Bakgrund Viloämnesomsättning (RMR) kan uppskattas med ekvationer eller mätas med indirekt kalorimetri och är en viktig parameter i idrottsnutritionistens arbete att ta hänsyn till vid upprättandet av kostråd. Sänkt RMR kan vara en del av symtombilden beträffande relativ energibrist (RED-S).  Syfte Mäta RMR hos kvinnliga och manliga elitidrottare med metoden indirekt kalorimetri. Studera överenstämmelsen mellan Oxycon Pro och Fitmate Pro samt fyra RMR-ekvationer. Undersöka förekomsten av symtom på RED-S bland de kvinnliga deltagarna och utreda eventuella samband beträffande RMR och/eller kroppssammansättning. Metod RMR undersöktes på 13 manliga och elva kvinnliga elitidrottare med två olika utrustningar; Oxycon Pro (RMRref) och Fitmate Pro med metoden indirekt kalorimetri. RMR uppskattades med fyra ekvationer; Harris Benedict, Cunningham, Mifflin St Jeor och 4-komponent, med och utan hänsyn till kroppssammansättning och metabol kostnad för olika kroppskomponenter. Deltagarnas kroppssammansättning analyserades med bioimpedans. De kvinnliga deltagarna fick skatta symtom på RED-S med frågeformuläret Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Resultat Fitmate Pro överskattade RMR för kvinnor (367±246 kcal) och män (365±149 kcal) jämfört med RMRref (p≤0.001). Uppskattat RMR med 4-komponent visade ingen signifikant skillnad jämfört med RMRref bland både kvinnor (p=0,965) och män (p=0,373). Ekvationen Mifflin St Jeor skiljde sig heller inte signifikant jämfört med RMRref bland de manliga deltagarna (p=0,215). Sex av de elva kvinnliga deltagarna skattade för symtom för RED-S. Det fanns ingen skillnad beträffande RMR och kroppssammansättning mellan de med symtom på RED-S och de utan. Konklusion Fitmate Pro visade dålig överensstämmelse med RMRref. Ekvationen     4-komponent som baseras på kroppssammansättning och metabol kostnad för olika kroppskomponenter uppskattade RMR hos manliga och kvinnliga elitidrottare i linje med RMRref. Symtom på RED-S avspeglades inte i sänkt RMR eller avvikelser i kroppssammansättning bland kvinnliga elitidrottare. / Background Resting metabolic rate (RMR) is an important factor to be considered when setting up an appropriate dietary strategy. RMR can be measured with indirect calorimetry or estimated with RMR equations. RMR can decrease because of reduced energy availability.   Objective Measure RMR in female and male elite athletes. Compare RMR measurements from Oxycon Pro (RMRref) with Fitmate Pro and four RMR equations. Investigate the prevalence of relative energy deficiency (RED-S) among female athletes and examine any possible correlation regarding RMR and/or body composition.  Method (s) RMR was measured in 13 male and eleven female elite athletes with indirect calorimetry; Oxycon Pro (RMRref) and Fitmate Pro. RMR was also estimated with four equations; Harris Benedict, Cunningham, Mifflin St Jeor and 4-component (which includes metabolic cost for different body compartments). Body composition was analyzed with bioimpedance. Symtoms of RED-S was evaluated with Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Results Fitmate Pro consistently measured higher RMR values compared to RMRref; +367±246 kcal in females and +365±149 kcal in males. Estimations of RMR with 4-component equation did not differ significantly compared with RMRref in females (p=0,965) and males (p=0,373). Equation by Mifflin St Jeor did not deviate from RMRref in males (p=0,215). Six females showed symtoms of RED-S according to LEAF-Q. There were no differences between those with symtoms compared to those without symtoms of RED-S regarding RMR and body composition. Conclusion Fitmate Pro did not show agreement with RMRref. Equation 4-component showed best agreement with RMRref in both females and males. There were no differences in body composition or RMR between females who reported symptoms of RED-S compared to those who did not.

<p></p><p>In salmonids, the decision to migrate or remain resident is influenced by the status, and hence condition, of individuals. Status has been suggested to arise from the temperament of fish. In this study the links between standard metabolic rate and the levels of aggressiveness and shy/boldness were examined for 0+, hatchery-raised brown trout (<em>Salmo trutta</em>). I hypothesized, from the results of earlier studies (Cutts <em>et al</em>., 1998; Yamamoto <em>et al</em>., 1998), that high metabolic rates (MR) would be positively correlated to levels of aggression and boldness. The study was conducted in 200 L aquaria in which aggressiveness was measured by allowing each fish to interact with a mirror image of itself, and shy/boldness was tested by measuring the amount of time a fish used before exploring a new area. Standard metabolic rate was measured in a flow-through respirometer. In contrast to my expectations, there was no correlation between the different behavioural measures and the metabolic rate of fish. Also, no correlation between boldness and aggressiveness of fish was found. In additional testing aggressiveness correlated positively with the condition of fish (in coherence with Harwood <em>et al</em>., 2003) but, contrary to earlier studies (Överli <em>et al.,</em> 2004; Schjolden & Winberg, 2007), not with the speed of acclimatization. The difference in results between this test and earlier studies, concerning the degree of correlation between MR and aggressiveness, suggests that the strength of this link differs between species of salmonids. Also, it may suggest changeability in the MR – behaviour link in different environments. Last, the status and condition of individuals cannot be unambiguously explained by temperament alone, but arise from a wider array of physiological and environmental factors.</p><p> </p>

