Bakgrund Viloämnesomsättning (RMR) kan uppskattas med ekvationer eller mätas med indirekt kalorimetri och är en viktig parameter i idrottsnutritionistens arbete att ta hänsyn till vid upprättandet av kostråd. Sänkt RMR kan vara en del av symtombilden beträffande relativ energibrist (RED-S).  Syfte Mäta RMR hos kvinnliga och manliga elitidrottare med metoden indirekt kalorimetri. Studera överenstämmelsen mellan Oxycon Pro och Fitmate Pro samt fyra RMR-ekvationer. Undersöka förekomsten av symtom på RED-S bland de kvinnliga deltagarna och utreda eventuella samband beträffande RMR och/eller kroppssammansättning. Metod RMR undersöktes på 13 manliga och elva kvinnliga elitidrottare med två olika utrustningar; Oxycon Pro (RMRref) och Fitmate Pro med metoden indirekt kalorimetri. RMR uppskattades med fyra ekvationer; Harris Benedict, Cunningham, Mifflin St Jeor och 4-komponent, med och utan hänsyn till kroppssammansättning och metabol kostnad för olika kroppskomponenter. Deltagarnas kroppssammansättning analyserades med bioimpedans. De kvinnliga deltagarna fick skatta symtom på RED-S med frågeformuläret Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Resultat Fitmate Pro överskattade RMR för kvinnor (367±246 kcal) och män (365±149 kcal) jämfört med RMRref (p≤0.001). Uppskattat RMR med 4-komponent visade ingen signifikant skillnad jämfört med RMRref bland både kvinnor (p=0,965) och män (p=0,373). Ekvationen Mifflin St Jeor skiljde sig heller inte signifikant jämfört med RMRref bland de manliga deltagarna (p=0,215). Sex av de elva kvinnliga deltagarna skattade för symtom för RED-S. Det fanns ingen skillnad beträffande RMR och kroppssammansättning mellan de med symtom på RED-S och de utan. Konklusion Fitmate Pro visade dålig överensstämmelse med RMRref. Ekvationen     4-komponent som baseras på kroppssammansättning och metabol kostnad för olika kroppskomponenter uppskattade RMR hos manliga och kvinnliga elitidrottare i linje med RMRref. Symtom på RED-S avspeglades inte i sänkt RMR eller avvikelser i kroppssammansättning bland kvinnliga elitidrottare. / Background Resting metabolic rate (RMR) is an important factor to be considered when setting up an appropriate dietary strategy. RMR can be measured with indirect calorimetry or estimated with RMR equations. RMR can decrease because of reduced energy availability.   Objective Measure RMR in female and male elite athletes. Compare RMR measurements from Oxycon Pro (RMRref) with Fitmate Pro and four RMR equations. Investigate the prevalence of relative energy deficiency (RED-S) among female athletes and examine any possible correlation regarding RMR and/or body composition.  Method (s) RMR was measured in 13 male and eleven female elite athletes with indirect calorimetry; Oxycon Pro (RMRref) and Fitmate Pro. RMR was also estimated with four equations; Harris Benedict, Cunningham, Mifflin St Jeor and 4-component (which includes metabolic cost for different body compartments). Body composition was analyzed with bioimpedance. Symtoms of RED-S was evaluated with Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Results Fitmate Pro consistently measured higher RMR values compared to RMRref; +367±246 kcal in females and +365±149 kcal in males. Estimations of RMR with 4-component equation did not differ significantly compared with RMRref in females (p=0,965) and males (p=0,373). Equation by Mifflin St Jeor did not deviate from RMRref in males (p=0,215). Six females showed symtoms of RED-S according to LEAF-Q. There were no differences between those with symtoms compared to those without symtoms of RED-S regarding RMR and body composition. Conclusion Fitmate Pro did not show agreement with RMRref. Equation 4-component showed best agreement with RMRref in both females and males. There were no differences in body composition or RMR between females who reported symptoms of RED-S compared to those who did not.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att göra en fallbeskrivning av energitillgängligheten (EA) hos fyra utövare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, säsongen 2014. - Hur såg energitillgängligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillgängligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna åt, precis innan påbörjad- och precis innan avslutad tävlingssäsong? Metod: I två perioder á sju dagar, första två veckor innan säsongens början och andra två veckor innan säsongens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 år) på elitnivå föra kostdagbok genom självuppskattning med hjälp av hushållsmått för att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp). Under samma period fick de bära accelerometrar (ActiGraph GT3X+) samt hjärtfrekvensmätare (Polar RS400). Analyserna av dessa data gjordes i ActiLife 6 (ActiGraph) respektive Polar ProTrainer 5. Sambandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagningsförmåga (VO2), en roddanpassad metod för uppskattning av maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) samt hjärtfrekvensdata användes för att beräkna energiförbrukning vid självrapporterad träning (EEE). Accelerometerdata användes för att uppskatta deltagarnas totala energiförbrukning (TEE). Den totala energiförbrukningen uppskattades genom att träningsdelarna ersattes av motsvarande hjärtfrekvensdata och därefter adderades summan till deltagarnas vilometabolism (RMR) som uppskattades med hjälp av Cunningham ekvationen. Energitillgängligheten uppskattades genom att subtrahera energiförbrukningen vid träning från energiintaget och därefter uttrycktes detta värde i förhållande till den fettfria massan (FFM), vilken fastställdes utifrån ett referensvärde ur litteraturen. Energibalansen uppskattades genom att subtrahera den totala energiförbrukningen från energiintaget. Deltagarna fick även fylla i ett självskattningsformulär (LEAF-Q) för att kunna bedöma om de var utsatta för ökad risk att drabbas av den kvinnliga triaden (och låg energitillgänglighet). Deltagarna förde även träningsdagbok under båda perioderna, samt vägde sig varje morgon. Resultat: En deltagare hade låg energitillgänglighet (<30 kcal·kg-1 FFM·dag-1) både innan samt i slutet av säsongen. Tre av fyra deltagare uppskattades ha lägre energitillgänglighet, energibalans och samma eller lägre poäng på LEAF-Q formuläret i slutet av säsongen jämfört med innan säsongens början. Slutsats: Låg energitillgänglighet förekom bland de studerade kvinnliga juniorroddarna både innan samt i slutet av säsongen och energitillgängligheten var lägre i slutet av säsongen för tre av fyra deltagare.

