Every detail plan is required by law, Miljöbalken (MB 6 kap 11 §) to be preceded by a screening. This is to examine whether its implementation are likely to have a significant environmental impact. Sollentuna municipality has used a self-made template to conduct screenings. A request from the municipality has been to revise the template and the associated working procedures which were drawn up in 2011. Another request from the municipality was also to examine the possibility to include an ecosystem service approach in the screening. This is because ecosystem services, according to the national environmental objectives, no later than the year 2018, should be publicly known and incorporated into economical and political decisions. The method that has been used in this thesis has been literature studies, including checklists from 20 other municipalities that have been studied and compared to Sollentunas. Other literature, such as guides and reports in the subject of screenings and ecosystem services has also been studied. A well completed screening is a prerequisite for a correct basis for detailed plans and possible environmental impact assessments (EIA:s). In the final analysis, screenings are important for a sustainable society. Integrating ecosystem services in the screening has proved to be possible but not easy. Ecosystem services are often complex and difficult to identify. A proper valuation of ecosystem services is also important as they might otherwise be overlooked in screenings. The result of this thesis is that new and improved working practices as well as to a new and improved template for screenings to the municipality has been produced. / Varje detaljplan ska enligt Miljöbalken (MB 6 kap 11§) föregås av en behovsbedömning. Detta för att undersöka om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Sollentuna kommun har använt sig av en egenproducerad mall för att genomföra behovsbedömningar. Ett önskemål från kommunen har varit att mallen, som utarbetades år 2011, och de tillhörande arbetsrutinerna skulle ses över. Ett annat önskemål från kommunen var dessutom att undersöka möjligheten att få med ett ekosystemtjänstperspektiv i behovsbedömningen. Detta då ekosystemtjänster, enligt ett av de nationella miljömålen, senast till år 2018 ska vara allmänt kända och integrerade i ekonomiska och politiska ställningstaganden. Metoden som främst har använts i uppsatsen har varit litteraturstudier där bland annat checklistorna från 20 andra kommuner har studerats och jämförts med Sollentunas. Övrig litteratur som till exempel vägledningar och rapporter inom ämnet behovsbedömningar och ekosystemtjänster har också studerats. En väl utförd behovsbedömning är en förutsättning för ett korrekt underlag för detaljplaner och eventuella miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). I slutändan är behovsbedömningar viktiga för ett hållbart samhälle. Att integrera ekosystemtjänster i en behovsbedömning har visat sig vara genomförbart men inte lätt. Ekosystemtjänster är ofta komplexa och svåra att identifiera. En korrekt värdering av ekosystemtjänster är dock viktig då de annars riskerar att förbises vid behovsbedömningen. Resultatet av uppsatsen är att nya och förbättrade arbetsrutiner samt att en ny och förbättrad mall för behovsbedömningar till kommunen har tagits fram.

Ålderns påverkan vid behovsbedömning gällande insatsen särskilt boende är ett relativt outforskat område. Den forskning som finns har störts fokus på andra påverkansfaktorer som exempelvis kön och riktlinjer. Syftet med denna studie är att, utifrån biståndshandläggares uppfattningar, föreställningar och åsikter, analysera och beskriva om och i sådant fall hur faktorer som ålder påverkar bedömningen gällande bistånd i form av särskilt boende. Studien utgår ifrån teoretiska begrepp, vilka är, ålderism, gräsrotsbyråkrat och intersektionalitet.   Denna studie har utförts genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervju. Studien utgår, som nämnts, från ett biståndshandläggarperspektiv och deras uttalanden visar på att ålder kan ha både en positiv och negativ påverkan för brukaren vid behovsbedömning. Handläggarna uttryckte även att det finns andra faktorer som påverkar, exempelvis riktlinjer och ekonomiska resurser. Resultatet som framkommit av studien skulle kunna användas inom gerontologiskt socialt arbete för att öka kunskapen och medvetenheten om påverkansfaktorer gällande behovsbedömningar för att kunna tillförsäkra brukaren en individuell bedömning.

<p>Abstrakt</p><p>Att drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring av</p><p>det dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelse</p><p>för patienternas redogörelse av hur det dagliga livet påverkades. En komplexitet förelåg bakom tillståndet kronisk WAD, där ovanstående faktorer kunde antas vara av lika stor betydelse för hur patienten bemästrade det dagliga livet. Slutsatser: För att stödja patienten genom den livsomställning som tillståndet kan innebära krävs omvårdnadsåtgärder som bygger på den enskilda patientens livsberättelse. En omvårdnadsmodell som grundar sig på en utförlig anamnes bör utarbetas i syfte att vidga patientens tillfredställelse i det dagliga livet. Författarna efterlyser även kvalitativ forskning inom området.</p><p>Nyckelord: behovsbedömning, funktionshindrad, patient, rehabilitering, litteraturöversikt</p>

Abstrakt Att drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring av det dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelse för patienternas redogörelse av hur det dagliga livet påverkades. En komplexitet förelåg bakom tillståndet kronisk WAD, där ovanstående faktorer kunde antas vara av lika stor betydelse för hur patienten bemästrade det dagliga livet. Slutsatser: För att stödja patienten genom den livsomställning som tillståndet kan innebära krävs omvårdnadsåtgärder som bygger på den enskilda patientens livsberättelse. En omvårdnadsmodell som grundar sig på en utförlig anamnes bör utarbetas i syfte att vidga patientens tillfredställelse i det dagliga livet. Författarna efterlyser även kvalitativ forskning inom området. Nyckelord: behovsbedömning, funktionshindrad, patient, rehabilitering, litteraturöversikt

