Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att förberedelser är av stor vikt inför akuta situationer. Fyra teman framkom vilka belyste betydelsen av att uppleva akuta situationer ett flertal gånger, betydelsen av att samarbeta i team vid akuta situationer, betydelsen av att känna trygghet med tekniska moment i akuta situationer och betydelsen av god kännedom om personliga egenskaper vid akuta situationer. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv ses det som angeläget att lägga in mer om förberedelser inför akuta situationer i utbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund  Närstående följer vanligtvis med svårt skadade och sjuka patienter till akutmottagningen. Närståendes närvaro tillåter patienten och närstående att finnas som stöd för varandra under akuta situationer. Det är även av stor vikt att sjukvårdspersonal bemöter patienter och dess närstående på ett bra sätt för att kunna skapa en bra vårdrelation till dessa samt för att kunna förmedla viktig information så att dessa upplever trygghet under vårdtiden. Det finns tidigare forskning som belyser närståendes upplevelser av sjukvårdens bemötande men det finns inte så mycket skrivet om sjuksköterskors upplevelser av närstående i akuta situationer.  Syfte  Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående i samband med akuta situationer i akutmottagningens akutrum.  Metod  En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Totalt intervjuades sex legitimerade sjuksköterskor på två olika akutmottagningar i Stockholm. Samtliga sjuksköterskor arbetar i akutmottagningens akutrum och har varit yrkesverksamma inom akutsjukvård i minst två år.  Resultat  Sjuksköterskorna ansåg att teamarbete, anhörigstöd och närstående kan utgöra resurser vid omhändertagandet av en patient i akutrummet. Vidare poängterades vikten av sjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Arbetsmiljön och närståendes närvaro kan också påverka patienternas vård negativt.  Slutsats  Studien visar att sjuksköterskorna var positiva till närståendes närvaro i akuta situationer i akutmottagningens akutrum, framförallt när det fanns anhörigstödjare till närstående. Kunskap och erfarenhet bidrog till att de kände sig säkra i sina arbetsuppgifter och var därmed bekväma att utföra undersökningar och behandlingar inför närstående. Dock kunde närståendes reaktioner ha inverkan på sjuksköterskans arbetsinsats, bland annat genom känslomässig påverkan, och deras närvaro kunde vara mindre lämplig i vissa situationer, men i stort upplevdes närstående som en tillgång. Det framkom att det är av stor vikt med ett väl fungerade teamarbete för ett bra omhändertagande av patienten

Bakgrund och problemformulering: Grundutbildningen för sjuksköterskor är tre år och centrerad kring vårdvetenskap och omvårdnad. En legitimerad sjuksköterska har ett stort omvårdnadsansvar och som nyutexaminerad sjuksköterska innebär det att vara novis inom yrkesrollen, vilket kantas av möjligheter samt sårbarhet. Akut som begrepp och akuta situationer är komplexa fenomen som inte är entydigt i vårdsammanhang. Arbetssituationen inom sjukvården är ansträngd och för nyutexaminerade sjuksköterskor saknas ibland adekvat stöd och trygghet från erfarna sjuksköterskor, vilket kan leda till ohälsa och ett val att lämna yrket. Idag finns det en sjuksköterskebrist i landet och behovet av sjuksköterskor förväntas öka. Syfte: Var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser att vårda i akuta situationer. Metod: Litteraturöversikten är ett examensarbete på kandidatnivå där nio kvalitativa studier granskades. Resultat: Två huvudteman, upplevda känslor relaterat till akuta situationer och bristande kompetens och erfarenhet samt sju subteman identifierades och presenteras i resultatet som beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vårda i akuta situationer. Diskussion: För att nyutexaminerade sjuksköterskor ska känna trygghet i akuta situationer, behövs en god introduktion, kollegialt stöd samt utbildning i form av simulering av verklighetsförankrade patientfall.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Varje år dör många personer i Sverige i akuta och oväntade dödsfall och de lämnar därmed ofta nära sörjande efter sig. De närstående till den döde hamnar i en situation i livet då de behöver stöd och hjälp. Sjuksköterskans omhändertagande är oftast av stor vikt för att hjälpa de närstående i sin sorgeprocess. <strong>Syftet:</strong> Syftet var att beskriva sjuksköterskans och närståendes syn på omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall på sjukhuset. <strong>Metod:</strong> Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserade på vetenskapliga artiklar. Efter analysen framkom fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier. <strong>Resultat: </strong>De fem kategorierna med tillhörande underkategorier var, information<em> </em>med underkategorierna: <em>Närståendes önskan om information, information från sjuksköterskan </em>och<em> skriftlig information till närstående</em>. Omhändertagande med underkategorierna: <em>Närståendes behov av omhändertagande, sjuksköterskans möte med de närstående, möta den avlidne </em>och <em>praktiska detaljer</em>. Närstående med i behandlingsrummet med underkategorierna:<em> Att närvara i behandlingsrummet </em>och <em>sjuksköterskans syn på närstående med i behandlingsrummet</em>. Uppföljning med underkategorierna: U<em>ppföljning av närstående </em>och<em> uppföljning av sjuksköterskorna </em>samt utbildning av sjuksköterskorna<em>.</em> <strong> Slutsats: </strong>Studien påvisar att de närstående har ett stort behov av omhändertagande vid akuta dödsfall och att sjuksköterskan har en central roll i omhändertagandet av de närstående. Dessvärre påvisar studien att sjuksköterskan inte alltid har tillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet. Därför vore det önskvärt med riktade utbildningar för att öka kunskapen om omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall.</p>

