Syftet med föreliggande studie är att undersöka instrumentalpedagogers förhållningssätt till fenomenet prestationsångest i musikundervisning. Tre instrumentalpedagoger, som är eller har varit aktiva som musiker, har intervjuats utifrån forskningsmetoden kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är prestationspsykologi. I resultatet presenteras instrumentalpedagogernas uppfattningar om fenomenet prestationsångest, där de intervjuade lyfter fram olika aspekter och faktorer som kan ligga till grund för prestationsångest samt hur ångesten påverkar den utövande. Det andra temat aktivt engagemang och bemötande gentemot elever belyser olika undervisningsstrategier som informanterna använder sig av för att bemöta elever i hänsyn till fenomenet prestationsångest. I sista temat metoder för att förebygga prestationsångest, förklarar informanterna vilka metoder som kan användas för att motverka ångesten eller påverka dess faktorer i rätt riktning. I diskussionsavsnittet diskuteras instrumentalpedagogernas förhållningssätt till prestationsångest i musikundervisning utifrån bakgrundslitteratur, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet prestationspsykologi. Avsnittet fokuserar på följande aspekter; prestationsbaserad självkänsla, instrumentalpedagogens och miljöns betydelse, att medvetandegöra och acceptera sin ångest samt förberedelser och mental träning. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatt forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to investigate instrumental teacher’s approach to the phenomenon of performance anxiety in music education. Three instrumental teachers, who are or who has been active as musicians, have been interviewed by the method of science qualitative, semi-structured interviews. The theoretical perspective, which the study is based on, is performance psychology. The result presents instrumental teachers views to the phenomenon of performance anxiety, whereof the interviewed emphasizes different aspects and factors, which form the basis of performance anxiety and how anxiety affect performers. The second theme active interest and treatment towards the students highlights a variety of teaching strategies, which the informants use to treat the students regarding to the phenomenon of performance anxiety. In the last theme methods to prevent performance anxiety, the informants illustrate the methods which could be used to discourage anxiety and work on the factors in a correct manner. The discussion focuses on following aspects; performance based self-esteem, the importance of teacher and environment, to raise awareness and accept any anxiety and also preparations and mental training. At last I analyze the importance of this study and further research in this topic.

This study draws attention to how teachers view and reason about ethics education in social studies. Based on the Social representation theory, the study aim to answer questions about the content and themes which are expressed in the teachers' conversations about ethics education. The study also wants to emphasize the communicative resources used by participants when they create a common understanding of ethics education. The study's empirical data consists of six focus groups interviews with teachers working with student in school year 4-6. Teachers in three teams (a total of 13 teachers) met at two occasions to talk about ethics education in social studies. The result from the analysis is presented in three parts. The first part draws attention to teachers' social representations of ethics education in social studies. Four social representations were found and they consist of teachers' ideas about content, methods and strategies, and the purpose and goals and difficulties in ethics education. The second part shows that the teachers express three social representations of how ethics education is related to, religious education, social studies and the school's overall mission. The analysis shows that ethics education is an important part of the religious education but also other subjects in social studies and the school's overall mission. The third part draws attention to the communicative resources that teachers use to create a common understanding of ethics education. Examples of communicative resources used in the conversations is teaching materials, national tests, the curriculum and their own teacher education. / Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla samhällsorienterande ämnen och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning. / Helena Anderström har sedan 2002 arbetat inom grundskolan med undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Hon är nu verksam vid lärarutbildningen i Jönköping. Lärares samtal om etik - Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen är hennes licentiatuppsats. Lärares samtal om etik – Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om, av och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla de samhällsorienterande ämnena och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning.

I föreliggande studie är syftet att studera några högskolelärares upptattningar angående-, innebörden av och arbete med en sopranklang på en högskolenivå. Tidigare litteratur och forskning visar på olika svar om hur begreppet kan användas, innebörden av begreppet samt nyanseringen av begreppen klang, timbre och klangfärg. Arbetet är kvalitativt och utgår från det teoretiska perspektivet designteori och socialsemiotik. Metoden som används är stimulated recall-intervjuer som i föreliggande fall innebär en videoobservation av en sånglektion och ett intervjutillfälle där läraren i en semistrukturerad intervju berättar om uppfattningar och arbete med en vacker klang, med videon som underlag för intervjun. Resultatet delas in teman om uppfattningar om och arbetet med klang. Gällande uppfattningar angående klang framkommer att klang ses som en medfödd, utvecklingsbar och kommunikativ förmåga samt som ett ej användbart begrepp. Resultatet visar att Arbetet med klangen utgår ifrån verbala, sångliga, fysiska och känslomässiga representationer. I diskussionen diskuteras aspekten om en vacker klang kan tyckas vara medfödd eller utvecklingsbar. Även vikten av multimodalitet i arbetet med klang diskuteras. I diskussionen lyfts även aspekter av arbetet med klang som direkt eller indirekt eller som ett fysiskt fenomen kontra ett abstrakt fenomen. / This study is about the soprano timbre, how university teachers defines the term and how the work with it in teaching. Previous research presented different answers about the meaning of the term timbre. It’s a qualitative study and based on the theoretical perspective design theory and social semiotic. The method used is stimulated recall interviews, which in the present case is both a video observation of a singing lesson and an interview occasion where the teachers are interviewed one by one. The interview is semi-structured and the teachers got to tell about their opinion about a beautiful sound, and the work with timbre. The video is used as a basis for the interview. The result is divided into the categories "The opinion of" and "the work with" timbre.The opinion of timbre is also divided into the headings: sound as innate, developable and communicative ability and also the term timbre being not useful. The work with the timbre is based on verbal, singable, physical and emotional representations. In the discussion, the aspect is further discussed if a beautiful sound can seem to be innate or developable, as well as the multimodality and its resources. The discussion also discusses aspects of the work with the sound as direct or indirect or as a physical phenomenon versus an abstract phenomenon. In addition, the beautiful timbre of the multimodality is discussed.