Spelling suggestions: "subject:"skaderisk"" "subject:"skaderisken""
1 |
Uppvärmning med skadeförebyggande syfte : Minskar det skaderisken för fysiskt aktiva? En litteraturstudie / Warm-up with injury preventive purpose : Does it prevent injuries for active individuals? A reviewAndersson, Christoffer, Sundström, Adam January 2017 (has links)
Introduktion/bakgrund: Uppvärmning är en allmänt vedertagen rutin för fysiskt aktiva. Enlitteraturstudie från 2006 har undersökt effekten av uppvärmning som skadeförebyggandemekanism, konklusionen i artikeln var att uppvärmningens skadeförebyggande effekt är osäker.Framstående organisationer som IOC och FIFA har tagit mer ansvar för atleternas hälsa genomatt investera resurser i forskningsprogram för att minska antalet skador inom idrott, däriblandskapandet av uppvärmningsprogram med skadeförebyggande syfte.Syfte: Syftet var att sammanställa vetenskap som undersöker om uppvärmning medskadeförebyggande syfte minskar skaderisken för fysiskt aktiva.Metod: Sökning har gjorts i fyra dataser PubMed, PEDro, Cinahl, Medline. Sökorden var―warm-up‖, ―warm up‖, ―warming up‖, ―injury‖ och ―injury prevention‖. Inklusionskriterier varRCT-studier, daterade från 2006 tills vårt sökdatum. Studier som undersökt prestation och effektpå biomekaniska faktorer exkluderades.Resultat: 10 av 16 artiklar visar på skadeförebyggande effekt för interventionsgrupperna. 8 avdessa 10 artiklar var gjorda på deltagare i tonåren eller yngre.Konklusion: Resultaten pekar på att uppvärmingsprogram med skadeförebyggande syfteminskar skaderisken mer på yngre individer som ännu inte har utvecklat sina rörelsemönster tillfullo jämfört med vuxna individer. Mer forskning behövs där kontrollgruppernas uppvärmningstandardiseras för att öka studiernas kvalité samt där uppvärmningsprogrammens effekt påskadeförebyggande biomekaniska variabler tas i beaktning och inte enbart antal skador.
|
2 |
Uppfattad skaderisk hos friidrottare på landslagsnivå : En enkätstudie / Perceived injury risk among elite Track & Field athletes : A questionnaire-based studyMereman, Maria January 2019 (has links)
Aim Recent studies of Swedish track and field athletes have shown that there is a substantial risk of injury. None of these studies have investigated the potential role of how athletes perceive their injury risk, and how it may play a part in the occurrence and prevention of sport injures. The aim of the study was to explore how Swedish track and field athletes perceive their injury risk, and examine the potential correlation with prior injury experience using a quantitative design. Method The sample comprised 69 Swedish junior elite track and field athletes. The athletes filled out a two-part online questionnaire. The first part requested relevant personal information including gender, track and field event and previous injuries in the past 12 months; the second part consisted of "The Perception of Risk of Injury Scale", but modified accordingly to the targeted sport. For the statistical analysis, the R version 3.5.2 software was used and the results were analyzed with the Mann-Whitney U-test and Spearman's non-parametric test. Results 52 out of the 69 athletes in the study reported at least one injury during the past 12 months, and the most commonly reported period of time lost due to injury was between eight and 28 days. Non-significant results (p=0,095) were found between gender and perceived injury risk. If an athlete reported more than one injury in the past 12 months, they perceived their re-injury risk (p<0,025) to be higher. Significant results were found between perceived injury risk and the severity of the injury (p<0,006), with a negative correlation (r=-0,32). When the severity of the injury increased, the tendency of perceived injury risk decreased. Conclusions A history of previous injury has a small correlation to perceived injury risk. This study comes one step closer to understanding the potential impact of perceived risk of injury on occurrence of actual injury. With this knowledge, it may be possible to reduce the negative perceptions concerning re-injury in athletes with higher perceptions of injury risk. Finally, awareness of reinjury should be increased among athletes with a history of severe injury. / Syfte Studier inom Svensk Friidrott har visat att friidrottare löper en påtaglig skaderisk. Inga av dessa studier har studerat den potentiella rollen av hur skadefria friidrottare uppfattar sin skaderisk eller hur det kan påverka skadeförekomst och prevention. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av uppfattad skaderisk hos svenska friidrottare på elitnivå samt att undersöka den potentiella korrelationen med skadehistorik. Metod Totalt inkluderades 69 juniorer på elitnivå inom Svensk Friidrott. Friidrottarna fyllde i en tvådelad webbaserad enkät. Första delen bestod av bakgrundsfrågor som inkluderade kön, friidrottsgren och skadehistorik de senaste 12 månaderna. Den andra delen innefattade ”The Perception of Risk of Injury Scale”, modifierad för att passa idrotten friidrott. Till den statistiska analysen användes statistikprogrammet R version 3.5.2 och resultatet analyserades med Mann-Whitney U-test samt Spearmans icke parametriska test. Resultat 52 av de 69 inkluderade friidrottarna rapporterade minst en skada under de senaste 12 månaderna och vanligaste skattad frånvarotid på grund av skada var åtta till 28 dagar. Ingen signifikant skillnad (p=0,095) påvisades mellan kön och uppfattad skaderisk. Friidrottare som rapporterade mer än en skada de senaste 12 månaderna uppfattade sin skaderisk som högre för återfallsskada (p<0,025). Signifikanta resultat fanns mellan uppfattad skaderisk och skadans allvarlighetsgrad (p<0,006), där sambanden var negativa (r=-0,32). När skadans allvarlighetsgrad ökade så tenderade den uppfattade skaderisken att minska hos friidrottarna. Slutsats Skadehistorik har ett mindre samband med uppfattad skaderisk. Denna studie är ett steg mot en ökad förståelse för den potentiella inverkan som den egna uppfattade skaderisken har på den faktiska risken för skada. Med denna kunskap kan det vara möjligt att minska de negativa uppfattningarna gällande återfallsskador hos friidrottare som uppfattar en högre skaderisk. Resultatet kan även användas för att medvetengöra friidrottare med en historik av allvarliga skador om risken för återfallsskada.
|
3 |
Samband mellan dygnsrytm och tidpunkt för idrottsskada : En longitudinell pilotstudie bland fotbolls- och handbollsspelare i SverigeHäggblom, Jenny January 2020 (has links)
Syftet med den här pilotstudien var att undersöka sambandet mellan dygnsrytmen och tidpunkten för skada hos elitaktiva idrottare från två olika lagidrotter. Ett sekundärt syfte var att undersöka skaderisken bland kvinnliga idrottare med hänsyn till menstruationscykeln. Tjugosex (n = 26) idrottare deltog i studien, varav 19 stycken var kvinnor. Bland deltagarna var 11 stycken fotbollsspelare, resterande spelade handboll. Handbollsspelarna deltog under hela säsongen 2019-2020, totalt 23 veckor medan fotbollsspelarna deltog under försäsongen 2020 (totalt 13 veckor). Av dessa kategoriserades 30,8 % som morgonmänniskor, 65,4 % som ’varken morgoneller kvällsmänniska’ samt 3,8 % som kvällsmänniska. Dygnsrytmskategorin baserades på enkäten Morningness-Eveningness Quesionnaire (MEQ). Totalt inträffade 19 akuta skador under studieperioden, de flesta skedde på kvällen. Det var ingen signifikant skillnad i när skadan uppstod mellan de morgonmänniskor och ’varken morgon- eller kvällsmänniskor’ (p = 0,86). Ingen kvällsmänniska ådrog sig någon skada under studien. Bland de kvinnliga idrottarna så ådrog sig 8 stycken skador som hade visat på en ökad risk för skada enligt ”The low energy availability in females quesionnaire” (LEAF-Q). Totalt visade 71,4 % av de kvinnliga deltagarna upp ett resultat som kan innebära en ökad risk för skada. Baserat på resultaten i den här pilotstudien så