The use of e- and m-health tools has increased more and more in the health care sector and the digital tools are seen as a cost-effective use of communication for health-related areas. Even today, many people do not receive treatment for their allergies as they are not aware of their condition and it can lead to deteriorating quality of life that affects important factors in life. This study proposes a way to help physicians treat patients with airborne allergies more effectively. The study's developed prototype should, through collected patient data, be able to create a basis for simplifying doctors' work process for patients with airborne allergies. Using the Design and Creation research method and the research steps suggested by the method, a prototype was developed and evaluated. The prototype works in such a way that the first step is an initial survey where the user is identified as a patient or not depending on what you answer. After this step, you create an account and answer a more in-depth survey that the doctor can see. Then the patient immediately logs his general condition which is shown in a graph and based on the graph and the deep survey, the patient receives an individual care plan from the doctor. Evaluation of the developed prototype was done through semi-structured interviews with doctors. The results showed that a digital care application can be used to simplify and streamline doctors' work process regarding patients with airborne allergies. The results also showed that the prototype can be used as a data collection tool to prepare doctors for a care visit, but also that there was some lack of functionality in the application. The conclusion that is drawn is that it is entirely possible to improve doctors' work process with the help of a digital care application for patients with airborne allergies. The study's research grant can provide inspiration for the development of similar applications or further research in the field of e-health for patients with airborne allergies and its impact on doctors' work process.

The purpose of the study is to investigate how older adults perceive applications for m-health and how m-health applications meet usability factors. And through this be able to analyze shortcomings based on the results. The result will hopefully be useful in the further development of m-health applications in the future. The study has designed theoretical startingpoints based on established usability principles and created an analytical framework for measuring and investigating usability on m-health applications. To measure the principles the study is based on a survey, where the respondents were allowed to express their attitudes. The survey was shared via social media, partly through private messages but also public posts and appropriate groups, where respondents aged 46 and older were requested. The result of the study indicates that the respondents have a relatively good attitude to m-health applications and their usefulness, although there is room for some improvements. The shortcomings that could be identified were partly the visual appearance that some of the respondents considered relatively bland. By analyzing all the principles, it could also be concluded that the structure and findability could be simpler to satisfy a larger part of the target group.

Background Cardiovascular disease is the leading cause of death globally. Today's initiatives regarding prevention and treatment of cardiovascular disease still have unmet needs and improvement potential. One important and relevant part for the health care is to adapt to today's living habits. Digitalization has become a natural part in society and integration in health care is ongoing through so called eHealth. mHealth, which provides health care and prevention remotely, is a part of eHealth. The development of mHealth in health care has intensified and with increasing demands, that it is evidence-based. Aim Through a literature study, investigate the evidence of mHealth and how mHealth can influence risk factors in the treatment of cardiovascular disease. Method A descriptive literature study with a systematic approach that included 15 articles in total and all were randomized controlled trials. Results This literature study showed that motivational focused text message, by using mobile phone or smartphone, was the type of mHealth that was