I bakgrunden beskrivs att akut koronart syndrom (AKS) kan vara relaterad till en osund livsstil och skulle kunna förebyggas genom att avstå rökning, äta balanserad kost, vara fysiskt aktiv och måttlig alkoholkonsumtion. Livsstilsförändring anses som en bidragande faktor till minskning av kardiovaskulär morbiditet och mortalitet samt återinsjuknande av AKS. Målet i vården är att förhindra sjukdomsprocessen, återge livskvalitet till patienterna, motivera till livsstilsförändring samt förhindra återinsjuknande. Patientens engagemang till livsstilsförändring kan påverkas beroende på hur patienten uppfattar allvarlighetsgrad av sinsjukdom, vilket förtydligas med hjälp av health belief model’s (HBM) teori. Studien behövsför att identifiera vilka faktorer som kan hindra eller främja patienter till livsstilsförändring. Sjuksköterskor behöver en ökad kunskap för att stödja patienterna till att uppnå en livsstilsförändring som är hållbar utifrån deras förmågor. Syftet med studien var att identifiera interna och externa faktorer som kan hindra eller främja livsstilsförändring hos patienter efter att ha drabbats av AKS. Metoden som valdes var litteraturstudie för att besvara syftet. Studier publicerade under åren 2008-2018 inkluderades och artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl Complete, PubMed samt manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i 16 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Dataanalysen gjordes utifrån en integrerad analys. I resultat framkom fem kategorier, respektive med åtta underkategorier. Huvudkategorierna var fysiska faktorer, psykologiska faktorer, vilka var interna faktorer samt sociala faktorer, socioekonomiska faktorer och vårdrelaterade faktorer, som var externa faktorer. Familjen och nära anhöriga hade en stor inverkan och skapade motivation genom att stötta patienterna. Patienter med högre utbildning och god ekonomi var mer benägna att leva mer hälsosamt. Hindrande faktorer till livsstilsförändring var hög ålder, komorbiditet och fysiska funktionsnedsättningar. Nedstämdhet och chock av att drabbas av AKS hindrade patienter att göra förändringar, att inte acceptera sjukdomen begränsade patienterna. Familjekonflikter och brist på stöd hindrade en sund livsstil. Patienter med kunskapsbrist som inte insåg sambandet mellan AKS och livsstilsförändring, hade svårigheter att förändra livsstilen. Bristfälligt professionellt stöd och bristfällig uppföljning hindrade en hälsosam livsstil. Slutsatsen av studien var att interna och externa faktorer kan både hindra och främja patienter att göra livsstilsförändringar efter AKS. Det behövs både kunskap och medvetenhet om riskfaktorer till AKS för att kunna främja hälsa och motverka ohälsa. Patientens egna förmåga är beroende av den sociala omgivningen, familj och av vårdpersonalen som har en viktig påverkan i förändringsprocessen. Sjuksköterskan kan tillsammans med patienten skapa individuella förutsättningar att göra livsstilsförändringar, vilket kan leda till ökad livskvalitet och minska risken för återinsjuknande.