Bakgrund: Återhämtning och nutrition är viktiga aspekter för att minimera risken för skador hos idrottare. Ett för lågt energiintag kan leda till flera negativa fysiologiska effekter då kroppens energibehov inte tillgodoses. Hos kvinnor är menstruationsdysfunktion (MD) ett vanligt symptom på långvarig låg energitillgänglighet och hög förekomst har främst rapporterats hos kvinnliga idrottare inom viktkänsliga idrotter såsom uthållighetsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var därför att beskriva skadebilden hos svenska och danska kvinnliga landslagsidrottare på seniornivå samt undersöka eventuella samband mellan förekomst av skador och menstruation. Metod: Alla danska och svenska kvinnliga landslagsidrottare blev kontaktade per mejl och tillfrågade om deltagande via online-enkät där frågor om skador det senaste året och menstruation ingick. Deltagare blev klassificerade att ha MD om de uppgav att de aldrig haft menstruation, ingen menstruation de senaste tre månaderna, menstruationscykler med längre intervall än 35 dagar eller <9 menstruationscykler de senaste 12 månaderna. Alla deltagare blev klassificerade som antingen icke-viktkänsliga (t.ex. bollsport) eller viktkänslig idrottare (t.ex. uthålligsidrott). Resultat: Totalt svarade 634 (25%) idrottare på enkäten. Den rapporterade skadeprevalensen under de senaste 12 månaderna för samtliga inkluderade deltagare var 57%. 30% av deltagarna blev klassificerade att ha MD med en högre förekomst i viktkänsliga idrotter (39% vs 24%; P = <0,001). Deltagare med MD rapporterade fler skador under de senaste 12 månaderna (P = 0,004) och hade en högre risk för skada (OR = 1,52; 95% CI = 1,06–2,19; P = 0,024) samt högre risk för att ha varit långvarigt skadad (>22 dagar) (OR = 1,87; 95% CI = 1,23–2,55; P = 0,003) jämfört med deltagare med regelbunden menstruation. Deltagare från viktkänsliga idrotter hade en högre risk för skada (OR = 1,50; 95% CI = 1,02–2,21; P = 0,039) och högre risk för att ha varit långvarigt skadad (OR = 2,11; 95% CI = 1,38–3,24; P = <0,001) jämfört med deltagare från icke-viktkänsliga idrotter. Konklusion: Resultaten indikerar att kvinnliga landslagsidrottare med självrapporterad MD har en ökad skaderisk, speciellt inom viktkänsliga idrotter som uthållighetsidrott. Menstruationsdysfunktion bör därför tas i beaktning då det har negativ inverkan på idrottares hälsa och prestation. Vidare finns det ett stort behov av mer kunskap för att implementera effektiva kön- och idrottsspecifika preventionsåtgärder. / Background: Recovery and nutrition are important aspects in order to minimize injury risk in athletes. Multiple negative physiological impairments have been recognized in athletes due to low energy intake. One common symptom of prolonged low energy availability in females is menstrual dysfunction (MD) and high prevalence has been reported mostly in female athletes in weight-sensitive sports like endurance sports. Aim: The aim of the present study was to describe injuries among Swedish and Danish female national team athletes and to investigate potential connections between injury prevalence and menstruation. Method: All Swedish and Danish national team athletes were invited via e-mail to complete an anonymous online survey, which held questions about injuries the past year and menstruation. Participants were classified with MD if they stated that they never had menstruation, no menstruation the last three months, menstruation cycles with longer intervals than 35 days or <9 menstruation cycles the last 12 months. The participants were also divided in groups of non-weight sensitive athletes (e.g. ball game) or weight sensitive athletes (e.g. endurance sport). Results: A total of 634 (25%) athletes completed the survey. Among all participants an injury prevalence of 57% was observed and 30% were classified with MD. Higher prevalence of MD was reported in weight-sensitive sports (39% vs. 24%; P = <0,001). Athletes with MD sustained more injuries (P = 0,004), reported higher risk of injury (OR = 1,52; 95% CI = 1,06–2,19; P = 0,024) and to be long-term injured (>22 days) (OR = 1,87; 95% CI = 1,23–2,55; P = 0,003) compared to athletes with regular menstruation. In athletes from weight-sensitive sports a higher risk of injury was observed (OR = 1,50; 95% CI = 1,02–2,21; P = 0,039) and also to be long-term injured (OR = 2,11; 95% CI = 1,38–3,24; P = <0,001) compared to athletes from non weight-sensitive sports. Conclusion: The result indicates that female national team athletes with self-reported MD have increased injury risk, especially in weight-sensitive sports like endurance sports. Menstrual dysfunction has a negative impact on both health and performance, and therefore athletes and coaches need to pay attention to menstrual function. More research is needed to implement effective sex and sport-specific preventive measures.

