• Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse. • Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt • Kurs: C-uppsats, 15 hp • Termin: Höstterminen 2011 • Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset. • Metod och material: Utifrån två kampanjer: ”Rädda Fredagsmyset” av PR-byrån JMW och ”Naturligt vitaminvatten” av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation. • Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier. Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter. Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och spara pengar. Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi. Man har spridningsmässigt potential att nå nya målgrupper vilka annars inte hade varit intresserad av produkten eller varumärket, då man blir en del av ett relevant samtalsämne. Därmed blir det enklare att rekrytera nya konsumenter. Realtidskommunikation kan förklaras genom följande: Relevans + Kontext + Tidpunkt = Värde för mottagaren. I studien presenteras nya teoretiska idéer om hur kommunikatörer kan arbeta med realtidskommunikation. Dessutom introduceras sex nya begrepp som framkom under studien: Kulturell kalender, Planerad spontanitet, Realtidsregi, ISP samt 365 dagarskommunikation.

<p>Denna studie har växt fram ur den utmaning som PR-utövarna står inför i och med den ökade användningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna påverkar deras arbete.</p><p>Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och är yrkesverksamma i Stockholm.</p><p>Studien utgår ifrån kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets påverkan på kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har även hämtat stöd ur marknadsföringsteorier.</p><p>Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har påverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats då PR-utövarna nu lättare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bättre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förändring ställer dock även nya krav på kommunikatörerna, där transparens ökat i vikt. Massmediernas möjligheter att styra vilken information som blir tillgänglig för diskussion har minskat. Det finns dock en oro hos intervjupersonerna då det ökade utbudet av information inte står inför samma källkritik som massmedierna använder sig av.</p><p>Synen på dessa möjligheter och risker delas inte alltid av de organisationer som är i behov av marknads-PR. Flera organisationer är negativt inställda, ovetande eller okunniga inom vad som krävs för att kommunicera genom de sociala medierna enligt studien. Makten inom de sociala medierna tillhör användarna, det har PR-utövarna insett i större utsträckning än organisationerna. PR-utövarna har på så sätt uppmärksammat genvägen, direkt kommunikation med deras målgrupper. Vi har, inspirerade av en av studiens intervjupersoners ordval, sett närmare på genvägen genom den jävla triangeln.</p>

Denna studie har växt fram ur den utmaning som PR-utövarna står inför i och med den ökade användningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna påverkar deras arbete. Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och är yrkesverksamma i Stockholm. Studien utgår ifrån kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets påverkan på kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har även hämtat stöd ur marknadsföringsteorier. Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har påverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats då PR-utövarna nu lättare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bättre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förändring ställer dock även nya krav på kommunikatörerna, där transparens ökat i vikt. Massmediernas möjligheter att styra vilken information som blir tillgänglig för diskussion har minskat. Det finns dock en oro hos intervjupersonerna då det ökade utbudet av information inte står inför samma källkritik som massmedierna använder sig av. Synen på dessa möjligheter och risker delas inte alltid av de organisationer som är i behov av marknads-PR. Flera organisationer är negativt inställda, ovetande eller okunniga inom vad som krävs för att kommunicera genom de sociala medierna enligt studien. Makten inom de sociala medierna tillhör användarna, det har PR-utövarna insett i större utsträckning än organisationerna. PR-utövarna har på så sätt uppmärksammat genvägen, direkt kommunikation med deras målgrupper. Vi har, inspirerade av en av studiens intervjupersoners ordval, sett närmare på genvägen genom den jävla triangeln.