Background: Newly graduate nurses experience the transition into working as a nurse as overwhelming due to a lack of work experience. Working with acutely ill patients requires readiness to act where not only adequate treatment and interventions are important but also where every second matters. Aim: The aim was to describe newly graduated nurses’ experiences of caring for acutely ill patients. Method: A literature review was carried out using Friberg’s four-step model where data from a total of nine studies with quantitative and qualitative research studies were analyzed. Results: The result emerged in two categories and five sub-categories that indicated that newly graduated nurses feel unprepared and insecure in handling and treating acutely ill patients. They question their ability to care for their patients and are afraid of making mistakes which may cause harm to the patient. Newly graduated nurses also felt an urge to take control of the acute situation. The five sub-categories are as followed: fear of making mistakes, feeling unprepared, take control, feelings of inadequacy and lastly questioning one’s ability. Conclusion: Collegial support and having a preceptor were crucial factors that facilitated newly graduated nurses to adequately care for acutely ill patients. By giving the right support to newly graduate nurses they feel less afraid, stressed and less overwhelmed. Readiness to act was found to be something that a nurse developed over time and by experiencing acute situations. / Populärvetenskaplig sammanfattning Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan vara utmanande, särskilt vid vård av akut sjuka patienter som kan bli försämrade väldigt hastigt. Akuta situationer kräver snabba åtgärder vilket kan upplevas extra påfrestande för den nya sjuksköterskan. Akut sjuka patienter kan påträffas oavsett vilken typ av arbetsplats som sjuksköterskan är verksam inom, och snabbt insättande åtgärder och en tillgänglig vård kan minska miljontals dödsfall och funktionsnedsättningar världen över. Den här litteraturöversikten utgick från ett sjuksköterskeperspektiv och hade som syfte att beskriva hur nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att vårda akut sjuka patienter. Studiens resultat bestod av nio vetenskapliga artiklar och påvisade chockartade upplevelser där de nyexaminerade sjuksköterskorna var oförberedda och var rädda för att göra misstag. De strävade också efter att skapa kontroll i den akuta situationen, vilket kunde uppnås genom stöd från kollegor och erfarenhet av akuta situationer. Resultatet beskrev också upplevelser av att inte kunna möta kraven i det nya yrket med känslor där den nyexaminerade sjuksköterskan ifrågasatte sin egen förmåga och kände sig otillräcklig. I bakgrunden beskrevs sjuksköterskeprofessionen och dess kärnkompetenser, vidare beskrevs akutsjukvård och de vårdvetenskapliga begreppen “vårdande” och “handlingsberedskap” som kan relateras till akutsjukvård. I metoden användes totalt nio vetenskapliga artiklar, varav sex kvalitativa, två kvantitativa och en med både kvalitativ och kvantitativ metod. I diskussionen diskuterades nyexaminerade sjuksköterskors reaktioner på akuta situationer och olika typer av påverkan som kollegor kan ha. Stöd från kollegor och en tilldelad handledare var faktorer som möjliggjorde för den nyexaminerade sjuksköterskan att vårda akut sjuka patienter. Rätt stöd minskade rädsla, stress och gjorde sjuksköterskan mindre överväldigad.

Bakgrund Studier visar att nyexaminerade sjuksköterskor som kommer ut till arbetslivet beskriver det som en ”verklighetschock” då det kan vara stressfullt och de är inte beredda på det. Akuta vårdsituationer är något man ställs inför som sjuksköterska och det förväntas av dem att kunna hantera detta. Studier visar även att det finns svårigheter för de nyexaminerade sjuksköterskorna som kommer ut i arbetslivet. Syfte Syftet var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att ställas inför akuta vårdsituationer. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna CINAHL och PubMed har använts och elva artiklar hittades. En integrerad analys användes för att ta fram resultatet. Resultat Resultatet landade i tre kategorier: emotionella reaktioner, olika aspekter av kompetens och organisatorisk påverkan. Inom varje kategori formulerades två underkategorier. Underkategorierna är tvivel på sig själv, hantering av svår sjukdom och död, teoretisk kompetens, handlingsberedskap, brist på stöd samt brist på tid. Slutsats Resultatet visar att nyexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden som utmanande. Utmaningar som upplevdes var brist på resurser som exempelvis tid och stöd från övriga kollegor. Otillräcklig erfarenhet var något som hindrade handlingsberedskapen i akuta vårdsituationer. En tänkbar lösning till detta skulle kunna vara ett introduktionsprogram med mentorskap för de nyexaminerade sjuksköterskorna. / Background Studies show that newly graduated nurses who come out to workforce describes it as a“reality shock” because it can be stressful, and the newly graduated nurses is not preparedfor that. Acute care situations are something that a RN face and is expected to manage. Studies also shows that there are difficulties for newly graduated nurses entering the workforce, therefore this bachelor ́s thesis was accomplished. Aim The aim was to describe newly graduated nurses’ experiences of managing acute care situations. Method This bachelor ́s thesis has been accomplished as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases CINAHL and PubMed have been used and eleven articles was found. An integrated analysis was used to find the result. Results The results resulted in three categories: emotional reactions, different aspects of competence and organizational impact. Within each category, two subcategories were formulated. The subcategories are self-doubt, management of serious illness and death, theoretical competence, preparedness of action, lack of support and lack of time. Conclusions The results show that newly graduated nurses experience the first period as challenging. Challenges that were experienced were a lack of resources such as time and support from other colleagues. Insufficient experience was something that hindered readiness for action in acute care situations. A possible solution to this could be an introductory program with mentoring for the newly graduated nurses.

