Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL. Om den skattskyldige gör ett tillfälligt avbrott från en stadigvarande vistelse här bryter inte avbrottet vistelsen utan räknas in i den sammanhängande perioden. Ett avbrott där vistelsen överstiger sex månader kan dock inte anses vara tillfälligt utan då avbryts alltid stadigvarande vistelse. Ett problem med denna definition är då den skattskyldige vistats i Sverige under en period och har gjort avbrott för vistelse i utlandet, det svåra är då att avgöra vilka avbrott som kan anses som tillfälliga eller inte. Syftet med vår uppsats är att utifrån valda rättsfall och doktriner undersöka gällande rätt beträffande stadigvarande vistelse, med beaktande av begreppet tillfälligt avbrott och då ur ett elitidrottsperspektiv. Dessutom kommer vi att beröra den troliga förändringen av A-SINK och dess konsekvenser då denna diskussion är så aktuell just nu. För att fastställa gällande rätt vad gäller begreppet stadigvarande vistelse för elitidrottare kommer vi att utgå från en rättsdogmatisk metod genom att studera lag, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som bland annat Skatteverkets ställningstaganden. Vi kommer även att utgå från en rättsdogmatisk metod angående den troliga förändringen av A-SINK då vi ska studera förarbeten till denna och genom den försöka se dess konsekvenser. Utifrån de rättsfall vi läst anser vi att begreppet tillfälligt avbrott fortfarande är otydligt men med hjälp av fler vägledande rättsfall skulle nog dessa tolkningsproblem kunna redas ut. Lagstiftningen rörande detta område är mycket vag, men vi menar att Skatteverkets ställningstagande är relativt tydliga. Dessa riktlinjer är dock inte bindande, således eftersöker vi en mer tydlig lagstiftning som skulle underlätta för rättstillämparen och därmed öka förutsebarheten och rättssäkerheten. Med stöd av Skatteverkets ställningstaganden har vi framställt ett förslag till förändring i lagstiftningen gällande definitionen av tillfälligt avbrott. Vad gäller förändringen av A-SINK anser vi i likhet med Riksidrottsförbundet att detta kommer att få stora negativa konsekvenser för den svenska idrotten.

Sammanfattning   Syfte Syftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott?   Metod                                                   Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy. Vi har bearbetat materialet i dataprogrammet SPSS. Signifikansnivån i studien är satt till mindre än 5 %.   Resultat Vår studie visar att inställningen och attityden till studier påverkas negativt av en elitidrottssatsning. Knappt åtta av tio har angett att idrotten tar tid från studierna. Majoriteten av målgruppen elitsatsar inom sin idrott för att bli proffs. De flesta har angett att de lägger ner mer tid på idrotten än på sina studier. Båda idrotternas utövare har en snarlik inställning till idrotten, skillnaderna ser vi när det gäller sannolikheten till att kunna försörja sig på idrotten, där fotbollsspelarna anser det mer sannolikt än innebandyspelarna.   Slutsats Fotbollsspelare som elitsatsar när de går på gymnasiet gör detta för att bli proffs och ser det som det givna framtida yrkesvalet. Studierna är också viktiga men de skulle sannolikt välja bort dessa för en karriär inom idrotten. Innebandyspelarna har i stort sett samma inställning, men anger i högre grad att det inte känns sannolikt att kunna försörja sig på sin idrott.

Denna studie syftade till att undersöka elitidrottares anknytning till arbete under och efter avslutad idrottskarriär - och deras psykiska välbefinnande och anpassning kring avslutet på karriären. Studien var avgränsad till sporten bandy och gjord i en svensk småstad där bandy är den största på orten. Studien gjordes med intervjuer, antingen ansikte mot ansikte eller per telefon. Resultatet visade att samtliga upplevde att de hade haft stor hjälp av sin organisation/klubb att hitta jobb, och hade jobbat större delen under sina aktiva idrottskarriärer. Samtliga hade heltidsanställningar när intervjuerna gjordes. Deltagarna anpassade sig bra till ett civilt yrkesliv efter avslutad idrottskarriär  - trots att den första perioden just vid tiden runt avslutet upplevdes som traumatisk. Det psykiska välbefinnandet upplevdes som gott när väl denna anpassning skett. / Ina qualitative study professional athletes relation to employment - during andafter retirement from the sport was explored. The psychological transition fromactive to retired active was also investigated - and so was the psychologicalwell-being . The study was limited to the sport of bandy and the study was done in a smallSwedish town where bandy is the biggest sport around.  Interviews were made face to face with theinformants, or by telephone. The result showed that all the informants felt thatthey have had great assistance from the club in  finding employment, and all informants had civilemployments during their career as professional athletes.  All informants had fulltime employments whenthe interviews were made (except for one who was retired). The participants adjustedthemselves well psychologically to a life focused solely on family and a civilcareer - though the first period just around the retirement from bandy wereexperienced as traumatic.  Thepsychological well-being was experienced as good when the transition fromprofessional athlete to a civil career was well in place.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för sex elitidrottares nya karriärval efter avslutad idrottskarriär. Den metod som användes var kvalitativ med inslag av både hermeneutiken och det narrativa synsättet för att få fram respondenternas egna beskrivningar av brytpunkten. Resultatet visar att upplevelsen av karriäravslutet skiljer sig mellan elitidrottare som slutat frivilligt och elitidrottare som slutat ofrivilligt, på grund av mättnad respektive skada. Processen mot att välja en ny karriär beskrevs av samtliga respondenter som svår samtidigt som alla kände sig motiverade inför det nya valet och i efterhand upplevde sin nya roll samt det nya karriärvalet som tillfredsställande. Respondenterna fattade ett praktiskt rationellt beslut utifrån tidigare erfarenheter av yrket, värderingar och känslor vid valet av ny karriär. Före detta elitidrottares karriärval är ett outforskat område inom vägledningsområdet vilket gör studien intressant för vidare forskning inom studie- och yrkesvägledningen. / This study will aim to explore the major important factors that influenced six elite athletes in their new career choices after retirement. The method used was predominantly qualitative, with hermeneutics and narratives added in order to encapsulate the respondents own descriptions of point break. The result shows that the experience of retirement differs between those whom retired wilfully, and those who were forced to; because of injury or lack of motivation. The process to choose a new career was described by all respondents as difficult. However, they all felt motivated in their new choices, and were, ultimately, satisfied. The respondents made a practical rational choice based on earlier experiences of the particular line of work, values and emotional content. The post-retirement careers of elite athletes is a field relatively unexplored within vocational guidance counselling, which makes this study interesting for further development of this field.

