Uppsatsen behandlar audiovisuella utövares uppfattning om sig själva i det audiovisuella området med avstamp i sociologisk teori och etnografisk metod. Ett antal intervjuer utfördes med aktuella utövare i syftet att bidra till kunskap om hur det audiovisuella området upplevs av informanterna, samt hur deras beskrivningar relaterar till närliggande områden. Utvalda citat från de transkriberade intervjuerna uppvisas i resultatavsnittet i idealiserande kategorier. Teman som framkommer tydligt är tituleringsproblematiken, beskrivning av den oförberedda besökaren, strävan efter balans mellan sinnesintryck i utförandet och kunskapsbredd i verktygen. Slutligen reflekterar författaren över dessa resultat i diskussionsavsnittet.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie var att studera idrottsutövares och tränares uppfattningar om trötthet och självförtroende samt hur väl dessa stämmer överens med varandra. Frågeställningarna som användes var följande: Vad anser utövare och tränare påverkar utövarnas trötthet och självförtroende? Hur märks trötthet och självförtroende? Vad anses utövarna behöva hjälp med i arbetet med deras självförtroende och återhämtning? Vad anses utmärka en tränare som är skicklig på att läsa av utövarnas självförtroende? Metod Semistrukturerade intervjuer utfördes med damseniorer (n = 9) från elitlag i tre olika lagidrotter och deras tränare (n = 3). Genomsnittslängden för intervjuerna var för tränarna 113 minuter och för utövarna 48 minuter. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Sammanlagt utgjorde datamaterielet 768 minuter och 124 utskrivna sidor med enkelt radavstånd. Textmassan analyserades genom att meningsbärande enheter (meaning units, MU) noterades och sedan sorterades in i olika sub-teman. Dessa sub-teman sorterades sedan in i olika övergripande teman. Resultat Överlag stämde tränarnas uppfattning väl överens med vad deras utövare ansåg påverkar själv-förtroende. Däremot hade utövarna många fler orsaker till trötthet och metoder för återhämtning än tränarna. De vanligaste faktorerna som berördes som orsaker till trötthet var fysiska faktorer och motgångar. Den återhämtningsstrategin som var mest framträdande var att få energi från relationer med nära vänner och familj. Den främsta källan till självförtroende var prestationer. Trötthet sades framförallt kunna märkas genom prestationsförsämringar och självförtroende kan särskilt märkas genom utövarnas beteenden. För att minska trötthetskänslor ville helst utövarna ha så bra träningsupplägg som möjligt av tränarna. Positiv feedback var den viktigaste hjälpen tränaren kan hjälpa till med för att påverka självförtroendet. För att kunna läsa av utövarna så bra som möjligt behöver tränaren vara engagerad i individen. Slutsats Studien tyder på att tränare kanske fokuserar lite mer på mer fysiska aspekter medan utövarna även upplever också sociala och psykologiska aspekter av träning och tävling. Öppen kommunikation och skattningsskalor lyfts fram som tänkbara sätt för tränare att hantera denna problematik. / Aim The aim with this study was to study athletes' and coaches' views on fatigue and self-confidence as well as how well these fit each other. The research questions used were as follows: What do athletes and coaches think influence the athletes' fatigue and self-confidence? How is fatigue and self-confidence recognized? What do athletes think they need help with in the work with self-confidence and recovery? What characterizes a coach who is skilled at reading the athletes' level of self-confidence? Method Semi-structured interviews were performed with women's senior (n = 9) from elite level teams in three different team sports and their coaches (n = 3). The average lengths of the interviews were for coaches 113 minutes and for athletes 48 minutes. The interviews were transcribed verbatim. In total the data material made up 768 minutes and 124 printed single spaced pages. The transcripts were analyzed through meaning units (MU) which were then sorted in various sub-themes. These sub-themes were then sorted in to various themes. Results Overall the coaches' views matched pretty well with what their athletes thought influence self-confidence. The athletes though, had many more reasons for fatigue and methods of recovery then the coaches. The most common factors that were touched as reasons for fatigue were physical factors and setbacks. The recovery strategy that was most prominent was to be energized from relationships with close friends and family. The prime source of self-confidence was achievements. Fatigue was said to foremost be recognized through lowering of performances and self-confidence can be especially recognized through the athletes' behaviors. To reduce the feelings of fatigue the athletes wanted as good a practice regimen as possible from the coaches. Positive feedback was the most important help the coach could help out with to influence self-confidence. To be able to read the athletes as well as possible the coach needs to be engaged in the individual athletes. Conclusions This study indicate that coaches maybe focusing a little more on more physical aspects while the athletes also experience social and psychological aspects of training and competition. Open communication and self-report measures were advanced as possibilities to manage these problems.