Bakgrund: Padeltennis, en sport som på kort tid ökat explosionsartat i Sverige och lockat till sig många utövare- unga som gamla, tränade som otränade, kvinnor som män. Att börja med en ny sport kan innebära nya påfrestningar på kroppen, däribland många repetitiva slag som kan leda till överbelastningsskador samt akuta skador som det visat sig i studier för idrottare. Målet med denna studie är att öka kunskapen för det skadeförebyggande arbetet samt rehabiliteringsprocessen för denna målgrupp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skadepanorama samt identifiera de främst förekommande skadelokalisationerna inom padeltennis för att kartlägga och analysera skadorna i förhållande till kön, ålder och nivå hos padeltennisspelare. Metod: En kvantitativ kunskapsansats med retrospektiv design valdes. Insamlingen av data skedde genom delning av en egenutformad digital enkät både genom sociala medier samt padelhallar runt om i landet. Resultat: 610 personer deltog i studien varpå 56,5% uppgav att de haft en skada till följd av padelspel det senaste året. Den kroppsdel som varit mest utsatt för överbelastningsskador var armbåge medan fot/fotled hade flest akuta skador. Analys av skadefrekvensen visade ingen märkbar skillnad bland könen, däremot hade de äldre åldersgrupperna samt de högre spelarnivåerna något större skadefrekvens. Konklusion: Denna studie kan ses som ett första steg för ett skadeförebyggande arbete inom padel. Likt andra studier visar denna att skador inom padel förekommer, dock behövs det fler standardiserade studier inom ämnet för att lättare jämföra resultat av framtida undersökningar.

Bakgrund: Hjärtinfarkt bedöms vara den ledande dödsorsaken världen över. Trots att fler män än kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt är dödligheten bland kvinnor högre. Bilden av hjärt- kärlsjukdom har länge präglats av ett manligt perspektiv vilket är en livshotande inställning som leder till att kvinnors symtom inte tas på allvar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt där elva  artiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed granskats och analyserats. Resultat: De vanligaste symtomen hos kvinnor med hjärtinfarkt var smärta, fatique, andningspåverkan, gastrointestinala besvär och kroppstemperaturförändringar. Många kvinnor hade svårt att förstå och relatera sina symtom och blev inte tagna på allvar i vården. Det fanns en tydlig frustration då symtomen i många fall inte överensstämde med de symtomförväntningar som fanns. Slutsats: Litteraturöversikten lyfter fram kvinnors symtom vid hjärtinfarkt och bidrar till att skapa en förståelse för kvinnans tankemönster vid vårdsökandet. Hjärtinfarkt ska inte baseras på kön utan på kliniska fynd. Genom att vidga en större förståelse för hur kvinnor tolkar sina symtom kan vårdpersonal förbättra utgången för kvinnor med hjärtinfarkt. / Background: Myocardial infarction is considered to be the leading cause of death worldwide. Although the number of cases is higher in men, the mortality rate is higher amongst women. The image of cardiovascular disease has long been characterized by a male perspective, which is a life-threatening attitude that leads to women's symptoms not being taken seriously. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of myocardial infarction symptoms. Method: A literature study where eleven articles from the databases CINAHL Complete and PubMed were reviewed and analyzed. Results: The most common symptoms in women with myocardial infarction were pain, fatigue, respiratory distress, indigestion and body temperature changes. Many women had a hard time understanding and relating their symptoms to cause and were hence not taken seriously in care. There was a clear frustration as the symptoms in many cases did not match the expectations that existed. Conclusion: This literature review highlights women’s symptoms of myocardial infarction and helps to create an understanding of the woman's thought patterns when seeking care. Assessment of myocardial infarction should not be based on gender but on clinical findings. By broadening a greater understanding of how women interpret their symptoms, healthcare professionals can improve the outcome for women with myocardial infarction.