föreligger inget samband mellan tidpunkt för skada och dygnsrytmsvariation. Däremot visade studien att ett resultat från LEAF-Q som överstiger gränsvärdet (≥ 8) en indikation på att skaderisken är förhöjd och att skador sker. / The aim of the present pilot study was to explore the relationship between chronotype and time of injury among elite athletes from two different team sports. A secondary aim was to investigate the incidence of injury among female athletes with consideration to the female athlete triad. Twenty-six (n = 26) athletes participated in the study, of which 19 were women. Among the participants 11 were soccer players. During the season of 2019-2020, handball participated for 23 weeks. Soccer players took part of the study during their pre-season of 2020, a total amount of 13 weeks. Of the participants, 30.8 % was categorized as morning-type, 65.4% as neither morning- nor evening type and 3.8% was evening-type people, based on the Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ). In total, 19 acute injuries occurred during the study period. Most of the injuries happened during the evening. There was no significant difference in the time-points of injury between the morning-type and neither morning- nor evening type (p = 0.86). No evening-type was injured during the study period. According to “The low energy availability in females questionnaire” (LEAF-Q), 71.4% of the female athletes who took part of the questionnaire, showed a result that would sign for an increased risk of athletic injury (≥ 8). Among the women athletes that responded to the questionnaire, eight (n = 8) got injured. Based on the results of this pilot study, there is no existing relationship between the time of injury and the chronotype. However, a result above the cut-off point in the LEAF-Q (≥ 8) shows an increased risk of athletic injury.
|
4 |
INVERKAN AV KOGNITIVA UPPGIFTER FÖR PRESTATION OCH NEDRE EXTREMITETERS MEKANIK VID HOPPTESTER BLAND IDROTTARE : EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKTRenberg, Matilda, Gerdin, Thea January 2024 (has links)
Bakgrund Bedömning av skaderisk bland lagidrottare görs ofta med analys av nedre extremiteternas mekanik under hopptester. Dessa hopptester saknar dock oftast samtidiga kognitiva krav och speglar inte den kaotiska idrottsmiljön. För att öka den validiteten av hopptesterna har ett antal studier de senaste åren undersökt inverkan av sekundära kognitiva uppgifter på prestation och rörelsemönster. Syfte Syftet var att sammanställa och utvärdera evidensen för inverkan av sekundära kognitiva uppgifter för prestation och nedre extremiteternas mekanik vid hopptester bland atleter. Metod En systematisk litteraturöversikt utfördes enligt PRISMA:s riktlinjer. Tre databaser (PubMed, Cinahl och SportDiscus) söktes för studier som jämförde prestation och/eller nedre extremiteternas mekanik mellan ett hopptest med och utan en kognitiv uppgift bland idrottsaktiva personer mellan 15 – 40 år. Studierna granskades för Risk of Bias med en modifierad version av Downs and Black checklista och för kvalitén av evidensen med GRADE. Resultat Av 241 hittade artiklar ansågs 10 uppfylla kriterierna för översikten. De hopptest som analyserats var till exempel drop vertical jump, enbenslandningar och riktningsförändringar. Kognitiva uppgifterna bestod bland annat av räkningsuppgifter, beslutsfattande och arbetsminne. Baserat på väldigt låg till moderat evidens, tyder resultaten på att en sekundär kognitiv uppgift vid hopptester leder till signifikant mindre knäflexion, större knäabduktion, samt större inåtrotation i knä och anklar bland idrottare. Baserade på samma evidensnivå visade resultaten på längre markkontakttid samt lägre reaktiv styrka och lägre hopphöjd. Slutsats Sekundär kognitiva uppgifter påverkar prestation och mekaniken i nedre extremitet under ett hopp. Resultaten tyder på att bedömning av skaderisk vid hopptester bör ske med en sekundär kognitiv uppgift för ökad känslighet.
