Sammanfattning Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med denna studie var att undersöka om ett aerobt medelintensivt träningspass har någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan.   Finns det någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan, mätt med Trail Marking Test, 5 minuter efter ett avslutat aerobt medelintensivt cykelträningspass?   Hypotesen var att aerob medelintensiv cykelträning förbättrar testpersonernas uppmärksamhetsförmåga.   Metod Studien var av kvantitativ ansats och studiedesignen var crossover. Urvalet bestod utav 14 unga vuxna med en medelålder på 24,4(SD: 2,28). Könsfördelningen var fyra kvinnor och tio män.  En grupp blev först testad efter vila sedan efter fysisk aktivitet. Den andra gruppen blev testad först efter fysisk aktivitet och därefter efter vila. Två deltest användes för att bedöma testpersonernas uppmärksamhetsförmåga med och utan interventionen medelintensiv aerob träning. En ANOVA jämförde uppmärksamhetsförmågan efter aktivitet med uppmärksamhetsförmågan efter vila.   Resultat Resultatet i denna studie visade ingen signifikant förbättring i uppmärksamhetsförmåga efter ett medelintensivt aerobt cykelträningspass. En tendens (p = 0,07) till förbättring hittades i en av de två grupperna i det mer krävande deltestet av uppmärksamhetsförmåga. Denna tendens visar på en förbättring i uppmärksamhetsförmåga efter medelintensivt aerobt arbete   Slutsats Uppmärksamhetsförmågan förbättras inte signifikant efter medelintensiv aerob cykelträning i denna grupp av fysiskt högaktiva och kognitivt högpresterande studenter. Den tendens som framkom i en delgrupp stödjer tidigare forskning och hypotesen i denna studie. Tendensen kan vara en indikation på att en förbättring av uppmärksamhetsförmågan är möjlig vid mer kognitivt krävande uppgifter. Framtida studier borde använda fler olika kognitiva tester och undersöka om akuta effekter av fysisk aktivitet på uppmärksamhetsförmågan beror på individers fysiska aktivitetsnivå. / Abstract Aim The purpose of this study was to investigate the acute effects on attentional ability after moderate aerobic exercise.   Does moderate aerobic exercise on bicycle effect the attentional ability, measured with Trail Marking Test after a 5 minute rest?   The hypothesis was that moderate aerobic exercise on a test bicycle would acutely improve the attentional ability of the subjects.    Method This quantitative study was designed as a crossover. Fourteen young adults with average age 24, 4 (SD 2, 28) participated in the study. Distribution in terms of gender was 4 women and 10 men. One group was first tested after rest and then after exercise, whereas the other group started with exercise and finished with rest. Two subtests were used to discern the attentional ability on the participants with or without the intervention, moderate aerobic exercise. An ANOVA was used to compare attentional ability after activity with attentional ability after rest.   Results The results of this study showed no significant improvement in attentional ability after a moderate aerobic exercise workout. There was a tendency (p = 0, 07) towards a improvement after exercise found in one of the two groups in the more subtest of attentional ability. This tendency suggests an improvement in attentional ability after moderate aerobic exercise.   Conclusions There was no significant improvement in attentional ability after a moderate aerobic exercise on test bicycle in this group of physically active students with high cognitive function. The tendency for improvement in one subgroup support earlier studies and the hypothesis of this study. This tendency could indicate that physical activity might have some positive effect on attentional ability in more demanding cognitive exercises. Future studies may use multiple cognitive tests to investigate the acute effect on attentional ability after physical activity and depending on activity level.

