Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll. Uppsatsen ger en översiktlig inblick i hur minnet fungerar, och därigenom även verktyg att förstå sig på processerna som ligger bakom memorering. Den ger även tips och råd om olika strategier en musiker kan använda sig av vid instudering och framförallt memorering, hämtat såväl från forskning som från intervjun med pianisten och mina egna erfarenheter. Vidare väcks med uppsatsen frågan om utantillspelets funktion och roll, och spelet med och utan noter jämförs utifrån synen på detta och dess musikaliska skillnader och funktioner. Uppsatsen utgår mestadels från en pianists synvinkel, men informationen kan vara av intresse även för andra instrumentalister och även ur ett musikpedagogiskt perspektiv.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur kurdiska kvinnor använder matlagning som en meningsskapande praktik och om matlagningen fungerar som en förstärkare av den egna identiteten. Jag har med hjälp av en autoetnografisk metod undersökt hur kvinnor från min egen släkt förhåller sig till matlagningspraktikens alla delar. Med hjälp av den autoetnografiska metoden och det teoretiska ramverket för grounded theory har jag tagit mig an ett familjärt fält på ett självreflexivt sätt. Genom att applicera framför allt minnesteori och praktikteori på mitt empiriska material har jag kunnat visa hur informanternas erfarenheter och kunskaper om matlagning handlar om ett görande av flera olika typer av minnen. Samtidigt som matlagningen är ett skapande och återskapande av sociala och kollektiva minnen skapas också det sensoriska minnet i en växelverkan som en effekt av den. De minnen som skapas blir en källa till gemenskap mellan informanterna och de nyckelpersoner som bär matlagningen. Det som genomsyrar allting är ett identitetsbygge som skapas via matlagningens alla delar.

Laborationer är en metod som endast existerar inom skolan vars syfte är att befästa teori och hur man genomför experiment. Inom svensk gymnasiefysik ska elever lära sig planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer. För att lära sig dessa förmågor används en mängd olika metoder av lärare och forskare arbetar aktivt med nya bättre metoder för laborationer. Forskningen kring metoderna pågår oftast endast inom kursen eller programmet som laborationerna genomförs och det saknas information ifall förmågorna endast består till provet är över eller ifall de kan utnyttja kunskapen i högre utbildning. I denna studie har en liten grupp studenter på stort mellansvenskt universitet intervjuats kring deras minnen av fysiklaborationer innan de påbörjade universitetet och analyserat det. Det som studenterna kom ihåg främst var de laborationerna som de tyckte var roliga och intresseväckande. Laborationerna beskrevs främst genom det visuella i form av uppställningen vilket var en av anledningarna till att studenterna mindes laborationerna. Utöver det spelade det ingen roll inte vilka man gjorde laborationen med och om man skrev en labbrapport eller inte. Resultatet visar att moderna laborationsmetoder som ger goda resultat inte nödvändigtvis gör laborationerna minnesvärda. Studien ger däremot bara en liten inblick i fysikstudenters minnen och tjänar till att vara förstudie för att studera vidare vad gör en laboration perfekt.

No description available.

This study aims to analyse the mediation of cultural memory in Christopher Nolan’s newest production Dunkirk. Furthermore, the audiences are supposed to identify and create meaning from cultural memories they have not inherited. This problem will therefore be analysed in relation to the mediation of cultural memory. A critical discourse analysis will mark the cornerstone of a methodical analysis model, followed by a semiotic textual analysis. Both the discourse and semiotic analysis will be preceded by a socio historical theory of contemporary ideology.    Dunkirk assumes the form of a popular-cultural text itself, and will therefore be analysed as such. With the help of cultural-historical concepts such as identity creation and collective, cultural and prosthetic memory the study in question will supply a relevant contribution through analysis and result. The result itself concluded that Nolan dedicated his depiction of the events at Dunkerque to the people and civilians.  Through heavily romanticised depictions of civilian efforts, small boats in focus, and the intimate narratives of the soldiers’ struggles, the identification easily cements itself in the audience through sheer emotional investment with the characters and the intricate social hierarchies they produce through isolation and exclusion. In relation to mediating a cultural memory through popular-culture film, these possibilities of identification also create possibilities of prosthetic memories to develop, through which audiences undertake cultural memories they are not entitled to by heritage.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om studenter som går första året på en teknisk högskola upplever att närvaron eller frånvaron av bilder i undervisning av ett naturvetenskapligt ämne påverkar deras förståelse för ämnet och hur väl de minns ämnet som studeras. Genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer fick sju studenter berätta om sina erfarenheter från grundläggande kemi- och fysikkurser på högskolan och om erfarenheter av bilder i andra studier. Studiens resultat har analyserats enligt en fenomenografisk analysmodell där uttalanden jämfördes och grupperades genom likheter och olikheter som resulterade i de tre kategorierna; Multimedia - effekt på lärandet, Bildens inverkan för förståelse, Bildens inverkan för att minnas. Studien visar att studenterna upplever att bilder som används enligt tidigare forskning kring multimedia-effekten och kognitiv belastningsteori påverkar lärandet positivt både kortsiktigt och över längre tid. Det vill säga att den djupare förståelsen ökar när konkreta instruktiva bilder används tillsammans med text eller tal, och att mer generella bilder som övergripande visar ett naturvetenskapligt fenomen tillsammans med text eller tal ökar motivationen för lärande. Motivationen har i sin tur uppmuntrat till att studenten tänker vidare kring ämnet som lärs ut. När instruktionerna är designade för att optimera hur arbetsminnet påverkas enligt kognitiv belastningsteori upplever studenterna störst positiv inverkan på sitt lärande.