This study used a qualitative interview design to explore the experiences of seven Swedish female elite athletes and their career retirement. The athletes were engaged in three different sports; track and field (athletics), handball and golf and five of them are former professional or semi-professional athletes. The process of their athletic role exit was based on the theoretical findings of Ebaugh (1988) and her four phases: First Doubts, Seeking Alternatives, The Turning Point and Creating the Ex-Role. The findings reveal that for these female former elite athletes Seeking Alternatives already starts before the First Doubts and that possibly the athletes at an early stage have insights of the discontinuity of their athletic career. The importance of transferring their role residual to future paths in life was stressed among the female athletes in order to be able to have a smooth transition process. Furthermore, gender issues were discussed indicating the emergence of family life and lesser financial support than male athletes to be factors of importance for positive adaptation to the role exit as well as the awareness of Seeking Alternatives. In general, the results suggests that the athletes did not experience as severe difficulties in the role exit process as much earlier research indicates.

Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande. / Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om socialt stöd fungerar som en moderator i relation mellan stressfyllda händelser och mental ohälsa hos elitidrottare. Genom ett strategiskt bekvämlighetsurval deltog 88 elitidrottare (ålder M=17.3, SD=2.4) från södra Sverige, som representerade idrotterna fotboll (N=71) och volleyboll (N=17). Studien baserades på ett frågeformulär med följande instrument: Life Events Survey for Collegiate  Athletes (LESCA), The Athlete Received Support Questionnaire (ARSQ) och General Health Questionnaire (GHQ 12). Resultatet visade stöd för hypotesen då socialt stöd delvis modererade sambandet mellan stressfyllda händelser och symptom av mental ohälsa. Resultatet diskuterades utifrån studiens referensramar.

Människan möts dagligen av påminnelser om hur kroppen bör se ut. En särskilt sårbar grupp för kroppsidealens påverkan är elitidrottande ungdomar, dels eftersom de befinner sig i en period av kroppslig förändring, dels på grund av att de möts av förväntningar från både samhället och idrottens arena gällande hur kroppen bör se ut. De kroppsideal som förekommer inom samhället och den specifika idrotten stämmer i vissa fall inte överens vilket kan medföra negativa tankar om kroppen. Vissa elitidrottare försöker dessutom göra sitt yttersta för att uppnå idrottens kroppsideal med syfte att stärka sin prestation vilket i olycksamma fall kan bli ohälsosamt. Lärare inom specialidrott har därmed ett viktigt ansvar gällande att förebygga en negativ kroppsuppfattning hos sina elever samt att vara vaksam på eventuella ätstörnings- och överträningssymptom. Syftet med denna studie var därför att få en ökad inblick kring hur gymnasieelever som studerar ämnet specialidrott ser på sin kropp i relation till rådande ideal samt hur de uppfattar undervisningen kring kroppsideal. Med enkät som metod har data insamlats från 54 ishockeyspelare, 52 längdskidåkare, 34 simmare samt 30 volleybollspelare. Studiens resultat visar att en stor andel elever inom samtliga idrotter anser att de har haft relativt liten mängd undervisning kring kroppsideal samt att eleverna har fått ta del av ett begränsat antal undervisningsmetoder. Vissa elever ansåg att de inte saknar någonting i undervisningen (främst ishockeyspelare) samtidigt som flertalet elever menade att de saknar “allt” kring kroppsideal. Resultatet visar även att eleverna vill efterlikna idrottens kroppsideal i större utsträckning än samhällets ideal. Slutsatsen av studien är att elever inom samma idrott verkar påverkas i olika grad av respektive ideal, vilket stärker vikten av att lärare är medvetna om att specialidrottselever är en heterogen grupp med olika tankar kring kroppen. För att elever ska kunna närma sig en mer positiv kroppsuppfattning bör både lärare och elever tillsammans kritiskt reflektera kring rådande ideal i undervisningen.