In salmonids, the decision to migrate or remain resident is influenced by the status, and hence condition, of individuals. Status has been suggested to arise from the temperament of fish. In this study the links between standard metabolic rate and the levels of aggressiveness and shy/boldness were examined for 0+, hatchery-raised brown trout (Salmo trutta). I hypothesized, from the results of earlier studies (Cutts et al., 1998; Yamamoto et al., 1998), that high metabolic rates (MR) would be positively correlated to levels of aggression and boldness. The study was conducted in 200 L aquaria in which aggressiveness was measured by allowing each fish to interact with a mirror image of itself, and shy/boldness was tested by measuring the amount of time a fish used before exploring a new area. Standard metabolic rate was measured in a flow-through respirometer. In contrast to my expectations, there was no correlation between the different behavioural measures and the metabolic rate of fish. Also, no correlation between boldness and aggressiveness of fish was found. In additional testing aggressiveness correlated positively with the condition of fish (in coherence with Harwood et al., 2003) but, contrary to earlier studies (Överli et al., 2004; Schjolden &amp; Winberg, 2007), not with the speed of acclimatization. The difference in results between this test and earlier studies, concerning the degree of correlation between MR and aggressiveness, suggests that the strength of this link differs between species of salmonids. Also, it may suggest changeability in the MR – behaviour link in different environments. Last, the status and condition of individuals cannot be unambiguously explained by temperament alone, but arise from a wider array of physiological and environmental factors.

The purpose of this study was to investigate what knowledge teachers in kindergarten have about nutrition and human metabolism and which education shall be made at mealtimes. I also wanted to investigate if preschool teachers know about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten. This was done by a quantitative questionnaire answered by 47 teachers. My results show that the teachers feel that their knowledge is usually sufficient but that they would like to have more knowledge with a focus on imparting knowledge to the children. During mealtime education about origin of the food, how the body reacts to the food we eat and how we should live in a healthy way be made. This combined with physical activity and social skills training. The Swedish society has increasing problems with diseases caused by an unhelthy lifestyle, people are also more sedentary today and a lots of them are suffering by overweight.Therefore it is important to learn about how we care for our bodies in a healthy way early in life. Few teachers now about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten, the advicese can be a good suppert in this learning and consequently the advices need to be highlighted and become a important complement to the policy documents and curriculum that are guiding the activites in the Swedish preschool. / Syftet med denna undersökning var att undersöka vilken kunskap pedagogerna har om näringslära och ämnesomsättning samt vilket lärande de anser ska ske vid måltiderna i förskolan. Jag ville också undersöka om pedagogerna känner till Livsmedelsverkets råd för bra mat i förskolan. Metoden för undersökningen var kvantitativ genom enkäter som besvarades av 47 pedagoger. Svaret på mina forskningsfrågor blev att pedagogerna känner att deras kunskap för det mesta räcker till men att de gärna vill ha fortbildning i ämnet och då gärna med fokus på att förmedla kunskapen till barnen. Vid måltiden kan lärande om matens ursprung, om hur kroppen reagerar på den mat vi äter samt hur vi ska leva på ett hälsosamt sätt ske. Detta i kombination med motorisk och social träning. Det svenska samhället har problem med sjukdomar som orsakas av en ohälsosam kost och en mer stillasittande livsstil. Därför är det viktigt att människor tidigt i livet får lära sig hur de ska ta hand om sin kropp på bästa möjliga sätt. Eftersom min undersökning visar att få pedagoger känner till Livsmedelsverkets råd som kan vara ett stöd i detta arbete kan de behöva lyftas fram och bli ett tydligare komplement till de dokument och läroplaner som styr verksamheten i den svenska förskolan.

