Bakgrund: Psykiska och fysiska påfrestningar under lång tid utan återhämtning kan leda till skadlig stress. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att belysa hälsofrämjande och förebyggande faktorer mot stress, vilket naturen möjligtvis innehar. Syfte: Att belysa hur natur upplevs av personer som erbjuds naturbaserad omvårdnad vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio artiklar med kvalitativ design genomfördes. Polit och Beck flödesmodell användes för att analysera materialet. Resultat: Fyra olika teman kring natur vid naturbaserad omvårdnad identifierades, naturen - en trygg famn, - en plats för tröst och stöd, - en miljö där det friska kan gro samt - en plats för förändring. Naturen upplevdes ge möjlighet för avkoppling och återhämtning som krävs vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Naturen skapade en trygg miljö och skänkte sinnesro. Vägen till en förändrad framtid skedde genom reflektion över naturens gång och återhämtning i takt med naturen. Slutsats: Naturen kan ses som stresslindrande faktor såväl som hälsofrämjande resurs och är därför viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Vikten på sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är stor och översikten visar att naturen kan bidra till en förbättrad psykisk hälsa.

SAMMANFATTNING Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att komma närmare i begrepp, diagnos och behandling gällande fenomenen stressrelaterad ohälsa till utmattningssyndrom (UMS). Ielitidrotten finns stressrelaterad ohälsa som överträningssyndrom (OTS). OTS kan också leda till utmattning. Det finns olika stadier av stressrelaterad ohälsa/OTS innan ett UMS utvecklas. Intervjustudien tar upp frågeställningar som rör fenomenen för att få en uppfattning och förklaring bland experter, kliniker och behandlare i Sverige. Frågeställningarna belyser behandlingsvägen för patienter som söker hjälp för stressrelaterad ohälsa. Frågeställningarna vill vidare belysa forskningsläget i de behandlingsmetoder vi använder i de olika faserna av stressrelaterad ohälsa både inom idrottsvärlden och i primärvården i Sverige. Metod: Metoden som valdes var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som berörde frågeställningarna och syftet. 6 stycken experter varav 3 diagnosförskrivare (1 diagnosförskrivare och 2 experter inom idrottsområdet) och 3 stycken väl valda behandlare varav 2 inom idrottsområdet valdes in. Teman identifierades och frågorna bearbetades. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Analysen bearbetades med systematisk textkondensering. Resultat:  6 koder hittades. 1. ”Förmågan att förstå processen” handlar om acceptans.2. ”Sortering i stressrelaterad ohälsa” handlar om att sortera inom fenomenet för att visa på hur stort området är. 3.”Förebyggande arbete är behandlingen ”visar på den viktiga aspekten på allt vi kan göra innan och att få en tidig start är det som är kostnadseffektivt i det långa loppet. 4.”Vägen till läkning” beskriver hur vägen ser ut idag för de som drabbas. Behandlingen är individuell återhämtning med inslag av aktiviteter. Specifika åtgärder med individuell plan i ohälsosamma beteenden kräver bearbetning. 5. ”Hur ska vi tackla framtidens utmaningar?” koden beskriver hur samhället bör förändring i att inte individen värderas enbart av sin prestation. Kunskap och lärande om kropp, stress och återhämtning måste startas i låg ålder. 6. ”Återhämtning” ordet behöver få större slagkraft i alla behandlingar som rör stressrelaterad ohälsa. Slutsats: Begreppen är stora, framför allt stressrelaterad ohälsa. Arbete krävs med den medicinska diagnosen UMS för att den ska bli vedertagen både i Sverige och internationellt. Förståelsen om varför och hur en utmattningsprocess kan starta hos individer och behovet av individuell återhämtning och bearbetning måste komma ut tidigare till alla i samhället. Vi bör alltid sträva att stoppa sjukdomsförloppet i stressrelaterad ohälsa i tid. OTS är ett vanligt negativt beteende hos individer som lider av psykisk ohälsa i den stressrelaterade ohälsan. Kopplingen med den mot utmattningsprocessen och UMS bör fortsätta utvecklas. Den kunskapen vi har hittills borde redan nu anammas av vårdpersonal. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to get a more precise definition, diagnosis and treatment of the phenomenon stress related illness and the process to exhaustion. Stress related illness covers the term overtraining syndrome (OTS) which is a common problem in elite sports. Experts, clinics and health workers in Sweden have been interviewed. By recognizing early signals, stress related illness may be dealt with an earlier treatment which leads to a better prognosis. Stress related illness and OTS can be a long-lasting process before exhaustion comes. Sports and work give the same stress to our bodies and minds. Different treatments of the clients were investigated in this study. Method: The method chosen was a quality study with semi structural interviews that investigate these phenomenon’s. Five experts (three in clinics who regularly sets diagnosis) and five health workers (two in clinics who regularly sets diagnosis) were interviewed. Terms were developed after the aim and the interviews were recorded. Systematic text condensation (STC) was used for the analysis. Results: Six codes were found after the analysis. 1.” The capacity of understanding the process”. The patient must admit his problem in order to be able to treat it. 2.” Defining stress related illnesses”. A finer grade of definitions will aid psychologists and doctors to set a certain diagnosis. 3.” The preemptive work is the treatment”. The best treatment is to find it at an early stage. 4.” The road to recovery” visualizes the entire course, from the first symptoms, to treatment and finally recovery. 5.” Challenges of the future”. The highest virtues in our society today are efficiency and performance. In itself those are great and should be revered, but as all things in extreme they can be dangerous. Education is vital if we want to avoid these problems in the future. 6.” Recovery”. When examining and diagnosing stress related illnesses, attention to recovery should always be your first and foremost concern. Conclusions: The definition of stress related illness is still too broad and covers a large field. Cases regarding these kind of illnesses differs and is highly individual. Exhaustion may occur quickly or not at all. The goal should be to coordinate with the rest of Europe to get a joint medical diagnosis. As it is now, definitions and treatments vary even inside of Sweden. If the knowledge regarding stress would be more widespread, exhaustion could be avoided. One should strive to identify the symptoms at an early stage to prevent them becoming severe. OTS should be picked up by health workers in their daily work and not only as a term in elite sports.

