No description available.

There is evidence suggesting that elite athletes cope better with high-intense negative emotions than the non elite athletes. It is unknown, though, whether elites reach such optimal levels because they have better emotion regulation skills (EReg) or a reduced emotional reactivity (EReact). The present study aimed at disentangling EReg and EReact processes using an experimental paradigm in table tennis players. Twenty-nine (14 elite and 15 non elite) table tennis players were tested using the International Affective Picture System (IAPS) to study their emotional responses after viewing low and high intense pictures; they were instructed to use different emotional regulation strategies (distraction or reappraisal) in the experimental phase. Regarding to emotional reactivity differences, results have showed that elite athletes’ negativity ratings were lower than those of the control group, where there were not any significant differences between men and women. Moreover the results about emotional regulation effectiveness showed that non-elite athletes and women responded more strongly to negative images than elite athletes and men but contrary to the emotion regulation hypothesis, no interaction between the group and the instruction was found as they were equally able to reduce negativity by employing emotion regulation strategies. / Tidigare forskning visar att elitidrottare är bättre på att reglera hög-intensiva negativa känslor i jämförelse med icke elitidrottare. Det är fortfarande oklart om elitidrottare når dessa optimala nivåer pågrund av bättre emotionsreglering (EReg) eller en lägre emotionell reaktivitet (EReact). Föreliggande studies syfte är att försöka klargöra EReg och EReact processer, genom att använda en experimentell design hos bordtennis spelare. Tjugo nio (14 elit och 15 icke-elit) bordtennis spelare testades med hjälp utav International Affective Picture System (IAPS) för att undersöka deras emotionella responser efter att ha observerat låg och hög-intensiva bilder; de instruerades att använda olika emotion reglerings strategier (distraktion och reappraisal) i experiment fasen. Gällande emotionell reaktivitet visade Resultatet att elitidrottares negativa poäng var lägre än kontrollgruppen, det var inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Vidare visade resultat kring emotions reglering att icke-elitidrottare och kvinnor reagerade starkare på negativa bilder än elitidrottare och män, i kontrast till emotion reglerings hypotesen hittades ingen interaktions effekter mellan grupp och instruktionen vilket tyder på att grupperna var lika duktiga på att använda emotions reglerings strategier.

Bakgrund: Skador som är relaterade till idrott är ett stort problem i världen. Basket är en av de lagidrotter där flest idrottare skadar sig, de vanligaste skadorna inom basket är knäskador och därefter fotledsskador. En idrottsskada påverkar inte bara de fysiska funktionerna utan också de psykologiska och sociala. På ett Riksidrottsgymnasium (RIG) med inriktning basket så studerar elever för att få vara så nära elitbasket som möjligt och få träna på en hög nivå. I en studie som gjort på RIG visade de sig att många elever upplever en identitetskris och i samband med skada ifrågasatte många sin karriär som elitidrottare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva elevers upplevelse av rehabilitering efter idrottsskada på ett Riksidrottsgymnasium med inriktning basket. Metod: Material samlades in genom intervjuer med sex stycken elever på ett RIG. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier, Frustration och osäkerhet över vilka konsekvenser skadan har gett, Vikten av att få stöd, Motivation till att fortsätta spela basket. Konklusion: I studien framkom det att stöd efter idrottsskada är av stor betydelse och att detta ges av personal, vänner och familj. Många elever upplever frustration över att inte kunna spela men också en osäkerhet angående deras framtida karriär inom idrotten. Motivation till att fortsätta spela trotts skadan är något alla elever har gemensamt.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hurdan textgenre en hemsida är, vilken funktion hemsidor har vid konstruktionen av ett personligt varumärke och hur idrottare brandar sig själva på sina hemsidor. I uppsatsen studeras två elitidrottare, Teemu Selänne och Tero Pitkämäki, samt deras hemsidor. I studien används en textanalytisk metod.   Resultaten visar att deras hemsidor skiljer sig från andra hemsidor genom att de består av många olika texttyper och är mer visuella. Vidare kunde man observera att hemsidorna är relevanta för idrottarens varumärke. Hemsidorna ger en positiv bild av idrottaren, till fördel för denne. Samarbete mellan sponsorer och idrottaren syns och blir en del av idrottarens varumärke. I Selännes fall kan man säga att han återbrandar sig efter sin elitidrottarkarriär. En återkommande symbol är ’8’. Det framgår också att Selänne både är en beundrad person och en vanlig människa, vilket tillsammans med hans positiva personlighet blir hans varumärke. Varumärket för Pitkämäki som idrottare består av den österbottniska bakgrunden, ett långvarigt och stabilt sponsorsamarbete samt personligheten, som är anspråkslös men hårt arbetande. / The purpose of the study was to establish what kind of text genre a home page is, which functions home pages have as constructors of personal brands, and how athletes brand themselves on their home pages. In the essay two elite athletes, Teemu Selänne and Tero Pitkämäki and their home pages, were studied. A text analysis method was used in the study. The results showed that homepage as a genre seems to differ from other text genres since it consists of many different text types parts and forms a varied visual entity. The homepages presented a significant relationship with the athletes’ brands. Homepages are thus for the benefit of the athlete. A collaboration between an athlete and a sponsor may offer much and it can become an integrated part of the athlete’s brand. In his homepages Selänne is re-branding himself, after he has finished his elite athlete career. The repetition of the number and symbol ‘8’, a combination of signs of admiration and the man on the street, as well Selänne’s positive personality together make up his athlete’s brand. Tero Pitkämäki’s brand consists of his Ostrobothnian background, a strong sponsor collaboration and a personality which is modest but hardworking.