Bakgrund: Relative energy deficiency in sports (RED-S) är ett syndrom som förekommer inom många idrotter och olika idrottsliga nivåer. Konsekvenserna av detta syndrom är mångfacetterad, det kan påverka prestationen långsiktigt och kan orsaka skador och avslut på idrottskarriären. I forskningen är idrotter såsom löpning, estetiska idrotter och friidrottare de som är överrepresenterade i förhållande till RED-S. Kvinnor är generellt en underrepresenterad grupp inom idrottsmedicinsk forskning och detta motiverar till att studera just denna grupp.  Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka i vilken utsträckning respondenterna hört talats om RED-S, samt att identifiera riskgrupper utifrån träningsmängd och idrottsutförande hos idrottande kvinnor inom fotboll, innebandy, friidrott och ridning, oavsett idrottslig nivå. Metod: Data insamlades med hjälp av en digitalbaserad enkät som besvarades av 44 deltagare. Enkäten bestod av 35 frågor och distribuerades i en sluten grupp som bestod av 16 000 + medlemmar samt en öppen grupp med 3 000 medlemmar och även via egna sociala medier. Resultat: Av totalt 44 deltagare fick 24 deltagare en poäng ≥8 utifrån frågeformuläret Low Energy availability in females questionnaire (LEAF-Q), enligt enkätens poängssystem indikerar detta en förhöjd risk att utveckla RED-S. Den överrepresenterade idrotten var ridsporten med 22 deltagare. Den ojämna fördelningen gjorde det svårt att generalisera några resultat för träningsmängd och idrottskategori. Av totalt 44 deltagare var det endast sex deltagare som tidigare hade hört talats om RED-S i utbildningssyfte.  Diskussion: Mer än 50% av deltagarna hade en LEAF-Q poäng högre ≥8 och majoriteten var användare av någon form av preventivmedel vilket påverkade det slutgiltiga resultatet.  Konklusion: Av cirka 19 000 potentiella deltagare var det 44 svaranden, bortfallet var högt vilket innebär att resultatet blev missvisande. Det tenderar att finnas ett kunskapsglapp bland kvinnliga idrottare vad gäller kännedom om syndromet RED-S. Trots att resultatet av denna undersökning inte går att generalisera på en större population så finns det andra studier som indikerar liknande resultat. / Background: Relative energy deficiency in sports (RED-S) is a syndrome that occurs in many sports and different sports levels. The consequences of this syndrome are multifaceted, it can affect performance in the long term and can cause injuries and the end of the sports career. In the research, sports such as running, aesthetic sports and track and field athletes are those that are overrepresented in relation to RED-S. Women are generally an underrepresented group in sports medicine research and this motivates to study this particular group. Purpose: The purpose of this survey was to investigate the extent to which the respondents had heard about RED-S, and to identify risk groups based on the amount of training and sports performance of female athletes in football, floorball, athletics and horse riding, regardless of the level of sport. Method: Data were collected using a digital-based questionnaire that was answered by 44 participants. The survey consisted of 35 questions and was distributed in a closed group consisting of 16,000+ members as well as an open group with 3,000 members and via own social media. Results: Out of a total of 44 participants, 24 participants received a score ≥8 based on the Low Energy availability in females questionnaire (LEAF-Q), according to the questionnaire's scoring system, this indicates an increased risk of developing RED-S. The over-represented sport was equestrian with 22 participants. The uneven distribution made it difficult to generalize any results for training amount and sport category. Out of a total of 44 participants, only six participants had previously heard of RED-S for educational purposes. Discussion: More than 50% of the participants had a LEAF-Q score higher than ≥8 and the majority were users of some form of contraception, which affected the result. Conclusion: Out of approximately 19,000 potential participants, there were 44 respondents, the dropout rate was high, which means that the results were misleading. There tends to be a knowledge gap among female athletes in terms of awareness of RED-S syndrome. Although the results of this study cannot be generalized to a larger population, there are other studies that indicate similar results.