<p>Syftet med denna studie har varit att utvärdera och jämföra vårdplaneringsarbetet och de stödinsatser som har gjorts utifrån de målstyrda insatsplanerna på två trapphusboenden inom Eskilstuna kommun. Underlaget till studien har baserats på innehållet i skriftliga vårdplaner tillsammans med data från 14 stycken intervjuer med vårdpersonalen. Behovsområdena i Camberwells behovsskattningsskala (CAN; Camberwells Assessment of Need) har används som gemensamma kriterier att jämföra intervjuerna och de två trapphusboendenas vårdplaner mot. Studien visar att personalen på det ena trapphusboendet täcker av fler behovsområden enligt CAN i de skriftliga vårdplanerna, lyckas förmedla sin syn på brukarnas behov i dem samt använder sig av evidensbaserade metoder i vårdarbetet i större utsträckning jämfört med personalen på det andra boendet. Även synpunkter och tillvägagångssätt skiljer sig åt mellan de två personalgrupperna med avseende på hur de går tillväga vid upprättandet av en skriftlig vårdplan, hur de tolkar begreppet brukardelaktighet samt vilket stöd personalen anser sig få i arbetet. Båda personalgrupperna betonar relationens betydelse i vårdarbetet och efterlyser ett bättre samarbete med andra berörda instanser. I resultatet framgår att systematiska utvärderingar knappast förekommer och att psykologiska besvär tycks vara ett behovsområde som i alltför hög grad förbises vid vårdplanering trots att det uppmärksammas av både personal och brukare.</p>

<p>Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultaten visade att socialsekreterarna uppvisade en samstämmig konstruktion av heroinmissbrukaren. Valet av behandlingsmetod var framför allt avhängig klientens egen motivation och baserades enligt socialsekreterarna inte direkt på deras kunskaper och erfarenheter av så kallad god behandling.</p>

Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultaten visade att socialsekreterarna uppvisade en samstämmig konstruktion av heroinmissbrukaren. Valet av behandlingsmetod var framför allt avhängig klientens egen motivation och baserades enligt socialsekreterarna inte direkt på deras kunskaper och erfarenheter av så kallad god behandling.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera och jämföra vårdplaneringsarbetet och de stödinsatser som har gjorts utifrån de målstyrda insatsplanerna på två trapphusboenden inom Eskilstuna kommun. Underlaget till studien har baserats på innehållet i skriftliga vårdplaner tillsammans med data från 14 stycken intervjuer med vårdpersonalen. Behovsområdena i Camberwells behovsskattningsskala (CAN; Camberwells Assessment of Need) har används som gemensamma kriterier att jämföra intervjuerna och de två trapphusboendenas vårdplaner mot. Studien visar att personalen på det ena trapphusboendet täcker av fler behovsområden enligt CAN i de skriftliga vårdplanerna, lyckas förmedla sin syn på brukarnas behov i dem samt använder sig av evidensbaserade metoder i vårdarbetet i större utsträckning jämfört med personalen på det andra boendet. Även synpunkter och tillvägagångssätt skiljer sig åt mellan de två personalgrupperna med avseende på hur de går tillväga vid upprättandet av en skriftlig vårdplan, hur de tolkar begreppet brukardelaktighet samt vilket stöd personalen anser sig få i arbetet. Båda personalgrupperna betonar relationens betydelse i vårdarbetet och efterlyser ett bättre samarbete med andra berörda instanser. I resultatet framgår att systematiska utvärderingar knappast förekommer och att psykologiska besvär tycks vara ett behovsområde som i alltför hög grad förbises vid vårdplanering trots att det uppmärksammas av både personal och brukare.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svårigheterna som följer är såväl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete är att bedöma de kognitiva funktionsnedsättningarna. Det är av vikt att de instrument som används vid bedömning är utvärderade för patientgruppen och har bevisats lämpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvärderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svårigheter hos personer efter stroke, från år 2009 och framåt. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier låg till grund för resultatet. Resultatet visar att sju instrument har testats de senaste tre åren. Grad av reliabilitet och validitet som visats i studierna indikerar att endast tre av instrumenten har vetenskapligt stöd för användbarhet i det kliniska arbetet för personer som drabbats av stroke. De övriga fyra har motstridiga indikationer på lämplighet. Slutsatsen är att det finns varierande vetenskapligt stöd för användning av instrumenten, samt att studier för fortsatt undersökning av instruments validitet och reliabilitet genomförs. Yrkesverksamma arbetsterapeuter bör även hålla sig uppdaterade vad gäller forskning och evidens för att säkerställa att de bedömningsinstrument som används är optimala.

Stroke är en allvarlig sjukdom som betraktas som den främsta orsaken till funktionsnedsätt-ning i vuxen ålder och kräver flest vårddagar på sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgången stroke samt möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal att underlätta för strokepatienten att återfå sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanställning av litteraturen med induktiv ansats där författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke är många för den som insjuknat. Livskvalitet påverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke medför utan även av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ångest, brist på socialt umgänge och fritidsaktiviteter. Kunskap, motivation och stöd var avgörande faktorer under återhämtningen och påverkade patientens följsamhet till rehabiliteringen. Studiens resultat visade att KUNSKAP om sjuk-domen, rehabiliteringen och de resurser som fanns att tillgå under den krävande återhämtningsprocessen var en viktig faktor för att strokepatienter skulle uppleva meningsfullhet med tillvaron och på så sätt uppleva livskvalitet. Kunskap ökade i sin tur MOTIVATIONEN vilket bidrog till att patienter valde att fortsätta vilja och orka återfå förlorade funktioner. För att detta skulle vara möjligt måste personer som drabbats av stroke erhålla STÖD i form av hjälp från familj och vänner samt olika insatser från hälso- och sjukvården.