The purpose of the study is to examine the participants experienced motivation during subeliteathletes careers, as well at the end of their career. The purpose is also to disclosewhich factors that influenced their decision to end their career in sports. In order to investigatethe purpose, twelve qualitative semi-structured interviews were conducted. The participants inthe study were twelve former sub-elite athletes who were active in their sports between theages of 15-20. The result of this study revealed that sub-elite athletes experienced bothinner motivation and external motivation through their career. The result showed that theparticipants experianced inner motivation through the satisfaction of the three psychologicalbasic needs in SDT. The result showed that the participants experienced moore externalmotivationat their career end, this because the participants didn’t satisfy the three basicpsychological needs as before. The result also showed that there are various factors thatinfluenced the participants’ decision on a career end, for example; increased demands fromcoaches. / Syftet med studien var att undersöka sub-elitidrottares upplevelse av motivation underkarriären samt vid karriäravslutet. Syftet ämnar även att undersöka vilka faktorer subelitidrottarnaupplevde influerade deras beslut att avsluta sin idrottskarriär. För att undersökasyftet genomfördes tolv kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var tolvföre detta sub-elitidrottare som varit aktiva idrottare mellan åldrarna 15–20. Resultatet frånstudien visade att sub-elitidrottarna upplevde både inre motivation och yttre motivation underderas karriär. Resultatet visade att deltagarna upplevde inre motivation genomtillfredsställelsen av de tre psykologiska grundbehoven inom SDT. Resultatet visade attdeltagarna upplevde mer yttre motivation vid deras karriäravslut, detta då deltagarna inteuppfyllde de tre psykologiska grundbehoven som tidigare. Resultatet visade även att det finnsmånga olika faktorer som influerade deltagarnas beslut om ett karriäravslut, t.ex. ökat kravfrån tränaren.

Syftet med studien var att utifrån Gross (2007) teori undersöka känsloregleringsstrategier hos elitidrottare. Studiens frågeställning var: Vilka känslor upplever elitidrottaren timmen innan en viktig tävling och hur hanterar idrottaren de uppkomna känslorna? Studien omfattade nio elitidrottare inom individuella idrotter. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades via en innehållsanalys. Analysen resulterade i sex teman med respektive två till tre subteman. De sex huvudteman var distraktion, självprat/peptalk, social strategi, struktur, uppmärksamhetsfokus och visualisering. Elitidrottarna sa samstämmigt att de upplevde känslor timmen före start i en viktig tävling och de gav uttryck för att de använde sig av känsloreglerande strategier. Dessa strategier användes ofta omedvetet. Att medvetandegöra känsloreglerande strategier kan bidra till att skapa möjligheter till en bättre tävlingsprestation. / The purpose of the study was, based on Gross’ (2007) theory, to investigate elite athletes’ emotion regulating strategies. The issue posed in the Study was the following: What feelings does an elite athlete experience in the hour before an important competition and how does the athlete handle those feelings? The study pertained to nine elite athletes in individual athletic disciplines. The compilation of data was performed through semi-structured interviews which were transcribed and analysed using a content analysis. The analysis resulted in six categories with 2-3 sub-categories. The six main categories were distraction, self-talk/pep-talk, social strategy, structure, attention focus and visualisation. The elite athletes conclusively stated that they did experience feelings during the hour just before an important competition and they gave the impression that they used emotion regulating strategies. These strategies were often used sub- consciously. Raising awareness of emotion regulating strategies can contribute to creating possibilities for enhanced performance.

