Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas. Rädsla för att misslyckas predicerar signifikant psykisk ohälsa. Fler studier behövs för att tydliggöra hur sambandet mellan skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa hänger ihop. / The life of elite high school students involves dual careers with demands in both the academic and sports field. Proneness to shame and fear of failure are related to performance and to mental illness. The purpose of this cross sectional study was to examine how these variables correlate and how well proneness to shame and fear of failure could predict mental illness after controlling for gender effects. The study consisted of 149 elite high school students. In line with expectations proneness to shame, fear of failure and mental illness had a positive correlation. Results indicate that mental illness of elite high school students increase as proneness to shame and fear of failure increase. Fear of failure could significantly predict mental illness. More studies in this area are necessary to clarify how proneness to shame, fear of failure and mental illness are related.

Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium med dubbla karriärer har höga krav att prestera inom både idrott och studier. Självmedkänsla har kopplats till positiva utfall inom idrott och innebär att vara stöttande snarare än kritisk och dömande mot sig själv. Studiens syfte var att undersöka om självmedkänsla har ett samband med rädsla för att misslyckas, generell psykisk hälsa och achievement goals samt om dessa faktorer kan predicera psykisk hälsa. Studien bestod av 97 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Resultatet visar att självmedkänsla har ett samband med samtliga faktorer samt att självmedkänsla och mastery-goals kan predicera elevernas psykiska hälsa. Att öva upp självmedkänsla kan vara av vikt för att öka den psykiska hälsan. Longitudinella studier är önskvärt för att följa utvecklingen hos en elitidrottande ungdomsgrupp över tid. / Previous studies has shown that students at elite high school’s with dual careers are under a lot of pressure to perform in both their sports and academic studies. Self-compassion has been linked to positive outcomes in sports and it involves being supportive rather than critical and judgmental towards oneself. The purpose of this study was to examine the relationship between self-compassion, fear of failure, mental health and achievement goals and if these factors can predict psychological well-being. The study consisted of 97 elite high school students, 16-19 years old. The results shows that self-compassion is associated with all the factors and that self-compassion and Mastery-goals can predict psychological well-being. This indicates that it may be important to practice self-compassion to enhance mental health. Longitudinal studies is desirable to follow the development of youth elite athletes over a longer period of time.

Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande. / Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.

The purpose of the study is to investigate the degree of performance anxiety that occurs in high school students who play sports. Sports and physical activity have a good effect on our body both physically and mentally. Health improves which can help us with everyday life. For high school students who play sports, it can be a lot with school and training at the same time, that you can feel pressure on yourself. That pressure can lead to stress and anxiety, which can negatively affect the athletes. In the study the research questions investigated the degree of performance anxiety in the sports high school students. Try to see if there is any difference in the degree of performance anxiety between girls and boys. If it differs from training and competition situations but also if there is a connection with stopping sports due to performance anxiety. We have carried out a case study and used a quantitative analysis method. There, a survey has been sent out and the processing of the data has been done with the help of SPSS. The results show that it is common to experience performance anxiety in connection with sports and it differs a little by gender. Girls are found to be more affected by performance anxiety than boys. It also shows that during competition, high school students are more affected by performance anxiety than training. The results also show that there is a connection between performance anxiety and quitting sports. The conclusion we can draw is that there is performance anxiety in high school students who play sports. They differ slightly between genders and occasions, depending on competition or training. If you stop your sport, we can see that performance anxiety can be a factor in students.

Titel: Känner sig ledare i fastighetsmäklarbranschen som en bluff? En kvantitativ studie om bluffkänslor hos ledare i fastighetsmäklarbranschen   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Hanna Rynler och Filip Magnusson  Handledare: Jonas Molin Datum: 2022 – juni  Syfte: Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av The Imposter Phenomenon, bluffsyndromet, hos ledare i fastighetsmäklarbranschen. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod med utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats. Undersökningens empiriska material har insamlats med hjälp av en enkät utformad med ett antal påståenden som ska besvaras på en 7-gradig likert-skala för att avgöra i vilken utsträckning mäklare upplever olika bluffkänslor. Resultat och slutsats: Resultatet visar att ledare i fastighetsmäklarbranschen upplever bluffsyndromet i liten grad, men att vissa specifika bluffkänslor är mer framträdande än andra. Både manliga och kvinnliga ledare drabbas av bluffkänslor, men vissa drabbar kvinnor i högre utsträckning. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny kunskap om bluffkänslor i en bransch som tidigare inte studerats inom området. Genom studien skapas en medvetenhet om att bluffkänslorna förekommer vilket kan användas för att utveckla ledarskap och hjälpa ledare minska sin upplevelse av känslorna. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att undersöka bluffkänslor i andra branscher samt hur det skiljer sig inom olika åldersgrupper.  Nyckelord: Bluffsyndromet, ledarskap, fastighetsmäklarbranschen, självkänsla, rädsla för att misslyckas / Title: Do leaders in the real estate industry feel like fraudsters? A quantitive study about feelings caused by the Imposter Phenomenon among leaders in the real estate industry.  Level: Final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Hanna Rynler and Filip Magnusson  Supervisor: Jonas Molin  Date: 2022 – June Aim: The purpose of the study is to investigate the experience of The Imposter Phenomenon among leaders in the real estate industry.  Method: The study is carried out using a quantitative method based on a deductive research approach. The empirical material of the study was collected using a questionnaire designed with several statements to be answered on a 7-point likert scale to determine the extent to which brokers experience different symptoms of The Imposter Phenomenon.   Results and conclusions: The results show that leaders in the real estate industry experience The Imposter Phenomenon to a small degree, but that some specific feelings are more prominent than others. Both male and female leaders suffer from feelings of deception, but some affect women to a greater extent.    Contribution of the thesis: The study contributes with new knowledge about the Imposter Phenomenon feelings in an industry that has not previously been studied in the area. The study creates an awareness that the feelings of the Imposter Phenomenon occur, which can be used to develop leadership and help leaders reduce their experience of the feelings.  Suggestions for future research: Suggestions for further research are to investigate the Imposter Phenomenon in other industries and how it differs within different age groups.  Key words: The Imposter Phenomenon, leadership, real estate industry, self-esteem, fear of failure