Studier har visat att elitidrottare lider av mental ohälsa i nära samma utsträckning som befolkningen i stort. Samtidigt så pekar data mot att ungdomar i gymnasieåldern och unga vuxna är en grupp som har högre förekomst av självrapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande. Svenska gymnasieidrottare är dock en grupp vars psykiska välbefinnande ännu inte utforskats i någon vidare utsträckning. Den här studien undersökte det psykiska välbefinnandet i den här gruppen och eventuella samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym. 49 elever (25 kvinnor/24 män, medelålder 18.6 år) inskrivna vid sex svenska skidgymnasium med status som riksidrottsgymnasier svarade på en webbaserad enkät som huvudsakligen bestod av instrumentet GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). Inga statistiskt signifikanta samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym observerades. / Studies have shown that elite athletes suffer from mental health problems in nearly the same extent as the population as a whole. Other data indicates that adolescents and young adults are groups that have a higher incidence of self-reported impaired psychological well-being than the general population. Swedish high-school athletes is a group whose mental health has not yet been investigated. This study inquired into the psychological well-being of this group and possible relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume. 49 students (25 females/24 males, mean age 18.6 years) admitted at six swedish skiing high schools with status from the Swedish Sports Confederation as national sports high schools filled out a web-based survey which mainly consisted of the instrument GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). No statistically significant relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume were observed.

Syftet med den här pilotstudien var att undersöka sambandet mellan dygnsrytmen och tidpunkten för skada hos elitaktiva idrottare från två olika lagidrotter. Ett sekundärt syfte var att undersöka skaderisken bland kvinnliga idrottare med hänsyn till menstruationscykeln. Tjugosex (n = 26) idrottare deltog i studien, varav 19 stycken var kvinnor. Bland deltagarna var 11 stycken fotbollsspelare, resterande spelade handboll. Handbollsspelarna deltog under hela säsongen 2019-2020, totalt 23 veckor medan fotbollsspelarna deltog under försäsongen 2020 (totalt 13 veckor). Av dessa kategoriserades 30,8 % som morgonmänniskor, 65,4 % som ’varken morgoneller kvällsmänniska’ samt 3,8 % som kvällsmänniska. Dygnsrytmskategorin baserades på enkäten Morningness-Eveningness Quesionnaire (MEQ). Totalt inträffade 19 akuta skador under studieperioden, de flesta skedde på kvällen. Det var ingen signifikant skillnad i när skadan uppstod mellan de morgonmänniskor och ’varken morgon- eller kvällsmänniskor’ (p = 0,86). Ingen kvällsmänniska ådrog sig någon skada under studien. Bland de kvinnliga idrottarna så ådrog sig 8 stycken skador som hade visat på en ökad risk för skada enligt ”The low energy availability in females quesionnaire” (LEAF-Q). Totalt visade 71,4 % av de kvinnliga deltagarna upp ett resultat som kan innebära en ökad risk för skada. Baserat på resultaten i den här pilotstudien så föreligger inget samband mellan tidpunkt för skada och dygnsrytmsvariation. Däremot visade studien att ett resultat från LEAF-Q som överstiger gränsvärdet (≥ 8) en indikation på att skaderisken är förhöjd och att skador sker. / The aim of the present pilot study was to explore the relationship between chronotype and time of injury among elite athletes from two different team sports. A secondary aim was to investigate the incidence of injury among female athletes with consideration to the female athlete triad. Twenty-six (n = 26) athletes participated in the study, of which 19 were women. Among the participants 11 were soccer players. During the season of 2019-2020, handball participated for 23 weeks. Soccer players took part of the study during their pre-season of 2020, a total amount of 13 weeks. Of the participants, 30.8 % was categorized as morning-type, 65.4% as neither morning- nor evening type and 3.8% was evening-type people, based on the Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ). In total, 19 acute injuries occurred during the study period. Most of the injuries happened during the evening. There was no significant difference in the time-points of injury between the morning-type and neither morning- nor evening type (p = 0.86). No evening-type was injured during the study period. According to “The low energy availability in females questionnaire” (LEAF-Q), 71.4% of the female athletes who took part of the questionnaire, showed a result that would sign for an increased risk of athletic injury (≥ 8). Among the women athletes that responded to the questionnaire, eight (n = 8) got injured. Based on the results of this pilot study, there is no existing relationship between the time of injury and the chronotype. However, a result above the cut-off point in the LEAF-Q (≥ 8) shows an increased risk of athletic injury.