primarily used and was the most effective in influencing risk factors for cardiovascular disease. BMI, unhealthy diet and lack of exercise were the risk factors that were influenced primarily. Information about required resources for implementation of mHealth was not found. Conclusion mHealth as an integrated part of health care for cardiovascular disease provides advantages as it has shown effects on influential risk factors for cardiovascular disease. This, through text messages of motivational nature to a mobile phone or smartphone. mHealth should be considered in everything that is linked to health care and particularly within cardiovascular disease. / Bakgrund Kardiovaskulär sjukdom är den främsta dödsorsaken globalt sett. Dagens åtgärder avseende prevention och behandling av kardiovaskulär sjukdom har fortsatt stor utvecklings- och förbättringspotential. En viktig och aktuell del i förbättringsarbetet är att anpassa den till dagens levnadsvanor. Eftersom digitaliseringen har blivit en naturlig del i vårt samhälle pågår en integrering inom hälso- och sjukvården genom så kallad e-hälsa. M-hälsa innebär vård och hälsofrämjande stöd på distans och är en del av e-hälsa. Utvecklingen av m-hälsa inom vården är intensiv och med ökade krav på att den ska vara evidensbaserad. Syfte Att genom en litteraturstudie undersöka evidensen av m-hälsa och på vilket sätt m-hälsa kan påverka riskfaktorer vid behandling av kardiovaskulär sjukdom. Metod En beskrivande litteraturöversikt med systematisk ansats som innefattade 15 artiklar där samtliga var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Denna litteraturstudie visade att textmeddelande med motiverande inriktning, genom användning av mobiltelefon eller smartphone, var den typ av m-hälsa som främst användes och hade tydligast effekt på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. BMI, ohälsosam kost och brist på motion var de riskfaktorer som påverkades främst. Information om vilka resurser som krävs för implementering av m-hälsa var bristfällig. Slutsats M-hälsa som en integrerad del av hälso- och sjukvården inom kardiovaskulär sjukdom innebär fördelar då effekter på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom har påvisats, främst genom textmeddelande av motiverande karaktär till en mobiltelefon eller smartphone. M-hälsa bör därmed vara en självklar del i allt som är kopplat till hälso- och sjukvården och särskilt inom kardiovaskulär sjukdom.

Bakgrund: Ett fungerande fallpreventivt arbete är av stor vikt både ur ett individ- och samhällsperspektiv och de mest effektiva fallförebyggande åtgärderna består av träning. Med ett mer digitaliserat samhälle har möjligheten att utöva träning med stöd av digital teknik utvecklats. Vidare forskning behövs för att undersöka hur äldre personer upplever träning med hjälp av digitala medel. Syftet med denna studie är att belysa äldre personers upplevelser och erfarenheter av en intervention där de under ett år erbjudits fallpreventiv träning med hjälp av ett digitalt program kompletterat med stödjande strategier.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på en pragmatisk studie som innefattade intervjuer med äldre personer som erbjudits fallpreventiv träning med en applikation (Säkra steg) under ett år. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med nio personer över 70 år, varav åtta kvinnor och en man. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: De äldre personernas upplevelser och erfarenheter skildras i temat “Individuella komponenter ger insikt och stöd för eget ansvar” som sammanfattar de sex kategorier som analysen resulterade i. Det fanns en medvetenhet kring behovet av “att skapa bästa förutsättningar för ett hållbart åldrande” och för att möjliggöra det krävdes en “innehållsrik och värdefull träning”. Deltagarna utvecklade förmågor för “att finna egna strategier för upprätthållande” och “de stödjande strategiernas roll” hade liten inverkan. Deltagarna upplevde att “styrka i kropp och själ skapar en trygg tillvaro”. Det framkom även “luckor att fylla för en bättre upplevelse” vilka kan användas till utveckling av liknande interventioner.Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för äldre personers erfarenheter kring kombinationen träning och digitala medel, den stärker även insikten om att äldre är en heterogen grupp där träningen behöver anpassas utifrån varje enskild individ.