Chest pain is one of the most common complaints amongst patients seeking urgent medical care at hospitals. Chest pain can be a symptom of serious cardiovascular disease such as acute coronary syndrome (ACS), however, most underlying causes are benign. Risk stratification in early stages of medical evaluation is difficult. As a consequence, many patients with chest pains are unnecessarily admitted to hospitals. There is precedent for using machine learning (ML) to aid in predicting cardiovascular disease. In this thesis, our goal is to investigate the feasibility of using ML as a complement to safely discharge patients. We use data collected by the ‘Clinical Expert Operating System - Chest Pain Danderyd Study’ (CLEOS-CPDS). Several models are developed to predict the risk of ACS following chest pains and for identifying important factors. Our best performing model on the highest risk class uses the random forest algorithm. The model has a recall score of 0.58 on the highest risk class using a subset of the medical history background. It admits 10 out of 12 patients who ultimately suffers from ACS, however, only 7 out of 12 are classified as high risk. Identified important features are mostly known risk factors, some of which are used in current risk calculations. However, less known factors such as chest pain radiation and associated symptoms, are also identified as important. The conclusion is that it is feasible to use a machine learning model to aid in risk stratification of ACS in early stages of evaluation, but that the current model needs improvement. In future work, a larger and more complete dataset with a longer follow-up period of patients may be highly beneficial to improve the model performance and verify the conclusions of this thesis. / En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker akut sjukvård är bröstsmärta. Bröstsmärta kan vara ett symptom på livshotande sjukdom såsom akuta koronara syndrom (AKS), vilket innefattar hjärtinfarkt. Men i de allra flesta fall brukar orsakerna vara ofarliga. Det är svårt att bedöma bröstsmärtor i ett tidig skede och som en konsekvens utreds många patienter kanske i onödan, för att inte missa AKS. Vårt mål med den här rapporten är att utreda möjligheten att använda maskininlärning som stöd i riskbedömningen. Vi försöker identifiera viktiga faktorer i ett tidigt skede som kan hjälpa läkare att på ett säkert sätt utesluta allvarlig sjukdom. Detta görs genom att vi utvecklar flera maskininlärningsmodeller och jämför dessa mot varandra. Vi använder oss av data insamlad genom den pågående studien ‘Clinical Expert Operating System - Chest Pain Danderyd Study‘ (CLEOS-CPDS). Modellen bäst på att förutspå hög risk väljs sedan ut och analyseras närmare. Resultatet är en ‘Random Forest‘ modell. Modellen klassificerar åtminstone inläggning i 10 av 12 allvarliga fall, varav 7 av 12 fall klassificeras helt korrekt. Flera välkända riskfaktorer identifieras som viktiga, varav en del, men inte alla, redan ingår i nuvarande riskkalkyler. Vår slutsats är att det finns goda chanser att använda maskininlärning som ett komplement i sjukvården för att kunna utesluta allvarlig sjukdom, men att den nuvarande modellen behöver förbättras. För att säkerställa resultaten från denna rapport och förbättra modellen kan framtida undersökningar med fördel genomföras på mer data i fullständigare skick, samt med längre uppföljningstid på patienterna.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ska kunna vårda akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oberoende av vårdmiljön. Akuta larm utlöses när en patient försämras och är i behov av akut vård och då krävs det att anestesisjuksköterskan kan ta snabba beslut. Vid akuta larm utanför operationsavdelningen kan anestesisjuksköterskan möta okända teammedlemmar som hen måste samarbeta och kommunicera med för att uppnå kravet om trygg och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och tio anestesisjuksköterskor från ett mellanstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i ett förändrat sammanhang. Anestesisjuksköterskorna beskrev att larmets plats och typ påverkade upplevelserna. Att inte hinna förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på yrkesrollen innebära press. Det var viktigt med ett välfungerande samarbete vid larmen, vilket kunde försvåras av okända teammedlemmar. Det fanns behov av att reflektera över sina upplevelser både enskilt och med andra. Slutsats: Anestesisjuksköterskor försätts i ett förändrat sammanhang när de deltar vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Det är avgörande att känna till platsen och vilken utrustning samt teammedlemmar som finns där för att uppleva trygghet. Reflektion är nödvändigt för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att dra lärdom av larmen. / Bakgrund: Narkossjuksköterskan behöver kunna ta hand om akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oavsett var det sker. Ett nödlarm aktiveras när en patient försämras och är i akut behov av vård och för att kunna hantera den situationen måste narkossjuksköterskan kunna fatta snabba beslut. Vid nödlarm utanför operationssalen kan narkossjuksköterskan träffa okända medarbetare som han eller hon behöver samarbeta och kommunicera med för att få en trygg och säker vård. Sikta: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att delta i nödlarm utanför operationssalen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tio anestesisjuksköterskor från ett medelstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en frågeguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till en latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i en förändrad kontext. Narkossjuksköterskorna beskrev att larmets placering och typ påverkade deras upplevelser. Att inte ha tid att förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på deras yrke leda till en känsla av press. Ett välfungerande samarbete var viktigt men kunde försvåras genom att arbeta med okända teammedlemmar. Det fanns ett behov av att reflektera över deras erfarenheter både individuellt och med teammedlemmar. Slutsats: Vid deltagande vid nödlarm utanför operationssalen placeras anestesisjuksköterskan i ett förändrat sammanhang. För att känna sig trygg är det viktigt att känna till platsen och utrustningen och teammedlemmarna där. Reflektion är nödvändig för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att få kunskap om larmen.