No description available.

Bakgrund: Varje år dör många personer i Sverige i akuta och oväntade dödsfall och de lämnar därmed ofta nära sörjande efter sig. De närstående till den döde hamnar i en situation i livet då de behöver stöd och hjälp. Sjuksköterskans omhändertagande är oftast av stor vikt för att hjälpa de närstående i sin sorgeprocess. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans och närståendes syn på omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall på sjukhuset. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserade på vetenskapliga artiklar. Efter analysen framkom fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: De fem kategorierna med tillhörande underkategorier var, information med underkategorierna: Närståendes önskan om information, information från sjuksköterskan och skriftlig information till närstående. Omhändertagande med underkategorierna: Närståendes behov av omhändertagande, sjuksköterskans möte med de närstående, möta den avlidne och praktiska detaljer. Närstående med i behandlingsrummet med underkategorierna: Att närvara i behandlingsrummet och sjuksköterskans syn på närstående med i behandlingsrummet. Uppföljning med underkategorierna: Uppföljning av närstående och uppföljning av sjuksköterskorna samt utbildning av sjuksköterskorna. Slutsats: Studien påvisar att de närstående har ett stort behov av omhändertagande vid akuta dödsfall och att sjuksköterskan har en central roll i omhändertagandet av de närstående. Dessvärre påvisar studien att sjuksköterskan inte alltid har tillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet. Därför vore det önskvärt med riktade utbildningar för att öka kunskapen om omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall.

No description available.

Sammanfattning Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med denna studie var att undersöka om ett aerobt medelintensivt träningspass har någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan.   Finns det någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan, mätt med Trail Marking Test, 5 minuter efter ett avslutat aerobt medelintensivt cykelträningspass?   Hypotesen var att aerob medelintensiv cykelträning förbättrar testpersonernas uppmärksamhetsförmåga.   Metod Studien var av kvantitativ ansats och studiedesignen var crossover. Urvalet bestod utav 14 unga vuxna med en medelålder på 24,4(SD: 2,28). Könsfördelningen var fyra kvinnor och tio män.  En grupp blev först testad efter vila sedan efter fysisk aktivitet. Den andra gruppen blev testad först efter fysisk aktivitet och därefter efter vila. Två deltest användes för att bedöma testpersonernas uppmärksamhetsförmåga med och utan interventionen medelintensiv aerob träning. En ANOVA jämförde uppmärksamhetsförmågan efter aktivitet med uppmärksamhetsförmågan efter vila.   Resultat Resultatet i denna studie visade ingen signifikant förbättring i uppmärksamhetsförmåga efter ett medelintensivt aerobt cykelträningspass. En tendens (p = 0,07) till förbättring hittades i en av de två grupperna i det mer krävande deltestet av uppmärksamhetsförmåga. Denna tendens visar på en förbättring i uppmärksamhetsförmåga efter medelintensivt aerobt arbete   Slutsats Uppmärksamhetsförmågan förbättras inte signifikant efter medelintensiv aerob cykelträning i denna grupp av fysiskt högaktiva och kognitivt högpresterande studenter. Den tendens som framkom i en delgrupp stödjer tidigare forskning och hypotesen i denna studie. Tendensen kan vara en indikation på att en förbättring av uppmärksamhetsförmågan är möjlig vid mer kognitivt krävande uppgifter. Framtida studier borde använda fler olika kognitiva tester och undersöka om akuta effekter av fysisk aktivitet på uppmärksamhetsförmågan beror på individers fysiska aktivitetsnivå. / Abstract Aim The purpose of this study was to investigate the acute effects on attentional ability after moderate aerobic exercise.   Does moderate aerobic exercise on bicycle effect the attentional ability, measured with Trail Marking Test after a 5 minute rest?   The hypothesis was that moderate aerobic exercise on a test bicycle would acutely improve the attentional ability of the subjects.    Method This quantitative study was designed as a crossover. Fourteen young adults with average age 24, 4 (SD 2, 28) participated in the study. Distribution in terms of gender was 4 women and 10 men. One group was first tested after rest and then after exercise, whereas the other group started with exercise and finished with rest. Two subtests were used to discern the attentional ability on the participants with or without the intervention, moderate aerobic exercise. An ANOVA was used to compare attentional ability after activity with attentional ability after rest.   Results The results of this study showed no significant improvement in attentional ability after a moderate aerobic exercise workout. There was a tendency (p = 0, 07) towards a improvement after exercise found in one of the two groups in the more subtest of attentional ability. This tendency suggests an improvement in attentional ability after moderate aerobic exercise.   Conclusions There was no significant improvement in attentional ability after a moderate aerobic exercise on test bicycle in this group of physically active students with high cognitive function. The tendency for improvement in one subgroup support earlier studies and the hypothesis of this study. This tendency could indicate that physical activity might have some positive effect on attentional ability in more demanding cognitive exercises. Future studies may use multiple cognitive tests to investigate the acute effect on attentional ability after physical activity and depending on activity level.

