<p>Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades. Färdigheterna ansågs påverka prestationen och resultatet i hög grad vid tävlingssammanhang. Eleverna som satsade på en professionell karriär och som hade börjat med mental träning vid 15 årsålder eller tidigare hade mest nytta av den mentala träningen på utbildningen. Mental träning föreslås ingå tidigare i idrottsträningen och utbildningen för att idrottare ska prestera ännu bättre.</p>

Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades. Färdigheterna ansågs påverka prestationen och resultatet i hög grad vid tävlingssammanhang. Eleverna som satsade på en professionell karriär och som hade börjat med mental träning vid 15 årsålder eller tidigare hade mest nytta av den mentala träningen på utbildningen. Mental träning föreslås ingå tidigare i idrottsträningen och utbildningen för att idrottare ska prestera ännu bättre.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka instrumentalpedagogers förhållningssätt till fenomenet prestationsångest i musikundervisning. Tre instrumentalpedagoger, som är eller har varit aktiva som musiker, har intervjuats utifrån forskningsmetoden kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är prestationspsykologi. I resultatet presenteras instrumentalpedagogernas uppfattningar om fenomenet prestationsångest, där de intervjuade lyfter fram olika aspekter och faktorer som kan ligga till grund för prestationsångest samt hur ångesten påverkar den utövande. Det andra temat aktivt engagemang och bemötande gentemot elever belyser olika undervisningsstrategier som informanterna använder sig av för att bemöta elever i hänsyn till fenomenet prestationsångest. I sista temat metoder för att förebygga prestationsångest, förklarar informanterna vilka metoder som kan användas för att motverka ångesten eller påverka dess faktorer i rätt riktning. I diskussionsavsnittet diskuteras instrumentalpedagogernas förhållningssätt till prestationsångest i musikundervisning utifrån bakgrundslitteratur, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet prestationspsykologi. Avsnittet fokuserar på följande aspekter; prestationsbaserad självkänsla, instrumentalpedagogens och miljöns betydelse, att medvetandegöra och acceptera sin ångest samt förberedelser och mental träning. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatt forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to investigate instrumental teacher’s approach to the phenomenon of performance anxiety in music education. Three instrumental teachers, who are or who has been active as musicians, have been interviewed by the method of science qualitative, semi-structured interviews. The theoretical perspective, which the study is based on, is performance psychology. The result presents instrumental teachers views to the phenomenon of performance anxiety, whereof the interviewed emphasizes different aspects and factors, which form the basis of performance anxiety and how anxiety affect performers. The second theme active interest and treatment towards the students highlights a variety of teaching strategies, which the informants use to treat the students regarding to the phenomenon of performance anxiety. In the last theme methods to prevent performance anxiety, the informants illustrate the methods which could be used to discourage anxiety and work on the factors in a correct manner. The discussion focuses on following aspects; performance based self-esteem, the importance of teacher and environment, to raise awareness and accept any anxiety and also preparations and mental training. At last I analyze the importance of this study and further research in this topic.