I Sverige pågår en reform för att etablera en nära vård som prioriterar att vården omkring patienten blir mer effektiv och patientfokus i vårdmiljön stärks. Kärnan i denna reform är övergången till ett mer personcentrerat arbetssätt. Dagens ambulanssjukvård motsvarar inte samhällets ökade krav och är inte rätt rustad och effektiv i sin nuvarande struktur. Ett personcentrerat förhållningssätt tydliggör patientens behov och unika situation. Examens-arbetets syfte var att analysera tillämpningar av personcentrerad vård i dagens ambulans-sjukvård. Åtta yrkesverksamma ambulanssjuksköterskor inkluderades utifrån bekvämlig-hets urval och individuella intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen mellan ambulanssjuksköterskan och patienten framkommer som ett centralt begrepp i förverkligandet av ett personcentrerat fokus i den prehospitala vårdmiljön. Viktiga insikter är att ambulanssjuksköterskans handlingar mot patienten har stor inverkan på patientens integritet och är av betydelse i vårdandet. / In Sweden, a reform is underway to establish easy to assess healthcare system, that in integrative way prioritizes brings healthcare closer to the patient to create a more efficient and patient-focused care environment. The core of this reform is the transition to a more person-centered approach. Today's ambulance healthcare does not meet society's increased demands and is not adequately equipped or efficient in its current structure. A person-centered approach highlights the patient's needs and unique situation. This one-year master thesis aims to analyze the applications of person-centered care in today's ambulance healthcare. A qualitative interview study was conducted with eight practicing ambulance nurses selected through convenience sampling. Communication between the ambulance nurse and the patient emerges as a central concept in realizing a person-centered focus in the prehospital care environment. Key insights reveal that the actions of the ambulance nurse regard the patient have a significant impact on the patient's integrity and subsequent care plan.

Bakgrund: Diabetes är ett samlingsnamn för en grupp metabola sjukdomar med den gemensamma nämnaren att kroppen har en oförmåga att producera eller ta upp insulin Diabetes medför, bland annat, en risk för akuta glykemiska episoder relaterat till kroppens oförmåga att vidmakthålla en normal blodglukosnivå. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur personer med insulinbehandlad diabetes upplever att medvetenheten om akuta glykemiska episoder påverkar det dagliga livet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga primärstudier inhämtade från databaserna PubMed respektive CINAHL. Resultat: Tre kategorier och sex underkategorier genererades; ”En förändrad vardag” med underkategorierna; ”Planera eller ge upp”, ”Ett behov av andras stöd” samt ”Ofrånkomliga utmaningar”, ”Att leva med oro” med underkategorierna; ”Varierande syn på lämplig blodglukosnivå”, ”Självkritik och skam” samt ”Rädsla för liv och hälsa” och ”Varierande strategier i vardagen” utan underkategorier. Slutsats: Personer med insulinbehandlad diabetes möter en mängd utmaningar i vardagen relaterat till medvetenhet om akuta glykemiska episoder. Utmaningarna inkluderar särskilda krav på minutiös planering och inte sällan förändringar i vardagen. Förändringar i vardagslivet kräver i de flesta fall implementering av nya strategier för att kunna hantera de utmaningar diabetessjukdomen medför. Utmaningarna är inte enbart av praktisk natur utan även av en mer psykosocial natur som leder till att många upplever att stigmatisering från omgivningen och orealistiska krav på sig själva resulterar i ohälsosam självkritik och ibland skam relaterat till de akuta glykemiska episoder de ofrånkomligen drabbas av i olika utsträckning. / Background: Diabetes is a collective name for a group of metabolic diseases with the denominator that the body experience an inability to produce, or absorb, insulin in sufficient quantities. Diabetes entails, amongst other potential problems, a non-unsubstantiated risk of acute glycemic episodes due to the body´s inadequate ability to maintain a normal blood glucose level. Aim: To compile knowledge on how persons suffering from insulin treated diabetes manage the awareness of the threat that acute glycemic episodes impose on everyday life. Method: A qualitative study based on eleven primary scientific studies that was obtained from the databases PubMed and CINAHL. Result: Three categories and six sub-categories emerged; “A change in everyday life” containing the sub-categories “plan or give up”, “A need for others” and “Unavoidable changes” “Living with worry” containing the sub-categories “Different views on blood glucose levels”, Self-criticism and shame” and “Fear for life and health” and lastly “Various strategies in day-to-day life” which was without sub-categories. Conclusion: People with insulin treated diabetes faces a variety of challenges in everyday life related to acute glycemic episodes. The variety of challenges include special requirements when it comes to planning and scheduling everyday life. Changes in everyday life often requires the implementation of new strategies to handle the challenges imposed by diabetes and it´s symptoms. Challenges which are not only practical in nature but also entails a more psychosocial aspect that can lead to feelings of stigmatization and unrealistic demands on one self. Feelings that can result in unhealthy self-criticism, and sometimes shame, related to the symptoms of inevitable acute glycemic episodes.

BakgrundTransitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska kan vara svår och utmanande och än mer utmanande som ny inom akutsjukvården. Författarna kommer beskriva sjuksköterskans profession, vad det innebär att vara nyexaminerad sjuksköterska samt vad som menas med transition. Även begreppet akutsjukvård och dess olika kontexter kommer beskrivas. Vidare beskriver författarna Duchschers (2008) transitionsteori. SyfteAtt sammanställa kunskap om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård. MetodStrukturerad litteraturstudie med inslag av grunderna för systematisk litteraturöversikt. ResultatSammanställningen av artiklarna i denna litteraturstudie resulterade i tre kategorier Första tiden i yrket, Vikten av support och Upplevelsen av arbetsmiljön. Samt åtta subkategorier Upplevelsen av transition, Introduktion på arbetsplatsen, Utveckling inom professionen, Upplevelsen av teamwork, Kommunikation, Behov av stöd, Brist på erfaren personal och Arbetsbelastning. SlutsatsTransitionen från student till sjuksköterska kan vara utmanande på flera sätt, både inom yrkesrollen och privat. Minskad arbetsbelastning och en adekvat introduktion skulle kunna hjälpa till i transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska. Viljan av utveckling och skapande av erfarenheter var stärkande för nyexaminerade sjuksköterskor i tron på sin kompetens. / BackgroundThe transition from being a student nurse to becoming a registered nurse can be hard and challenging, even more challenging by being new in the emergency care. The writers will describe nurses’ profession, what it means to be a newly graduated nurse and also explain transition. Further on the writers will describe the concept emergency care and the different context where emergency care can occur. The writers will also describe Duchscher (2008) transition theory. AimTo compile knowledge of newly graduated nurses´ experiences of working in acute caresetting. MethodA review of literature with the basics from a systematic review. ResultsThis review resulted in three categories Early in the profession, The importance of support and Experience of the work environments. Eight subcategories were identified these were Experience of transition, Introduction in the workplace, development within the profession, Teamwork experience, Communication, Need for support, Lack of experienced staff and Workload. ConclusionsThe transition from student nurse to registered nurse can be challenging in many ways, both within the profession as well as the private life. Reduced workload and an adequate introduction could help in the transition from student to professional nurse. The will of development and the hunt for experiences were empowering for the newly graduated nurses in the beliefs in their own competence.