|
5 |
Undersökning om fotbollsutövande gymnasieelevers uppfattningar av skaderisk på konstgräs respektive naturgräs : En kvantitativ enkätundersökningSinanovic, Haris, Larsson, Ludvig January 2018 (has links)
Syfte Syftet med studien är att undersöka fotbollsutövande gymnasieelevers uppfattningar av skaderisk på konstgräs respektive naturgräs. Metod En kvantitativ enkätundersökning med 46 stycken (st) deltagande gymnasieelever som läser lokal (LIU) eller nationell (NIU) godkänd idrottsutbildning inom fotboll. Wilcoxon Signed Rank Test användes för beräkning av medelvärde och för att urskilja statistiska signifikanta skillnader mellan de olika grupperna, match och träning på respektive spelunderlag. Chi- Square crosstabs post-hoc test användes för att urskilja statistiska signifikanta skillnader mellan de olika skadetyperna på respektive spelunderlag. Resultat Resultaten i denna studie visade att de deltagande fotbollsutövande gymnasieeleverna uppfattade att skaderisken för akuta- överbelastningsskador var högre på konstgräs än naturgräs, både under träning och match. Skillnaden mellan de olika grupperna, akuta- och överbelastningsskador under träning och match på respektive spelunderlag, var statistiskt signifikanta då signifikans nivån var mindre än p<0,05. De skadetyperna som de deltagande fotbollsutövande gymnasieeleverna uppfattade vara mest förekommande på konstgräs var rivsår/ skrapsår. De skadetyperna som de deltagande fotbollsutövande gymnasieeleverna uppfattade vara mest förekommande på naturgräs var muskelsträckning/ muskelbristning. Skillnaden mellan de olika grupperna, muskelbristning/ muskelsträckning samt rivsår/ skrapsår på konstgräs och naturgräs, var statistiskt signifikanta då signifikans nivån var mindre än p<0,05. Slutsatser Denna studie bekräftar att de deltagande fotbollsutövande gymnasieelevernas uppfattningar stämmer överens med vad tidigare studier har visat om elitfotbollsspelares uppfattningar om skaderisk på konstgräs i jämförelse med naturgräs. Att skaderisken för akuta- och överbelastningsskador uppfattas öka vid spel på konstgräs i jämförelse med naturgräs. Kvalitativa forskningsmetoder skulle kunna bidra till djupare förståelse av själva ämnet, samt upplevelser av uppfattningar av skaderisk och skadetyper på respektive spelunderlag. För att fler slutsatser ska kunna dras bör framtida studier även inkludera fler deltagare. / Purpose The aim with this study is investigate football practicing high school students’ perceptions of risk of injury on artificial turf and natural grass. Methods A quantitative questionnaire survey including 46 participating football practicing high school students. The Wilcoxon Signed Rank Test was used to calculate the mean and to distinguish statistically significant differences between the different groups, match and training on artificial turf and natural grass. The Chi-Square crosstab post-hoc test was used to distinguish statistically significant differences between the different types of injury on the respective game grounds Results The results in this study showed that the participating football practicing high school students’ perceived that the injury risk of acute- and overload injuries was higher on artificial turf than on natural grass, both during training and match. The difference between the different groups, acute and overload injuries during training and match on articial turf and natural grass was statistically significant as the level of significancewas less than p <0.05. The injury types that the participating football practicing high school students perceived to be the most common on artificial turf was abrasion/ laceration. The injury types that the participating football practicing high school students perceived to be the most common on natural grass were musclesprain/ strain. The difference between the different groups, musclesprain/ strain as well as abrasion/ laceration on artificial turf and natural grass was statistically significant as the level of significance was less than p <0.05. Conclusions This study confirms that the participating football practicing high school students’ perceptions concur with what previous studies have shown about elite football players' perceptions of injury risk on artificial turf in comparison with natural grass. The risk of acute and overload injuries is perceived to increase when playing on artificial turf in comparison to natural grass. Qualitative research methods could contribute to deeper understanding of the subject itself, as well as experiences of perceptions of injuries and types of injury on respective turfs. In order to draw further conclusions, should future studies include more participants.
