Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande. / Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om socialt stöd fungerar som en moderator i relation mellan stressfyllda händelser och mental ohälsa hos elitidrottare. Genom ett strategiskt bekvämlighetsurval deltog 88 elitidrottare (ålder M=17.3, SD=2.4) från södra Sverige, som representerade idrotterna fotboll (N=71) och volleyboll (N=17). Studien baserades på ett frågeformulär med följande instrument: Life Events Survey for Collegiate  Athletes (LESCA), The Athlete Received Support Questionnaire (ARSQ) och General Health Questionnaire (GHQ 12). Resultatet visade stöd för hypotesen då socialt stöd delvis modererade sambandet mellan stressfyllda händelser och symptom av mental ohälsa. Resultatet diskuterades utifrån studiens referensramar.

Människan möts dagligen av påminnelser om hur kroppen bör se ut. En särskilt sårbar grupp för kroppsidealens påverkan är elitidrottande ungdomar, dels eftersom de befinner sig i en period av kroppslig förändring, dels på grund av att de möts av förväntningar från både samhället och idrottens arena gällande hur kroppen bör se ut. De kroppsideal som förekommer inom samhället och den specifika idrotten stämmer i vissa fall inte överens vilket kan medföra negativa tankar om kroppen. Vissa elitidrottare försöker dessutom göra sitt yttersta för att uppnå idrottens kroppsideal med syfte att stärka sin prestation vilket i olycksamma fall kan bli ohälsosamt. Lärare inom specialidrott har därmed ett viktigt ansvar gällande att förebygga en negativ kroppsuppfattning hos sina elever samt att vara vaksam på eventuella ätstörnings- och överträningssymptom. Syftet med denna studie var därför att få en ökad inblick kring hur gymnasieelever som studerar ämnet specialidrott ser på sin kropp i relation till rådande ideal samt hur de uppfattar undervisningen kring kroppsideal. Med enkät som metod har data insamlats från 54 ishockeyspelare, 52 längdskidåkare, 34 simmare samt 30 volleybollspelare. Studiens resultat visar att en stor andel elever inom samtliga idrotter anser att de har haft relativt liten mängd undervisning kring kroppsideal samt att eleverna har fått ta del av ett begränsat antal undervisningsmetoder. Vissa elever ansåg att de inte saknar någonting i undervisningen (främst ishockeyspelare) samtidigt som flertalet elever menade att de saknar “allt” kring kroppsideal. Resultatet visar även att eleverna vill efterlikna idrottens kroppsideal i större utsträckning än samhällets ideal. Slutsatsen av studien är att elever inom samma idrott verkar påverkas i olika grad av respektive ideal, vilket stärker vikten av att lärare är medvetna om att specialidrottselever är en heterogen grupp med olika tankar kring kroppen. För att elever ska kunna närma sig en mer positiv kroppsuppfattning bör både lärare och elever tillsammans kritiskt reflektera kring rådande ideal i undervisningen.

Studier har visat att elitidrottare lider av mental ohälsa i nära samma utsträckning som befolkningen i stort. Samtidigt så pekar data mot att ungdomar i gymnasieåldern och unga vuxna är en grupp som har högre förekomst av självrapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande. Svenska gymnasieidrottare är dock en grupp vars psykiska välbefinnande ännu inte utforskats i någon vidare utsträckning. Den här studien undersökte det psykiska välbefinnandet i den här gruppen och eventuella samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym. 49 elever (25 kvinnor/24 män, medelålder 18.6 år) inskrivna vid sex svenska skidgymnasium med status som riksidrottsgymnasier svarade på en webbaserad enkät som huvudsakligen bestod av instrumentet GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). Inga statistiskt signifikanta samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym observerades. / Studies have shown that elite athletes suffer from mental health problems in nearly the same extent as the population as a whole. Other data indicates that adolescents and young adults are groups that have a higher incidence of self-reported impaired psychological well-being than the general population. Swedish high-school athletes is a group whose mental health has not yet been investigated. This study inquired into the psychological well-being of this group and possible relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume. 49 students (25 females/24 males, mean age 18.6 years) admitted at six swedish skiing high schools with status from the Swedish Sports Confederation as national sports high schools filled out a web-based survey which mainly consisted of the instrument GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). No statistically significant relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume were observed.