Individuell elitidrott kan vara ensamt och motivationen behöver vara stor under en lång period för att prestera på topp och bibehålla träningsmängden. Det har visat sig att tränare är en av de viktigaste influenserna för idrottares motivation. Därmed är syftet med studien att pröva självbestämmandeteorin för att öka förståelsen om hur motivation uppstod under relationer mellan elitidrottare och respektive tränare. Det teoretiska ramverket inkluderar tre psykologiska behov i form av autonomi, kompetens och samhörighet. Behoven behövs för att tillfredsställa inre motivation och välbefinnande hos idrottarna. Det finns även många yttre faktorer som motiverar dem, därför har även yttre regleringar inkluderats. Studien är retrospektiv och totalt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottare och tre med deras primära tränare i Sverige. Insamlad empiri bearbetades och analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Ur analysen utvecklades underteman baserat på de tre psykologiska behoven. I resultatet redovisas dessa baserat på relevans utifrån båda perspektiven och exemplifieras av: kommunikation, utveckling, involvering, individanpassning och situationsanpassat ledarskap, uppmärksammas, ge och få respekt och trygghet. Resultatet indikerar på många likheter, få skillnader och att relationerna var uppskattade. Det framkom även att elitidrottarna motiverades av alla tre psykologiska behov och att det existerade en hierarki mellan dem. Autonomi och kompetens var de starkaste behoven och influerade inre motivation och självbestämd yttre motivation mest. Samhörighet var ett mer distalt behov, som ändå visade sig vara viktigt för elitidrottarna. Slutsatsen är att självbestämmandeteorin ökade förståelsen om att regleringsprocesserna bestående av identifierad och integrerad reglering. Dessa var betydelsefulla för elitidrottarnas internalisering av inre- och självbestämd yttre motivation. Prövningen av teorin ledde även till slutsatsen att den kan behövas kompletteras med fler behov eller modeller för att vara ändamålsenlig i en kontext med elitidrottare. / Individual elite sports can be lonely, and motivation needs to be great for a long period of time in order to maintain the performance level. Coaches are one of the most important influences of athletes’ motivation. Therefore, the aim of this study is to test the Self-Determination Theory (SDT) to increase understanding of how motivation arose during relationships between elite athletes and their primary coaches. A comparative design was used, and empirical data based on semi-structured interviews was analyzed using a qualitative thematic analysis. The result presents many similarities and few differences based on the athletes’ and coaches’ perspective. Seven themes were developed based on the three psychological needs of SDT: communication, development, involvement, individualized and situational leadership, attention, give and receive respect and feeling secure. Conclusion: A hierarchy was found between the psychological needs and internalizing identified and integrated regulations was important to elite athletes intrinsic and self-determined extrinsic motivation.

Bakgrund: Psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande där individen kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och bidra till samhället. Inom elitidrotten ställs det höga krav på individen vilket genererar stora fysiska och psykiska påfrestningar för individen. Det gör elitidrottare till en utsatt grupp för psykisk ohälsa och risktagande beteenden. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av psykisk ohälsa hos personer som utövar elitidrott. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Artiklarna hämtades från Cinahl och PsycInfo. Litteraturöversikten är baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Både systematiska och osystematiska sökningar genomfördes vilket resulterade i tolv artiklar. Resultat: Erfarenheterna kring psykisk ohälsa hos elitidrottarna sammanfattades i tre teman: att leva upp till egna och andras förväntningar, bristande kunskap och stöd samt konsekvenser av psykisk ohälsa. Temat egna och andras förväntningar består av två subteman: att förändra sin identitet och att utsättas för stigmatisering. Konklusion: Den psykiska ohälsan inom elitidrotten ökar liksom den gör hos allmänheten i övrigt. Stigmatiseringen och bristen på kunskap kring psykisk ohälsa inom elitidrotten har visat sig vara stor. Det bör därför läggas mer resurser på utveckling och förbättring genom utbildning för att kunna ge bättre stöd till personer som drabbas av psykisk ohälsa inom elitidrotten. / Background: Mental health is a state of well-being where the individual can cope with common stress, be able to work productively and to contribute to society. In the elite sport, there are high demands on the individual, which generates a great physical and mental stress in the individual. It makes elite athletes a vulnerable group for mental ill health and risk-taking behaviors. Aim: The aim was to describe experiences of mental illness among people practicing elite sports. Method: A literature review was conducted. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PsycInfo. The literature review was based on qualitative and quantitative articles. Both systematic and unsystematic searches were conducted, resulting in twelve articles. Results: The experiences of mental illness among the elite athletes were summarized in three themes: Living up to one's own and others' expectations, lack of knowledge and support, and consequences of mental illness. The theme, Living up to one's own and others' expectations consists of two sub-themes: to change ones identity and to be subjected to stigmatization. Conclusion: The mental illness in the elite sport increases as well as it does within the general population. The stigmatization as well as the lack of knowledge about mental illness within the elite sport have proved to be great. Therefore, it should be added more resources on education in order to be able to provide better support to people who suffer from mental illness in elite sports.