1987 i Medellin, föder Maria ett barn, hon vill ge henne namnet Natalee, men efter att hon lämnat barnet till adoption ger någon annan henne istället namnet Leonela. Leonela bor 6 månader hos en fostermamma som också heter Maria, sedan adopteras hon till Sverige av Marie och Janne och får namnet Sara. Utan kronologi, blandas fragmenterade minnen och upplevelser. Essän ställer frågor så som vad namngivning gör med utformningen av ett jag och vad fysisk likhet spelar för roll i känslan av tillhörighet.

Hur återberättar man ett minne från sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bäst inblick i minnet och får dem själva att tänka tillbaka på deras egen barndom? Detta arbete utgår från dessa frågeställningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat på en frågeenkät. Svaren ifrån enkäten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel. För att kunna göra ett bildmaterial så trovärdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se på så utgick jag från ett eget minne, mer specifikt, ett minne från det år jag och min familj bodde i Albanien. Jag var då 5 år gammal och där gick jag lucia för första gången. Det skapade materialet blev två filmer av samma minne, en utifrån mitt perspektiv, film X, och ett utifrån mina föräldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bäst för frågeställningen. Arbetets hypotes är att den gestaltningen, som på ett genomgående sätt visar att minnet är äkta är den som vidare ska användas i liknande arbete. Publiken ska kunna relatera till filmen så att de känner sig nostalgiska. Publiken ska få känslan av att vara tillbaka i sina egna barndomsår. De föräldrar som såg film Y kommer trodde jag, skulle snarare minnas sina egna barns första luciatåg än sitt eget första luciatåg. Detta visade sig inte stämma i detta arbetes analys. Resultatet som framkom i detta arbete är att det är vissa komponenter som har visat ha större betydelse för trovärdigheten och den nostalgiska känslan. Det är användandet av originalmaterial och berättarens äkthet och sanningshalt.

Uppsatsens främsta syfte är att undersöka vilka olika inlärningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap läraren har om individuella lärstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lärstilar. Utifrån Dunns lärstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkät, intervju och observation för att titta på hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstå på vilket sätt de lär sig bäst. Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlärning, hjärnan och dess funktioner, minne och förståelse. De tre teorierna jag kommer att använda mig av är Dunns inlärningsteori, Howard Gardners åtta intelligenser och Edward de Bonos syn på inlärning. De metoder som används i undersökningen är enkätundersökning, intervju med lärare och egna observationer. Resultaten pekar på att de flesta barnen i klassen är auditativa/visuella. Läraren arbetar, till viss del, med individuell inlärning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. Läraren talar även mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsäger till viss del resultaten av enkätundersökningen.

Människors minnen är felbara och således är det inte alltid som ögonvittnens minnen stämmer överens med vad som faktiskt har hänt. Ett sätt att skilja mellan korrekta och felaktiga minnen är att be ögonvittnet skatta sin konfidens för minnenas korrekthet. Studien undersöker sambandet mellan retrospektiv respektive prospektiv konfidens och korrekthet. Ett experiment utfördes med 22 deltagare som först visades en film av ett brott och sedan intervjuades. Vid 3 tillfällen fick deltagarna skatta sin konfidens för sina minnen av brottet. Resultatet visade både högre retrospektiv och prospektiv konfidens för korrekta än för felaktiga minnen. Deltagarna tog hänsyn till att minnen blir svagare med tiden och uppgav en lägre prospektiv än retrospektiv konfidens. Konfidensen efter 1 vecka var på samma nivå som direkt efter brottet. Differensen i konfidens mellan korrekta och felaktiga minnen skiljde sig inte beroende på skattningstillfälle. Diskussion förs om resultaten i förhållande till teori och tidigare forskning.