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppbehandling för partnervåldsutövare har upplevts ur deras perspektiv för att få förståelse för hur gruppbehandlingen har påverkat deras förmåga att åstadkomma en positiv förändring. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med den kvalitativa metoden Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Det resulterade i det övergripande temat 'upplevelser i gruppbehandlingen' som hade tre underteman: ultimatum som vändpunkt, "grabbarna" som kraftfullt verktyg och ofärdigt avslut. Det andra övergripande temat var 'hjälpbehov i gruppbehandlingen' som bestod av tre underteman: våld som ett substansberoende, erkänna sina misstag och svaghet som en styrka. I resultated framkom betydelsen av att ha tillgång till behandling vid kris, lära sig långsiktiga sätt att hantera känslor, att gruppformatet var hjälpsamt samt att fortsatt stöd behövdes efteråt.

Forskningsfrågor   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="20" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Vad har ledare och utövare för uppfattning om ledarskap, och finns det några likheter och/eller skillnader?    <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="20" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Är egenskaper avgörande för ett framgångsrikt ledarskap?  Syfte Syftet med studien är att undersöka ledare- och utövares syn på ledarskap inom idrott och om olika egenskaper är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap inom idrott.  Metod En kvalitativ studie har genomförts med en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts som undersökningsmetod och även sekundärkällor har använts för att styrka studiens empiri och analys.   Slutsats  De slutsatser som studien visade var att båda målgruppernas perspektiv av ett framgångsrikt ledarskap var snarlika. Båda grupper är eniga om vikten av ett visat tydligt engagemang, att situationsanpassa sig, att arbete med målsättning och skapa personliga relationer. Gruppernas beskrivningar skiljer sig när utövarna framför allt beskriver vikten av feedback och medvetenhet om att motivation smittar av sig på omgivningen. Studiens slutsats är också att enskilda egenskaper inte är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap. Det handlar snarare om personlighet och förmågan att anpassa sitt ledarskap till olika situationer. / Research questions   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="19" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What are leaders and practitioners’ perception of leadership, and are there any differences and/or similarities?   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="19" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Are characteristics crucial for a successful leadership?   Purpose  The aim of this paper is to study the perspective on leadership in sports of both leaders and practitioners, also to see if characteristics play a crucial part in a successful sports leadership.    Method A qualitative study has been done with an abductive approach. Semi-structured interviews were used as survey method and secondary sources have also been used to strengthen the empirical data and analysis.   Conclusion  The conclusions of the study showed that both target groups shared similar perspectives on successful leadership. Both leaders and practitioners agree on the importance of demonstrated commitment, situation adapted leadership, goal-setting and personal relationships. The groups somewhat divide as the practitioners find feedback and awareness of contagious motivation as two of the most important factors of a successful leadership. The study also concludes that characteristics aren’t crucial to achieve a successful leadership. It's rather about personality traits and the ability to adapt to different situations.

<p>Denna studie har växt fram ur den utmaning som PR-utövarna står inför i och med den ökade användningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna påverkar deras arbete.</p><p>Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och är yrkesverksamma i Stockholm.</p><p>Studien utgår ifrån kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets påverkan på kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har även hämtat stöd ur marknadsföringsteorier.</p><p>Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har påverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats då PR-utövarna nu lättare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bättre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förändring ställer dock även nya krav på kommunikatörerna, där transparens ökat i vikt. Massmediernas möjligheter att styra vilken information som blir tillgänglig för diskussion har minskat. Det finns dock en oro hos intervjupersonerna då det ökade utbudet av information inte står inför samma källkritik som massmedierna använder sig av.</p><p>Synen på dessa möjligheter och risker delas inte alltid av de organisationer som är i behov av marknads-PR. Flera organisationer är negativt inställda, ovetande eller okunniga inom vad som krävs för att kommunicera genom de sociala medierna enligt studien. Makten inom de sociala medierna tillhör användarna, det har PR-utövarna insett i större utsträckning än organisationerna. PR-utövarna har på så sätt uppmärksammat genvägen, direkt kommunikation med deras målgrupper. Vi har, inspirerade av en av studiens intervjupersoners ordval, sett närmare på genvägen genom den jävla triangeln.</p>