Stressrelaterad ohälsa är utbrett i hela vårt samhälle och sjukskrivningarna präglas i hög grad av stressrelaterade symtom. Sjuksköterskorna på våra akut - och slutenvårdsavdelningar träffar dagligen patienter med dessa symtom. Här finns endast tiden till att vårda och utesluta somatiska symtom, medan sjuksköterskorna sällan eller aldrig har utrymme att samtala eller vårda den stressrelaterade ohälsan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med stressrelaterade symtom. En kvalitativ studie har utförts, baserad på sex semistrukturerade intervjuer, där informanterna fått ett ramverk av samma frågeställningar som sedan fördjupats i samklang med varje enskild informant. Resultatet redovisas i form av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna är följande: “När somatiska symtom och stressrelaterade symtom inte skiljer sig åt”, “När tid inte finns”, “Omhändertagandet och sjuksköterskans självklara uppdrag”, “Hur rustad är sjuksköterskan?”. Resultatet ger en bild av sjuksköterskornas upplevelse av att inte ha tid eller mandat att göra annat än att utesluta och vårda somatisk sjukdom. I de fall där symtombilden är mer diffus, och i samtal visar sig härröra stressrelaterad ohälsa, skrivs patienten ut, utan etablerad rutin för remiss till primärvården. Resultatdiskussionen pekar på ett arbetssätt som skapar en frustration hos informanterna, då de inte har möjlighet att vårda patienter med stressrelaterade symtom fullt ut. Det saknas rutiner för remissförfarande och mandat att ge tid till den här patientgruppen. Trots detta visar studien att informanterna ser det som sin självklara uppgift att ge en god och jämlik vård, även om den är svår att upprätthålla under rådande omständigheter.