Vinna eller försvinna. Så lyder talesättet och så lyder den stora grundmentaliteten när det kommer till sport. När du kliver ut på planen eller åker ut på isen gäller det att prestera. Men den prestation som dagens elitidrottare står för består av långt mycket mer än vad man vid första anblick kan tro. Sportens värld har vuxit till att bli en av världens största industrier och det tillsammans med ett förändrat samhällsklimat och medielandskap ställer allt större krav på elitidrottarna att prestera även inom utomsportsliga områden. Det gäller allt från att hantera publikförväntningar till att slå sig fram på en marknad där konkurrensen ökar och ställer högre krav på att profilera sig. I denna studie har elitidrottares yrkesroll studerats utifrån ett marknadsperspektiv med syfte att undersöka yrkesutövandets utomsportsliga delar och dess roll för elitidrottaren. Underliggande faktorer som studeras är förhållandet mellan sport och politik genom elitidrottares engagemang i samhällsfrågor men också genom upplevda publikförväntningar och ett förändrat medielandskap. Studien syftar även till att undersöka varumärkesbyggandets roll inom olika nivåer av sportens värld. De teoretiska utgångspunkter vi har haft är forskning kring varumärkesbyggande, sportjournalistik, impression management, Sports Social Responsibility, SSR, och publikförväntningar. I studien har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med nio manliga elitidrottare som är aktiva i de fyra högsta ligorna inom fotboll och ishockey i Sverige. De slutsatser som kan urskiljas från vår analys är att elitidrottarna anser att det är en hel del som ingår i deras yrke utöver sportslig prestation. De teman vi har tagit fram speglar de utomsportsliga företeelser som elitidrottare måste hantera som en del av sitt yrkesutövande. Dessa är: medierelationer, medieträning, publikförväntningar, varumärkesbyggande och samhällsengagemang. På ett övergripande plan handlar det om att hantera och förvalta relationer med olika intressentgrupper. Våra informanter ser varumärkesbyggande i allmänhet och personligt varumärkesbyggande i synnerhet som en viktig del av det utomsportsliga yrkesutövandet. De ser tendenser av en individualisering inom lagidrotten, där det personliga varumärket kommer att spela en allt större roll. Informanterna ser att idrottares engagemang i samhället är ett allt mer vanligt förekommande fenomen. De ser främst att man som elitidrottare har en stor plattform som man kan utnyttja för att göra skillnad i samhället men de ser även att socialt ansvar och samhällsengagemang kan få varumärkesbyggande effekter. De ser tendenser av att de utomsportsliga delarna av yrket kommer att spela allt större roll i framtiden och att området kommer att professionaliseras. / All or nothing. This is the saying and this is also the general mentality within sports. When you step out on the football field or go out on the hockey rink it’s all about performance. But the performance that today’s elite athletes stand for consists of far much more than you might think at first glance. The world of sports has grown to become one of the world's largest industries and this, together with a changing social climate and media landscape, creates increasing demands on elite athletes to perform in non-sporting areas as well. This applies to everything from managing audience expectations to establishing oneself in a market where competition is increasing and there are increasing demands on self profiling. In this study, the professional role of elite athletes has been studied from a market perspective with the aim of examining the non-sporting parts of professional practice and its role for the elite athlete. Underlying factors that are studied are the relationship between sports and politics through elite athletes' involvement in societal issues but also through perceived audience expectations and a changed media landscape. The study also aims to examine the role of brand building within different levels of the world of sport. The theoretical starting points we have had are research on brand building, sports journalism, impression management, SSR and audience expectations. In our study, we conducted semi-structured interviews with nine male elite athletes who are active in the four highest leagues in football and ice hockey in Sweden. The conclusions that can be distinguished from our analysis are that the elite athletes believe that there are a lot of different parts of their profession in addition to sporting performance. The themes we have read out reflects the non-sporting areas that elite athletes must deal with as part of their professional practice. These are: media relations, media training, audience expectations, brand building and advocacy. On an overall level, it is all about managing relationships with different stakeholder and shareholder groups. Our informants see branding in general and personal branding in particular as an important part of the non-sporting parts of the profession. They see tendencies of an individualization in team sports, where the personal brand will play an increasing role. The informants see that athletes' involvement in society as an increasingly common phenomenon. They mainly see that as an elite athlete you have a large platform that you can use to make a difference in society, but they also see that social responsibility and advocacy can have brand-building effects. They see tendencies that the non- sporting parts of the profession will play an increasing role in the future and that the area will be professionalized.