Sammanfattning/AbstractProblemområdeFörmågan att koncentrera sig och att hålla fokus har stor betydelse för allt lärande. Det finns många olika faktorer som kan påverka uppmärksamhetsförmågan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan påverka barnens uppmärksamhetsförmåga och huruvida pedagogerna är medvetna om detta.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med mitt examensarbete var att få en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien använder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmärksamhetsförmåga. Mina frågeställningar gäller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns något samband med barnens uppmärksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sätt att kommunicera och om uppmärksamhet.Teoretisk ramJag utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lärandet är situerat, vilket innebär att vad vi lär oss och hur vi reagerar är beroende på sammanhanget, miljön och situationen. Pangazi, Prusuk och Vincent (2005) menar att teacher talk, lärarens språk, är oerhört viktigt men också en av de svåraste utmaningarna för en lärare. Ericsson (2006) menar att många forskare ser uppmärksamhetsförmåga som någonting som finns inuti barnet och som utvecklas genom mognad. Ericsson menar att det finns väldigt lite forskning kring relationen mellan lärarnas sätt att kommunicera och barnens förmåga till uppmärksamhet. Kadesjö (2001) menar att pedagogernas förhållningssätt är mycket viktigt i bemötande av barn i koncentrationssvårigheter. Lyberg Åhlander (2011) menar att det är oerhört viktigt att läraren med når fram till barnen med sin röst. Hon har kommit fram till att såväl röstkvalité som talhastighet har betydelse för elevernas förståelse. Prusuk (2005) menar att ett effektivt lärarspråk sällan är en ärftlig skicklighet utan någonting som kan övas upp genom att studera skickliga, erfarna lärares språkmönster för att sedan själv öva in dessa. Bruce, Hansson och Nettelbladh (2007) menar att olika stilar och strategier har olika användning och syfte och passar olika barn, såväl som olika föräldrar och professionella.MetodUndersökning är gjord utifrån ett etnografiskt perspektiv och är av kvalitativ karaktär för att kunna studera ett fenomen från olika håll. I undersökningen har tre observationer genomförts på en förskoleavdelning. Observationerna spelades in på video och analyserades i efterhand enligt ett observationsschema. Förutom observationer genomfördes också intervjuer med pedagoger och barn på avdelningen.Resultat och analysI undersökningens resultat framträdde ett antal olika kommunikationssätt där jag kunde urskilja tre olika kommunikationsstilar. Jag valde att kalla dessa kommunikationsstilar för den styrande, den lyssnande och den stöttande kommunikationsstilen. De olika kommunikationsstilarna har olika karaktärer som leder till olika beteenden och resultat hos såväl barn som pedagog. Genom pedagogers medvetenhet och kunskap om olika kommunikationsstilar och dess påverkan på uppmärksamhetsförmågan så får pedagogen en didaktisk färgpalett. Pedagogen kan på så sätt göra ett delvis medvetet val kring den kommunikationsstil som passar bäst beroende på tidpunkten, situationen, barngruppen och pedagogens intentioner. Pedagogens kommunikationsstil är på så vis inte konstant utan är situationsberoende och kan förändras över tid. Därför är det av vikt att pedagogen genom sin grundutbildning och fortbildning får möjlighet att reflektera över och fördjupa sig i olika kommunikationsstilar och dess påverkan på uppmärksamhetsförmågan.Specialpedagogiska implikationerDet är av specialpedagogiskt intresse att arbeta proaktivt och framåtsyftande med att optimera förutsättningarna för utvecklingen av exekutiva funktioner där uppmärksamhetsförmåga är en central aspekt och en viktig förutsättning för allt lärande. / Research objective and questionsThe aim of this study was to get insight about teachers’ communicative style and its possible connections to children’s ability to pay attention. The research questions are about teachers’ communication style during the daily lesson in preschool class and possible connections to children’s ability to focus, and teachers’ and children’s thoughts about communication and attention.MethodologyThis is a qualitative study with an ethnographic, holistic approach. Three preschool observations has been made in this study. The observations were video-recorded and analyzed in retrospect, following an observation scheme. Interviews with teachers and children were made as a complement to the observations.Theoretical frameworkThis research takes a socio-cultural approach. Vygotskij (1995) states that all learning is situated. Pangazi, Prusuk and Vincent (2005) claim that teacher talk is very important but also one of the most difficult challenges for a teacher. Ericsson (2006) argues that there is not much research about the relation between teachers’ ways of communication and children’s ability to pay attention. Kadesjö (2001) states that the teacher’s approach is of a