|
6 |
Skadebegränsningsprincipen : – den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada / The principle of avoidable loss : – the plaintiff’s duty to minimize damageMaslyannikov, Lev January 2017 (has links)
Den skadeståndsrättsliga principen om den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada ärväl känd och vedertagen i svensk rätt. Principen åberopas ofta som invändning iskadeståndstvister av alla slag, och har därmed stor praktisk betydelse. Principens köprättsligaoch försäkringsrättsliga motsvarigheter är generöst behandlade i doktrinen. På denskadeståndsrättsliga sidan förhåller det sig annorlunda – det här är första gången som ämnetblir tillägnat ett eget arbete i Sverige. Det finns många rättsfall där skadebegränsningsskyldigheten aktualiseras, men på grund avdomskälens utformning är rättsfallens värde som vägledning begränsat. Jag anser emellertid attuppmärksamheten inte bör överfokuseras på dessa. Intar man ett framåtblickande perspektiv,finns det gott om material och idéer att hämta från den övriga civilrätten, från rättsekonominoch – inte minst – från utlandet. Arbetets strukturella och metodologiska ramverk är utformatså, att största möjliga nytta kan dras av främmande källor utan att en djupgående (och oftastointressant) komparativ utredning av dessa källor behöver göras. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att definiera skadebegränsningsprincipensansvarsgräns. Med hänsyn till framställningen omfattning, hade det inte varit möjligt att göragrundliga utredningar av enskilda delproblem. Istället är arbetet fokuserat på att utrönaallmängiltiga riktlinjer, tankemönster och ledtrådar, dels för skadebegränsningsbedömningen isig, och dels för den tänkbara rättsutvecklingen. Ett flertal sådana riktlinjer har kunnatdefinieras, något utspridda över principens tillämpningsområde, och ibland även i sammanhangdär det inte är uppenbart att det är skadebegränsningshänsyn som styr. Samtidigt har åtskilligasystemiska problem uppdagats såväl i principens tillämpning som i den underliggandenormbildningen. Jag har ödmjukt lagt fram några lösningsförslag, med ändamålet att främja enmer rättssäker tillämpning av principen, dels på grundval av gällande rätt, och dels på grundvalav den tänkbara rättsutvecklingen på området. / The doctrine of avoidable loss is a generally recognized principle in Swedish law. The doctrine is often invoked in damage claim disputes of all kinds, and is therefore important in practice. There is plenty of legal literature where the doctrine is treated in the context of sales law and insurance law. On the tort law side, however, there is nothing – this is the first dedicated work on the subject in Sweden. There are many tort cases where the question of avoidable loss is actualized, but due to the way the courts articulate the grounds for their rulings, the cases provide little guidance for the future, and therefore have little value as precedent. This is not necessarily an obstacle to the study. On the contrary, when looking outwards, I have found a wealth of ideas and study material in other areas of civil law, in law and economics, and in foreign law. The structural and methodological framework of the thesis was designed to allow for extraction of material from foreign sources without needing to conduct a thorough (and often uninteresting) comparative study. The main purpose of the investigation was to define the boundaries of the claimant’s liability as imposed by the doctrine. Considering the limited scope of the thesis, it would not have been possible to deconstruct the subject into details and conduct thorough investigations of those. Instead, the work was focused on determining general guidelines, thought patterns and clues; both de lege lata and de lege ferenda. Multiple such guidelines could be defined in various contexts where the doctrine is applied, but also, interestingly, in certain contexts where it is not obvious that considerations of avoidable loss are decisive. Multiple systemic issues have also been found, both in the application of the doctrine and in the underlying norms. I have humbly put forward several suggestions on how these issues could be alleviated to promote legal certainty in the doctrine’s application, both today and in the future.
|
Page generated in 0.053 seconds