Sammanfattning Bakgrund Det beskrivs att vissa akuta situationer känns bra och att teamarbetet fungerar väl men i andra situationer så kanske medlemmarna har ett sämre samarbete och det leder till en dålig känsla som påverkar deras prestation. En svårighet som finns är att identifiera vad som påverkar samarbetet. Specialistsjuksköterskornas upplevelser kan vara en viktig del i att identifiera detta. Syfte Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor upplevde teamarbete och kommunikation i akuta situationer. Metod Studien genomfördes med beskrivande design och kvalitativ induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor utgjorde datainsamlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat Temat var hur tydlighetens betydelse i akuta situationer påverkar tryggheten och huvudkategorierna var; att samverka mellan professioner, att uppleva ledarskap i akuta situationer, att uppleva kommunikationens betydelse, att uppleva arbetsmiljön i samband med akuta situationer och att delta vid akuta situationer väcker känslor. Teamets utformning var beroende av dess teammedlemmar. Specialistsjuksköterskor upplevde det mer lättarbetat och tryggt när de kände personalen. Samt när deras yrkesroller och arbetsuppgifter var väl definierade. Teamets ledare hade stor betydelse i hur arbetet i teamet fungerade. Kommunikationsverktyg som ”closed-loop” ingav trygghet. Tydlighet framkom som en viktig del i teamarbetet. Slutsats Specialistsjuksköterskorna efterfrågade en lugn, tydligt och strukturerat omhändertagande av patienten. En tydlig teamledare som är informerande och uppmuntrande och tar till vara alla medlemmar i teamet och deras erfarenheter Kommunikationen ska helst vara ”closed-loop” samt att de önskade scenarioövningar, uppföljning och debriefing angående de akuta situationerna.

Bakgrund: Fotboll, basket och ishockey är tre av de största lagidrotterna i Sverige och till idrottsutövandet har skador alltid hört till. Idrottsskador kan delas upp i akuta- och belastningsskador. En fysioterapeuts arbetsroll är att förebygga och behandla skador. Sedan covid-19 bröt ut har mycket påverkats, även idrottsutövandet. Vi ville kartlägga skadebilden för idrottare under covid-19.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst, lokalisation och typ av idrottsskador under covid-19 inom fotboll, ishockey och basket på elitnivå samt undersöka könsskillnader.Metod: En kvantitativ ansats valdes till studien och för datainsamlingen konstruerades en webbenkät med sex frågor. Deltagarna som inkluderades i studien tillhörde lag från de tre högsta divisionerna inom respektive idrott. Enkäten skickades ut digitalt via kontakter till deltagande klubbar. Totalt inkluderades 139 svar som analyserades och bearbetades i Excel.Resultat: Samtliga idrotter ådrog sig minst en skada per idrottare under studiens undersökta period. De vanligaste skadelokalisationerna skiljde sig åt bland samtliga idrotter, inom fotboll var lårskador vanligast, inom basket fotskador och inom ishockey var axel/skuldra och rygg de mest skadedrabbade kroppsdelarna. Det fanns skillnader i antalet av akuta respektive belastningsskador inom idrotterna, där det visade sig att belastningsskador var mer förekommande bland deltagarna. I resultatet återfanns även könsskillnader inom förekomst, lokalisation och typ. Konklusion: Fotboll var den mest skadedrabbade idrotten.Fler belastningsskador rapporterades till studien. Män ådrog sig fler skador än kvinnor i samtliga idrotter, framförallt akuta skador. Större population bör undersökas för att fastställa detta resultat. Vidare forskning skulle kunna undersöka vilken effekt skadeförebyggande träning har.