significant importance for children with attention deficit disorder. Lyberg Åhlander (2011) claims that it is very important that the teacher can reach out to the children with the voice. The researcher has found out that quality of voice as well as voice speed is significant for children’s comprehension. Prusuk (2005) states that an efficient teacher language rarely is an hereditary skill, it is an ability that can be exercised by studying and imitating the language patterns of skilled teachers with long experience. Bruce, Hansson and Nettelbladh (2007) argue that different styles and strategies are useful for different purposes and suit different children as well as parents and professionals.Results and ConclusionsSeveral ways of communication could be noticed during this study, among them I could distinguish three different communication styles. I chose to name them the Conductive, the Listening and the Supporting communication style. The different communication styles have different characters and lead to different behaviors and results among the students as well as the teachers. With knowledge and consciousness about different communication styles and their influence on the ability to pay attention, teachers will be given a didactical palette of colors. In this way the teachers have the possibility to choose the communication style that suits them best, taking notice to time, situation, class and teacher’s intentions. The teacher’s communication style is variable and can be changed due to the situation and over time. That’s why it is very important that all teacher’s during their education training will be given the possibility to learn and reflect about different communication styles and their connection to children’s ability to pay attention and focus.Implications for Special EducationWorking proactively and forward-looking to optimize the conditions for development of executive functions where attention and focus are central aspects is of special educational interest and an important condition for learning.

The world of digital marketing is advancing at a rapid rate, an ever so increasing number of individuals are connected to the world wide web and subsequently being exposed to marketing messages in the thousands each day. For marketers this poses a unique challenge when it comes to creating a marketing segment which conveys their message effectively by attaining the attention of the consumer. This in turn means that their marketing efforts may be lost in the digital sea of millions other impressions being thrown at the daily user. The purpose of this research paper is to therefore explore and gain greater understanding on how companies’ perception about consumer attention span could be, to then provide a perspective on how the modern marketer can work to incorporate this as a factor in their marketing. This research study was conducted through a qualitative methodology with a deductive approach which meant that theories were first gathered to then be compared with the empirical evidence consisting of three semi-structured interviews with chosen companies. The research indicated that modern marketers could benefit from understanding their target audience and catering their marketing message to suit their needs and values. Furthermore, constant measurement and analysis proved to be important in creating the best type of advertisement which captured the attention of the consumer. / Modern digital marknadsföring utvecklas i en väldigt snabb takt, allt fler individer är idag kopplade till internet och blir därigenom exponerade för tusentals marknadsföringsmeddelanden varje dag. För marknadsförare skapar detta en unik utmaning när det kommer till att skapa marknadsföring som förmedlar ett budskap effektivt genom att fånga konsumentens uppmärksamhet. Om marknadsföraren misslyckas här kan det leda till att deras meddelande försvinner bland de miljontals andra meddelanden som slängs mot konsumenten i den enorma digitala världen. Syftet med den här studien är därmed utforska och anskaffa mer förståelse gällande hur företags uppfattning om konsumenters uppmärksamhetsförmåga ser ut för att sedan erbjuda ett perspektiv för den moderna marknadsföraren om hur denne kan arbeta för att integrera detta som en faktor i sin marknadsföring. Den här forskningen genomfördes genom en kvalitativ metodologisk design där deduktiv ansats användes. Detta innebar att författarna först samlade teori som sedan jämfördes och analyserades tematiskt med den insamlade empirin som bestod av semi-strukturerade intervjuer av tre företag. Studien visade att den moderna marknadsföraren kan gynnas av att ha en djup förståelse av sin målgrupp för att kunna utforma marknadsföringssegment på ett sätt som passar deras behov och värderingar. Vidare påvisades även att det kan vara fördelaktigt att ständigt mäta och analysera marknadsföringsinsatser för att kunna förstå vad som fungerar och vad som borde förändras i framtiden just för att skapa marknadsföring som bättre fångar konsumenters uppmärksamhet.