Den psykiska ohälsan ökar internationellt och även i Sverige, samtidigt rapporteras den psykiatriska vården vara bristfällig på grund av sin låga tillgänglighet. Ett sätt att öka tillgängligheten av vården kan vara genom en smartphone-applikation. Men oavsett hur effektiv en app är, så tillför den ingenting om den inte används. Syftet med denna studie är därmed att utreda attityder till denna typ av digitalisering samt undersöka vilka appfunktioner som skulle möta psykiatripatienters behov. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer som fått vård vid psykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och vi analyserar sedan empirimaterialet utifrån det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model (TAM). Studiens resultat visar på att samtliga av de deltagande psykiatripatienterna har överlag positiva attityder till konceptet att använda appar vid vård av psykisk ohälsa. De positiva attityderna grundar sig dock på förutsättningen att en sådan app ska utgöra ett komplement till den psykiatriska vård som finns idag. Slutligen presenterar studien även att det tyder på att de funktioner som lämpar sig väl för att möta psykiatripatienters behov är sådana som tillgängliggör psykiatrin genom att förmedla information snarare än att erbjuda behandling genom mobilapplikationen. / Mental illness is increasing, both globally and in Sweden. Meanwhile it is reported that the psychiatric care is inadequate because of its low availability. A solution to this problem is to increase the availability of care through a smartphone application. But no matter how effective an app might be, it will not solve anything if it is not used. The purpose of this study is therefore to investigate attitudes towards this kind of digitalization and to examine what kind of app functions that can meet patients needs. The study is based on qualitative interviews with persons that have received care from the psychiatry at Akademiska sjukhuset in Uppsala, Sweden. Furthermore, we analyze the empirical material by using the theoretical framework Technology Acceptance Model (TAM). The results show that all of the participating patients generally have positive attitudes towards the concept of using apps for mental health care. Although, these positive attitudes require that a mental health app should be complementary to the psychiatric care available today, not replace it. Finally, the study also suggests that application functions that are well suited to meet the needs of the patients are those who make the mental health care more available by providing information rather than offering treatment through the application.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom samt ett globalt folkhälsoproblem. Hälso-och sjukvården i många länder strävar efter att minska diabetesrelaterade komplikationer. Patientens egenvård och självhantering av diabetes typ 2 har en betydande roll i behandlingsförloppet. Digital hälsoteknik och m-hälsa är en resurs som kan möjliggöra att patienter känner sig delaktiga och självständiga i hantering av diabetes typ 2. Dessa hälsoinsatser har potential att öka patientens välbefinnande och livskvalité.   Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter från användning av m-hälsa och digital hälsoteknik bland patienter med diabetes typ 2.   Metod: Allmän litteraturöversikt med tematisk analys som baserades på 11 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem teman: Förbättrad egenvård och empowerment, Ökad kunskap och patientcoaching, Integritet, säkerhet och trovärdighet, Tillgänglighet till vårdgivare, samt Utmaningar- kostnad och teknisk erfarenhet. Resultatet visade att det finns både möjligheter och utmaningar med användning av m-hälsa och digital hälsoteknik för patienter med diabetes typ 2. Dessa hälsoresurser kunde stärka patienters förmågan till egenvård som bidrog till ökad egenmakt och självständighet hos patienterna. Slutsats: Patienterna hade en positiv upplevelse av tillämpning av digital hälsoteknik och m-hälsa med avseende på egenvårdaktiviteter samt kunskap och kontroll över sjukdomstillståndet. Digitala hälsovårdstjänster på distans möjliggjorde en lätt och bekväm tillgång till sjukvårdspersonal för patienter med diabetes typ 2. Detta ökade deras tillfredsställelse och minskade behovet av fysiska besök av sjukvårdspersonal. Kostnaden för teknikutrustning samt låga nivåer av digital kompetens begränsade patienters upplevelse av de möjligheter som dessa resurser kan bidra med. En god och jämlik hälsa kan uppnås genom att öka medvetenheten kring de möjligheter som erbjuds av m-hälsa och digital hälsoteknik. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and a global public health problem. Healthcare in many countries are working hard to reduce diabetes-related complications. Patient self-care and self-management of type 2 diabetes play a major roll during the treatment. Digital health technology and mHealth are resources that can enable patients to feel involved and independent in the management of type 2 diabetes. These health initiatives have the potential to increase the patient’s well-being and quality of life.  Aim: The aim was to describe experiences of the use of mHealth and digital health technologies among patients with type 2 diabetes.  Method: General literature review with thematic analysis based on 11 original scientific articles with a qualitative approach.  Results: The data analysis resulted in five themes: Improved self-care and empowerment, Increased knowledge and patient coaching, Integrity, safety and credibility, Accessibility to care providers, Challenges- costs and technical experience. The results showed that there are both opportunities and challenges with the use of m-health and digital health technology for patients with type 2 diabetes. These health resources could strengthen patients' ability to self-care which contributed to increased autonomy and independence in patients. Conclusions: The patients had a positive experience of applying digital heath technologies and mHealth regarding to self-care activities as well as knowledge and control over the disease state. Digital health care services in long distance enabled easy and convenient access to healthcare professionals for patient with type 2 diabetes, increased their satisfaction and reduced the need for physical visits by healthcare professionals. The cost of technology equipment and low levels of digital competence limited patients’ experience of the opportunities that might be used of these resources. Good and equal health can be achieved by increasing awareness of the opportunities offered by mHealth and digital health technologies.

