrikanskt land som har lyckats använda sina naturtillgångar till att driva på en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den så kallade Holländska sjukan (HS). HS är ett ekonomiskt fenomen som går ut på att en växande sektor som baseras på naturtillgångar skadar landets tillverkningssektor och leder därmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri står för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintäkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet väldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjälp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör. Detta tack vare att Botswanas regering aktivt, genom ekonomiska styrmedel som finansieras av diamantindustrin, försöker motarbeta effekterna av HS. Eftersom tidigare makrostudier bygger på kvantitativ data i form av tillväxtsiffror finns det all anledning att vara skeptisk till dess slutsatser eftersom HS-modellen utgår från att staten i detta sammanhang ärneutral. Syftet i denna uppsats är att genom litteraturstudier ta reda på hur de två största tillverkningsindustrierna har påverkats av diamantindustrins tillväxt och de HS-effekter som detta medför. Slutsatserna är att industrierna har påverkats på olika sätt. Textilindustrin har drabbats av the resource movement effect vilket uttrycker sig i form av tillväxtsvårigheter samt minskad konkurrensförmåga. Boskapsindustrin upplever också tillväxtsvårigheter men av den anledningen att priset för kött har ökat på den lokala marknaden tack vare the spending effect. Det går inte att tyda några symptom av the exchange rate effect på vare sig textil- eller boskapsindustrin. Slutsatserna i denna studie skiljer sig från tidigare forskning och kan förklaras i att användning av ekonometriska metoder för att studera HS kan vara missvisande eftersom dessa metoder "luras" av positiva tillväxtsiffror hos tillverkningsindustrierna som till stor del finansieras av den dominerande diamantindustrin.