Injuries are a critical and challenging problem for an athlete, especially at elite level. Injury rehabilitation can be demanding both physiological and psychological. The purpose of this study is to explain which motivational factors are significant for maintaining high levels of motivation and adherence during a rehabilitation process. Interview data were analyzed using Operant Conditioning and Self-Determination Theory. Results illustrate six themes/motivational factors: 1. Passion for the sport and the athletic identity, 2. Tangible social support, 3. Informative social support, 4. Practical social support, 5. Progress and goal achievement, 6. Positive thinking. Passion for the sport is the strongest motivational factor. Five out of six identified factors could be connected with Self-Determination Theory’s three basic psychological needs. Social environment provides social support to the athlete. Conclusion: It is difficult to determine which factors are the most important, however the results suggest that these factors may reinforce an athlete’s motivation and adherence to rehabilitation. / Skador är ett kritiskt och utmanande problem för en idrottare, särskilt inom elitidrotten. Skaderehabilitering kan vara krävande både fysiologisk och psykologiskt, där en hög motivation är förknippat med en högre följsamhet och välmående. Genom att undersöka elitidrottares olika motivationsfaktorer, syftar denna studie till att förklara vilka motivationsfaktorer som är viktiga för att upprätthålla en god motivation under en rehabiliteringsprocess. Med hjälp av teorin om operant betingning har idrottarnas förstärkningar av motivationsfaktorer granskats. Motivationsfaktorerna har sedan prövats mot självbestämmandeteorin, genom att undersöka vilka som passar in på de psykologiska grundbehoven. För att få svar utifrån idrottares perspektiv, genomfördes empiriinsamlingen genom direkta intervjuer med sju skaderehabiliterande elitidrottare. Svaren analyserade och sex olika motivationsfaktorer/teman identifierades: 1. Passion för sporten och den atletiska identiteten, 2. Praktiskt socialt stöd, 3. Informativt socialt stöd, 4. Emotionellt socialt stöd, 5. Framsteg och måluppfyllelse och 6. Positivt tänkande. Resultaten visar att passion för sporten i samverkan med att känna en stark atletisk identitet är den främsta motivationsfaktorn till följsamhet av en rehabiliteringsprocess. Positivt tänkande, framsteg och måluppfyllelse förstärker motivationen genom att fokusera på fördelar samt genom en vilja till att ständigt utvecklas. Samtliga idrottare menar på att det emotionella sociala stödet har funnits närvarande, fåtal menar på att de inte gett någon förstärkande effekt. Det praktiska och informativa stödet har däremot resulterat i stärkande förstärkningseffekter. Fem av de sex identifierade motivationsfaktorerna kunde kopplas till självbestämmandeteorins tre grundbehov. Idrottarna har en stark inre motivation, de har samma gemensamma mål som är att ta sig tillbaka till den idrott de älskar och som tillfredsställer alla tre grundbehov. Omgivningen kan påverka i form av ett socialt stöd, samtliga idrottare menar på att det emotionella stödet är välkommande. Ett snabbt praktiskt och informativt stöd kan även detta lindra negativa psykologiska tillstånd. Slutsatsen är att det är svårt att fastslå vilka faktorer som är viktigast, men fynden tyder på att de kan förstärka en elitidrottares motivation och följsamhet till rehabilitering