Syftet med föreliggande studie är att undersöka instrumentalpedagogers förhållningssätt till fenomenet prestationsångest i musikundervisning. Tre instrumentalpedagoger, som är eller har varit aktiva som musiker, har intervjuats utifrån forskningsmetoden kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är prestationspsykologi. I resultatet presenteras instrumentalpedagogernas uppfattningar om fenomenet prestationsångest, där de intervjuade lyfter fram olika aspekter och faktorer som kan ligga till grund för prestationsångest samt hur ångesten påverkar den utövande. Det andra temat aktivt engagemang och bemötande gentemot elever belyser olika undervisningsstrategier som informanterna använder sig av för att bemöta elever i hänsyn till fenomenet prestationsångest. I sista temat metoder för att förebygga prestationsångest, förklarar informanterna vilka metoder som kan användas för att motverka ångesten eller påverka dess faktorer i rätt riktning. I diskussionsavsnittet diskuteras instrumentalpedagogernas förhållningssätt till prestationsångest i musikundervisning utifrån bakgrundslitteratur, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet prestationspsykologi. Avsnittet fokuserar på följande aspekter; prestationsbaserad självkänsla, instrumentalpedagogens och miljöns betydelse, att medvetandegöra och acceptera sin ångest samt förberedelser och mental träning. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatt forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to investigate instrumental teacher’s approach to the phenomenon of performance anxiety in music education. Three instrumental teachers, who are or who has been active as musicians, have been interviewed by the method of science qualitative, semi-structured interviews. The theoretical perspective, which the study is based on, is performance psychology. The result presents instrumental teachers views to the phenomenon of performance anxiety, whereof the interviewed emphasizes different aspects and factors, which form the basis of performance anxiety and how anxiety affect performers. The second theme active interest and treatment towards the students highlights a variety of teaching strategies, which the informants use to treat the students regarding to the phenomenon of performance anxiety. In the last theme methods to prevent performance anxiety, the informants illustrate the methods which could be used to discourage anxiety and work on the factors in a correct manner. The discussion focuses on following aspects; performance based self-esteem, the importance of teacher and environment, to raise awareness and accept any anxiety and also preparations and mental training. At last I analyze the importance of this study and further research in this topic.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare i kulturskolan uppfattar och tolkar begreppet förväntningar. I bakgrundskapitlet tas tidigare forskning och litteratur som berör området förväntningar upp.  Som metod användes enskilda semistrukturerade fenomenografiska intervjuer med fem informanter. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi.  Resultatet visar att begreppet förväntningar uppfattas på olika sätt men att det också finns likheter mellan informanternas synsätt. Förmågan att anpassa förväntningarna efter elevens ambition och mål är något som samtliga informanter beskriver. Eftersom uppfattningarna är formade utifrån informanternas levda erfarenhet finns det även variationer i deras sätt att beskriva förväntningarnas påverkan. Erfarenhet ses av informanterna som en viktig del i att lära sig att ha rimliga förväntningar på eleverna. Studien visar även att förmågan att anpassa förväntningarna efter situationen är viktigt för att undanröja hinder i undervisningen. Att inspirera eleverna att själva ta kontrollen över sin utveckling ses också som viktigt och kan påverkas av lärarnas förväntningar enligt informanterna. Avslutningsvis diskuteras delar av resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur inom området förväntningar. / The purpose of this study is to through the lens of phenomenography explore how instrumental teachers in the Swedish music school perceive the concept of expectations. The background chapter describes previous research and literature in the field of expectations. Semi-structured qualitative interviews were used as the method of analysis and five informants were interviewed. Phenomenography was applied as both the theoretical foundation and analytical tool. The result reveals that the concept of expectations is perceived differently, however with certain similarities as well. The ability to adapt the expectations to the student's ambitions and goals turned out to be pertained by all informants. The informants have different ways of describing the impact of expectations, since they are formed based on the informed experience of the informant. According to the informants, experience is seen as an important and part of learning in terms of having reasonable expectations for the students. Furthermore, the study shows that the ability to adapt expectations to the situation is important in eliminating obstacles in teaching. Inspiring students to take control of their development themselves is also seen as paramount. This can be influenced by the teachers' expectations, according to the informants. In conclusion, key-findings are discussed in relation to previous research and psychological literature on expectations.

Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har föreliggande studie som syfte att studera några instrumentallärare inom kulturskolan angående kreativitet i instrumentalundervisning. I bakgrundskapitlet tas litteratur och forskning som berör området kreativitet upp. Sju informanter intervjuades med semistrukturerad kvalitativ intervju som metod. Tolkningar av transkriptionerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att det fanns gemensamma uppfattningar om kreativitet. Kreativitet uppfattades av lärarna som att bryta sig ur etablerade tankemönster, skapande och att skapa nya idéer. Förutsättningar för kreativitet uppfattades vara trygga miljöer och att läraren är trygg i sin lärarroll. Elever ansågs vara kreativa men att det är läraren som lockar fram deras kreativitet. Vissa förutsättningar för elevers kreativitet var nyfikenhet, intresse och motivation. Resultatet visar att lärarnas egen utbildning har varit en källa till hur de uppfattar kreativitet. De viktigaste faktorerna var deras egna lärare och att få spela med andra vilket i sin tur har påverkat hur lärarna undervisar sina egna elever. / From a hermeneutic perspective, the present study aims to examine how cultural school teachers perceive creativity and how these perceptions have grown. The background chapter presents literature and research that concerns the area of ​​creativity. Seven informants were interviewed with semi-structured qualitative interviews. Interpretations of the transcriptions were made by applying the hermeneutic circle. The result shows common views of creativity. Creativity was perceived as breaking out of established thought patterns, creation and creating new ideas. Prerequisites for creativity were perceived to be safe environments and that the teacher is comfortable in his or her teaching profession. The view was that all pupils are creative, but the teacher needs to attract creativity. Some prerequisites for students were curiosity, interest and motivation. The result shows that the teachers' own education has been a source of how they perceive creativity. The most important factors were their teachers and to play music in ensembles with others. In turn this have influenced how teachers teach their students today.