Syftet med den här pilotstudien var att undersöka sambandet mellan dygnsrytmen och tidpunkten för skada hos elitaktiva idrottare från två olika lagidrotter. Ett sekundärt syfte var att undersöka skaderisken bland kvinnliga idrottare med hänsyn till menstruationscykeln. Tjugosex (n = 26) idrottare deltog i studien, varav 19 stycken var kvinnor. Bland deltagarna var 11 stycken fotbollsspelare, resterande spelade handboll. Handbollsspelarna deltog under hela säsongen 2019-2020, totalt 23 veckor medan fotbollsspelarna deltog under försäsongen 2020 (totalt 13 veckor). Av dessa kategoriserades 30,8 % som morgonmänniskor, 65,4 % som ’varken morgoneller kvällsmänniska’ samt 3,8 % som kvällsmänniska. Dygnsrytmskategorin baserades på enkäten Morningness-Eveningness Quesionnaire (MEQ). Totalt inträffade 19 akuta skador under studieperioden, de flesta skedde på kvällen. Det var ingen signifikant skillnad i när skadan uppstod mellan de morgonmänniskor och ’varken morgon- eller kvällsmänniskor’ (p = 0,86). Ingen kvällsmänniska ådrog sig någon skada under studien. Bland de kvinnliga idrottarna så ådrog sig 8 stycken skador som hade visat på en ökad risk för skada enligt ”The low energy availability in females quesionnaire” (LEAF-Q). Totalt visade 71,4 % av de kvinnliga deltagarna upp ett resultat som kan innebära en ökad risk för skada. Baserat på resultaten i den här pilotstudien så föreligger inget samband mellan tidpunkt för skada och dygnsrytmsvariation. Däremot visade studien att ett resultat från LEAF-Q som överstiger gränsvärdet (≥ 8) en indikation på att skaderisken är förhöjd och att skador sker. / The aim of the present pilot study was to explore the relationship between chronotype and time of injury among elite athletes from two different team sports. A secondary aim was to investigate the incidence of injury among female athletes with consideration to the female athlete triad. Twenty-six (n = 26) athletes participated in the study, of which 19 were women. Among the participants 11 were soccer players. During the season of 2019-2020, handball participated for 23 weeks. Soccer players took part of the study during their pre-season of 2020, a total amount of 13 weeks. Of the participants, 30.8 % was categorized as morning-type, 65.4% as neither morning- nor evening type and 3.8% was evening-type people, based on the Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ). In total, 19 acute injuries occurred during the study period. Most of the injuries happened during the evening. There was no significant difference in the time-points of injury between the morning-type and neither morning- nor evening type (p = 0.86). No evening-type was injured during the study period. According to “The low energy availability in females questionnaire” (LEAF-Q), 71.4% of the female athletes who took part of the questionnaire, showed a result that would sign for an increased risk of athletic injury (≥ 8). Among the women athletes that responded to the questionnaire, eight (n = 8) got injured. Based on the results of this pilot study, there is no existing relationship between the time of injury and the chronotype. However, a result above the cut-off point in the LEAF-Q (≥ 8) shows an increased risk of athletic injury.

No description available.

There is evidence suggesting that elite athletes cope better with high-intense negative emotions than the non elite athletes. It is unknown, though, whether elites reach such optimal levels because they have better emotion regulation skills (EReg) or a reduced emotional reactivity (EReact). The present study aimed at disentangling EReg and EReact processes using an experimental paradigm in table tennis players. Twenty-nine (14 elite and 15 non elite) table tennis players were tested using the International Affective Picture System (IAPS) to study their emotional responses after viewing low and high intense pictures; they were instructed to use different emotional regulation strategies (distraction or reappraisal) in the experimental phase. Regarding to emotional reactivity differences, results have showed that elite athletes’ negativity ratings were lower than those of the control group, where there were not any significant differences between men and women. Moreover the results about emotional regulation effectiveness showed that non-elite athletes and women responded more strongly to negative images than elite athletes and men but contrary to the emotion regulation hypothesis, no interaction between the group and the instruction was found as they were equally able to reduce negativity by employing emotion regulation strategies. / Tidigare forskning visar att elitidrottare är bättre på att reglera hög-intensiva negativa känslor i jämförelse med icke elitidrottare. Det är fortfarande oklart om elitidrottare når dessa optimala nivåer pågrund av bättre emotionsreglering (EReg) eller en lägre emotionell reaktivitet (EReact). Föreliggande studies syfte är att försöka klargöra EReg och EReact processer, genom att använda en experimentell design hos bordtennis spelare. Tjugo nio (14 elit och 15 icke-elit) bordtennis spelare testades med hjälp utav International Affective Picture System (IAPS) för att undersöka deras emotionella responser efter att ha observerat låg och hög-intensiva bilder; de instruerades att använda olika emotion reglerings strategier (distraktion och reappraisal) i experiment fasen. Gällande emotionell reaktivitet visade Resultatet att elitidrottares negativa poäng var lägre än kontrollgruppen, det var inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Vidare visade resultat kring emotions reglering att icke-elitidrottare och kvinnor reagerade starkare på negativa bilder än elitidrottare och män, i kontrast till emotion reglerings hypotesen hittades ingen interaktions effekter mellan grupp och instruktionen vilket tyder på att grupperna var lika duktiga på att använda emotions reglerings strategier.