Utmattningssyndrom kan vara resultatet av att leva med en långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. Diagnosen är ett snabbt växande problem, där kvinnor är den största patientgruppen. Personer som lever med diagnosen utmattningssyndrom lider av fysiska och psykiska symtom som kan ta år av rehabilitering för att bli av med.  Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med utmattningssyndrom.Metoden som har använts är en kvalitativ metod och har analyserats med Lundman och Graneheims (2011) kvalitativa innehållsanalys. I studien används tio självbiografiska bloggar som analyseras till ett resultat. Resultatet visar hur diagnosen utmattningssyndrom påverkar det dagliga livet. Insjuknandet innebär en ny upplevelse, fyllt av symtom och ovisshet till varför symtomen uppstår. Sjukdomen för med sig en rad olika tillstånd, däribland obotlig trötthet, sömnstörningar, yrsel, huvudvärk, ångest, mag- och tarmproblematik och minnes och kognitiva störningar. Från att jobba heltid till att bli sjuk och eventuellt sjukskriven leder till en förändrad livsvärld. Utmattningssyndrom leder ofta till långa sjukskrivningar. Personer som insjuknat behöver stöd och information från omgivningen för att möjligöra ett tillfrisknande.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa är ett betydande globalt hälsoproblem som påverkar både fysisk och mental hälsa negativt. Parallellt med samhällets ökade stressproblematik har efterfrågan av metoder att stärka motståndskraften mot stress ökat, på såväl arbetsplatser, skolor och universitet. Antalet universitetsstudenter som sökt hjälp för stressrelaterad ohälsa har ökat. Störd inlärning, störd klinisk prestanda samt påverkan på psykologiskt välbefinnande är några konsekvenser som kan drabba universitetsstudenter. Studier har visat att mindfulness kan skapa en motståndskraft mot stress, metoden visade sig vara effektiv men mer forskning krävs. I denna studie undersöktes mindfulness effekt på universitetsstudenters hälsa. Syfte: Vilken effekt mindfulness har på universitetsstudenters hälsa med de inkluderade områdena sömn, koncentration, minne och stress. Metod: En experimentell icke-kontrollerad interventionsstudie genomfördes, där interventionen bestod av fyra veckors mindfulness. Totalt deltog fem fysioterapeutstudenter. Datainsamling via en enkät före och efter intervention, en avslutande skriftlig intervju samt loggbok. Resultat: Mindfulness i fyra veckor minskade nivån av upplevd stress från i snitt “ibland” till ”nästan aldrig-sällan”. Stressrelaterade koncentrationsbesvär minskade från “ibland-ofta” till “nästan aldrig-sällan”,  minnesbesvär minskade från “ibland” till “sällan”,  sömn var det område som hade minst påverkan. Konklusion: Resultatet visade att mindfulness under en fyra veckors interventionsperiod kan användas som ett verktyg för att skapa motståndskraft mot stress samt uppnå förbättringar inom områdena sömn, koncentration och minne.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.</p>

<p>I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades. Resultatet genomsyras av att kvinnorna beskriver sin livssituation som en kamp på fyra arenor: den personliga, i familjen, på arbetet samt på samhällsarenan. Kampen försvåras av det dubbeltydiga budskap som förmedlas till kvinnor om deras värde och krocken mellan värdeskalorna i det privata och det offentliga livet. Flera känner inte igen sig i den diagnos de får då den antingen förminskar eller förstorar kvinnornas upplevelse. Kanske tydliggör dessa kvinnor att den manliga normen som präglar forskning och diagnoskriterier måste ersättas med en som tar hänsyn till båda könens förutsättningar.</p>

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades. Resultatet genomsyras av att kvinnorna beskriver sin livssituation som en kamp på fyra arenor: den personliga, i familjen, på arbetet samt på samhällsarenan. Kampen försvåras av det dubbeltydiga budskap som förmedlas till kvinnor om deras värde och krocken mellan värdeskalorna i det privata och det offentliga livet. Flera känner inte igen sig i den diagnos de får då den antingen förminskar eller förstorar kvinnornas upplevelse. Kanske tydliggör dessa kvinnor att den manliga normen som präglar forskning och diagnoskriterier måste ersättas med en som tar hänsyn till båda könens förutsättningar.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek &amp; Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien. Resultatet visar att chefer inom offentlig verksamhet upplever problem med otillräckliga befogenheter, ett problem som inte finns inom privat verksamhet. Manliga chefer upplever bristande kontroll i arbetssituationen i något högre grad än vad kvinnliga chefer gör, något som skiljer denna studie från andra studier. Chefer i offentlig verksamhet skattar sin hälsa sämre än chefer inom privat verksamhet, ett resultat som påverkas av att det finns fler kvinnor inom offentlig verksamhet och att kvinnor generellt sett skattar sämre hälsa än vad män gör. Dock finns positiva inslag i arbetsmiljön som innebär ett visst skydd mot ohälsosam stress. Merparten trivs med sitt arbete och upplever det motiverande. Flertalet upplever stöd både hos chef/VD, kollegor samt från sina medarbetare. De är också överlag nöjda med sina egna arbetsinsatser. Sammanfattningsvis visar studien att chefers hälsa påverkas av hög arbetsbelastning och höga krav i arbetet. Skyddande faktorer mot ohälsa är de positiva inslag i arbetsmiljön som finns samt personligt utvecklade copingstrategier som lindrar de skadliga effekterna vid långvarig stresspåverkan.