Som blivande lärare i biologi och kemi på gymnasiet är det intressant att undersöka elevers inställning till dessa ämnen. Finns det en parallell mellan elevers intresse för en kurs och vad elever upplever är en svår kurs? För att kunna göra en jämförelse mellan kurserna har studien gjorts utifrån ämnesomsättningen i Biologi 2 samt Kemi 2. Syftet har varit att ta reda på vad som påverkar gymnasieelevernas intresse till Biologi 2 och Kemi 2, samt vilken kurs de tycker är svårast. Syftet har även varit att undersöka elevernas beskrivning av ämnesomsättningen i de båda kurserna. Studien behandlar även vad lärare i kurserna tror att eleverna har svarat på dessa frågor. Studien har genomförts genom enskilda kvalitativa intervjuer med 20 gymnasieelever samt två lärare från ett naturvetenskapligt program. Intervjuresultatet visade att 94 procent av eleverna tyckte att Kemi 2 var svårt och ointressant. Kemikursen innehöll delar som de hade svårt att relatera till samt var svåra att koppla till sin vardag. Biologi 2 beskrevs som mer intressant då kursen bland annat var lättare att koppla till vardagen. Elevernas beskrivningar av ämnesomsättningen i de båda kurserna hade stora skillnader. Eleverna beskrev området utifrån spjälkning av näringsämnena i Biologi 2, men utifrån cellandningen i Kemi 2. Studien har givit ny kunskap om gymnasieelevers inställning till Biologi 2 och Kemi 2. För att ta reda på varför eleverna har beskrivit ämnesomsättningen olika i de båda kurserna samt varför Kemi 2 anses vara en svår kurs krävs vidare forskning. / As a future teacher in biology and chemistry in high-school it’s interesting to investigate students' attitude towards these courses. Is there a parallel between students' interest in a course and what they experience is a difficult course? To make a comparison, the study has been done based on the metabolism in Biology 2 and Chemistry 2. The purpose has been to find out what influences the high schoolers' interest in Biology 2 and Chemistry 2, and what course they find most difficult. It has also been to investigate how students describe the metabolism in both courses. The study corporate what teachers think that the students have answered on these questions. The study has been conducted through individual qualitative interviews with 20 high-school students and two teachers from a science program. The result showed that 94% of the students felt that Chemistry 2 was difficult and uninteresting. Chemistry included parts that students had difficult to relate to and to connect to their everyday lives. Biology 2 was described as more interesting as the course easier connected to their everyday life. The students' descriptions of the metabolism in both courses differed. The students described the area from the digestion of nutrients in biology, but from the respiration in chemistry. The study has given new knowledge of high-school students attitudes towards Biology 2 and Chemistry 2. To find out why the students have described the metabolism differently in both courses and why Chemistry 2 is considered a difficult course, further research is required.

The global mean temperature is predicted to increase by up to 5 °C during this century. For fish, being ectotherms, temperature is one of the most important environmental factors, influencing them in a number of different ways, including effects on physiological traits, timing of life history events and behavior. Atlantic salmon has been shown to grow faster after being incubated at warmer temperatures. One possible explanation for this could be that the increased incubation temperature causes decreased metabolic rates. The aim of this project was to examine whether this is true. Atlantic salmon eggs were incubated in three different temperature regimes: natural temperature conditions, heated water and a mixed temperature treatment, where eggs were incubated in increased temperature until the beginning of January and after that subjected to natural temperature conditions. Ventilation rate, a proxy for metabolism, was measured for fish from each treatment group, as well as fish length and weight. The results revealed significantly lower ventilation rates of the fish from the heated temperature treatment, but not of the fish from the mixed temperature treatment. This suggests that an increased incubation temperature causes lowered rates of metabolism in Atlantic salmon, and that the change occurs later than early January. Because of differences in size and life stage between fish from the different groups however, the results are uncertain and call for further investigations. A lowered metabolic rate will affect the fish’s behavior. A further development might therefore be to study fish survival in the wild in relation to a fish’s metabolic rate. / Jordens medeltemperatur beräknas öka med upp till 5 °C det här århundradet. För fiskar, som är ektotermer, är temperatur en av de viktigaste abiotiska faktorerna och påverkar dem på en mängd olika sätt, bland annat genom förändring av fysiologiska attribut, tidpunkter för steg i livscykeln och beteende. Lax har visats växa snabbare efter att ha blivit inkuberade i varmare vattentemperatur. En möjlig förklaring till det kan vara att en förhöjd inkuberingstemperatur orsakar en lägre metabolism. Det här projektet syftade till att undersöka om så är fallet. Ägg från lax inkuberades i tre olika temperaturförhållanden: naturliga temperaturförhållanden, förhöjd temperatur och en blandad temperaturbehandling, där ägg inkuberades i förhöjd temperatur till början av januari, varefter de utsattes för naturliga temperaturförhållanden. Gälslagsfrekvens, som fungerar som en indikator för metabolism, mättes på fisk från varje behandlingsgrupp, samt fiskarnas längd och vikt. Resultaten visade signifikant lägre gälslagsfrekvenser hos fiskarna från behandlingen med förhöjd temperatur, men inte hos fiskarna från behandlingen med blandad temperatur. Detta indikerar att en förhöjd inkuberingstemperatur orsakar en lägre metabolism hos lax, och att förändringen sker senare än tidiga januari. På grund av skillnader i storlek och livsstadier hos fiskarna från de olika grupperna är resultaten dock osäkra, vilket gör att ytterligare studier behövs. En lägre ämnesomsättning påverkar fiskars beteende. En uppföljning kan därför vara att studera fiskars överlevnad i det vilda i relation till deras metabolism.