Bakgrund: Skador som är relaterade till idrott är ett stort problem i världen. Basket är en av de lagidrotter där flest idrottare skadar sig, de vanligaste skadorna inom basket är knäskador och därefter fotledsskador. En idrottsskada påverkar inte bara de fysiska funktionerna utan också de psykologiska och sociala. På ett Riksidrottsgymnasium (RIG) med inriktning basket så studerar elever för att få vara så nära elitbasket som möjligt och få träna på en hög nivå. I en studie som gjort på RIG visade de sig att många elever upplever en identitetskris och i samband med skada ifrågasatte många sin karriär som elitidrottare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva elevers upplevelse av rehabilitering efter idrottsskada på ett Riksidrottsgymnasium med inriktning basket. Metod: Material samlades in genom intervjuer med sex stycken elever på ett RIG. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier, Frustration och osäkerhet över vilka konsekvenser skadan har gett, Vikten av att få stöd, Motivation till att fortsätta spela basket. Konklusion: I studien framkom det att stöd efter idrottsskada är av stor betydelse och att detta ges av personal, vänner och familj. Många elever upplever frustration över att inte kunna spela men också en osäkerhet angående deras framtida karriär inom idrotten. Motivation till att fortsätta spela trotts skadan är något alla elever har gemensamt.

This thesis project aims to highlight the complex situation of dual careers, the combination of elite sports and a work life. The up to date research has mainly focused on the combination of elite sport and studies. Therefore this study wished to contribute to the less researched field of elite sports and work. The purpose of the study was to investigate the experience of the combination between elite sport and work. We used three research questions to answer the purpose “What challenges and opportunities do former student-athletes experience when combining elite sports with work?, what are the success factors for successfully combining dual careers in elite sports and work?, and how does the combination of elite sports and work differ from elite sports and study in terms of successfully combining dual careers?.” We conducted semi-structured interviews with eight elite athletes that combined their sport with work. The results indicated that the elite athletes estimated the combination of elite sports and work as tougher than the combination of elite sports and studies. Some challenges were similar in both combinations and they highlighted advantages and disadvantages with both combinations.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hurdan textgenre en hemsida är, vilken funktion hemsidor har vid konstruktionen av ett personligt varumärke och hur idrottare brandar sig själva på sina hemsidor. I uppsatsen studeras två elitidrottare, Teemu Selänne och Tero Pitkämäki, samt deras hemsidor. I studien används en textanalytisk metod.   Resultaten visar att deras hemsidor skiljer sig från andra hemsidor genom att de består av många olika texttyper och är mer visuella. Vidare kunde man observera att hemsidorna är relevanta för idrottarens varumärke. Hemsidorna ger en positiv bild av idrottaren, till fördel för denne. Samarbete mellan sponsorer och idrottaren syns och blir en del av idrottarens varumärke. I Selännes fall kan man säga att han återbrandar sig efter sin elitidrottarkarriär. En återkommande symbol är ’8’. Det framgår också att Selänne både är en beundrad person och en vanlig människa, vilket tillsammans med hans positiva personlighet blir hans varumärke. Varumärket för Pitkämäki som idrottare består av den österbottniska bakgrunden, ett långvarigt och stabilt sponsorsamarbete samt personligheten, som är anspråkslös men hårt arbetande. / The purpose of the study was to establish what kind of text genre a home page is, which functions home pages have as constructors of personal brands, and how athletes brand themselves on their home pages. In the essay two elite athletes, Teemu Selänne and Tero Pitkämäki and their home pages, were studied. A text analysis method was used in the study. The results showed that homepage as a genre seems to differ from other text genres since it consists of many different text types parts and forms a varied visual entity. The homepages presented a significant relationship with the athletes’ brands. Homepages are thus for the benefit of the athlete. A collaboration between an athlete and a sponsor may offer much and it can become an integrated part of the athlete’s brand. In his homepages Selänne is re-branding himself, after he has finished his elite athlete career. The repetition of the number and symbol ‘8’, a combination of signs of admiration and the man on the street, as well Selänne’s positive personality together make up his athlete’s brand. Tero Pitkämäki’s brand consists of his Ostrobothnian background, a strong sponsor collaboration and a personality which is modest but hardworking.