Denna studie har växt fram ur den utmaning som PR-utövarna står inför i och med den ökade användningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna påverkar deras arbete. Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och är yrkesverksamma i Stockholm. Studien utgår ifrån kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets påverkan på kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har även hämtat stöd ur marknadsföringsteorier. Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har påverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats då PR-utövarna nu lättare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bättre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förändring ställer dock även nya krav på kommunikatörerna, där transparens ökat i vikt. Massmediernas möjligheter att styra vilken information som blir tillgänglig för diskussion har minskat. Det finns dock en oro hos intervjupersonerna då det ökade utbudet av information inte står inför samma källkritik som massmedierna använder sig av. Synen på dessa möjligheter och risker delas inte alltid av de organisationer som är i behov av marknads-PR. Flera organisationer är negativt inställda, ovetande eller okunniga inom vad som krävs för att kommunicera genom de sociala medierna enligt studien. Makten inom de sociala medierna tillhör användarna, det har PR-utövarna insett i större utsträckning än organisationerna. PR-utövarna har på så sätt uppmärksammat genvägen, direkt kommunikation med deras målgrupper. Vi har, inspirerade av en av studiens intervjupersoners ordval, sett närmare på genvägen genom den jävla triangeln.

Very often we are likely to hear how important it is as adults to help small children and pupils out of bullying situations, both for the bullied one and the bully. What we often tend to forget is that bullying situations among adults are as common as the ones children put up with. The only difference is that the ones adults go through is a much more silent one, and the bullies often have a better strategy on how to beat down their victims slowly. Some of the cases also show that the bullying that is happening among adults is similar to the one between children. The risks in the bullying that occurs in the work environment are such as: bad self-esteem, doubting in their roles as professionals, anger, depression, anxiety and in some cases can be so dangerous that the suffered one eventually commits suicide. Therefore I chose to examine what kind of view the interviewed educators have towards: What the definition of bullying is? What kinds of factors are causing the bullying? What kind of action-plans are there to prevent this from happening? Needless to say, the topic becomes more interesting when the authorities at work don’t show interest in taking the problems seriously, which almost give the bullies the impression that it’s acceptable to do so. Unfortunately, the results showed that the employees eventually decided to quit their jobs, because of all the harassments that didn’t stop and for the help they didn’t get from their bosses and neither did they’ve had contact with the Work Environment Agency. It is also of importance to mention that all three of the interviewed people are educators themselves and worked in a preschool environment during the bullying periods. The study has been examined by their perspective on the subject.

Spel är något som funnits sedan långt tillbaka och på senare tid går det att se hur populärt det har blivit, inte minst på spelreklamerna som florerar runt. Syftet med uppsatsen är att identifiera spelvanorna för elitutövare i Sveriges tre största idrotter, fotboll, ishockey och handboll, samt ta upp spelreklamens påverkan på dessa individer. Detta har möjliggjorts med hjälp av mixed methods som är en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa metoden gjordes som en enkätundersökning som elitutövare i de tre tidigare nämnda idrotterna fått svara på. Den kvalitativa intervjun gjordes med Svenska spel för att ta reda på hur de ser på reklamen och vad deras reklam har för betydelse på deras kunder. Från den data som samlats in går det att tyda hur utövarnas spelvanor ser ut. Det är snarlika resultat jämfört med studier som är gjorda på Sveriges befolkning, där en liten andel procent ligger i riskzon för problem med deras spelande. Angående spelreklamens påverkan på människor är det även där en liten andel procent som känner att det är en faktor på deras spelande. Utifrån intervjun med Svenska Spel är de noga med att påpeka att deras reklam inte ska leda till mer spelande. De vill istället visa upp olika samhällsprojekt som gynnar exempelvis det svenska föreningslivet.