Background Diabetes type 2 is a metabolic disease in which insulin production is either completely absent or too small in relation to the body's needs and/or the body's ability to assimilate the insulin is reduced. Untreated, the disease leads to harmfully high blood sugar levels and subsequent complications such as damage to vital organs and death. The incidence has increased significantly globally during the last thirty years, especially within the group of young adults. Reduced physical activity, overweight and obesity, and increased longevity are the driving factors behind the increased incidence in Sweden. Self-care is an important part of treating the disease and new technological innovations have paved the way for a new type of digital support for patients in their self-care. Aim The aim was to describe patients' experience of self-care with the help of m-health in diabetes type 2. Method The study was done with a non-systematic literature review which included 15 scientific articles from two databases (PubMed and CINAHL). Of the included articles, 13 had a qualitative approach and 2 had a quantitative approach, all of which have undergone a quality review. The result was iterated through integrated data analysis. Results The result generated 3 main themes: perceived enablers for the use of m-health, perceived barriers to the use of m-health, and the experience of interaction and information sharing. The results showed that most participants experienced positive effects from the use such as strengthened self-confidence, increased knowledge, and increased self-care skills. Some of the participants, however, experienced obstacles before use, in the form of prejudices, but also obstacles during use which was identified as a barrier to integrating the application into everyday life. Conclusions The experience of using a mobile application for self-care support largely depends on the individual's personal characteristics, life situation, and possible co-morbidities. The literature review concludes that these insights are important knowledge for the nurse to provide adequate support in self-care to each patient. / Bakgrund Diabetes typ 2 är en metabol sjukdom där insulinproduktionen antingen helt saknas eller är för liten i relation till kroppens behov och/eller att kroppens förmåga att tillgodogöra sig insulinet är nedsatt. Obehandlat leder sjukdomen till skadligt höga blodsockernivåer och följdkomplikationer som skador på vitala organ och dödsfall. Förekomsten har ökat kraftigt globalt under de senaste trettio åren, speciellt inom gruppen unga vuxna. Minskad fysisk aktivitet, övervikt och fetma samt ökad livslängd pekas ut som de drivande faktorerna bakom den ökade förekomsten i Sverige. Egenvård är en viktig del av behandling av sjukdomen och nya tekniska innovationer har banat väg för en ny typ av digitalt stöd för egenvård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av m-hälsa som stöd för egenvård vid diabetes typ 2. Metod Studien gjordes som en icke-systematisk litteraturöversikt vilken inkluderade 15 vetenskapliga artiklar från 2 databaser (PubMed och CINAHL). Av de inkluderade artiklarna hade 13 av dem kvalitativ ansats och 2 kvantitativ ansats, samtliga har genomgått en kvalitetsgranskning. Resultatet arbetades fram genom en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet genererade 3 huvudteman: upplevda möjliggörare för användandet av m-hälsa, upplevda hinder för användandet av m-hälsa och upplevelsen av interaktion och informationsdelande. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna upplevde positiva effekter av användandet såsom stärkt självförtroende, ökad kunskap och ökad egenvårdsförmåga. En del av deltagarna upplevde dock hinder inför användandet i form av fördomar, men även hinder under användandet som gav svårigheter att integrera applikationen i vardagen. Slutsats Upplevelsen av användandet beror till stor del på individens personliga egenskaper, livssituation och eventuell samsjuklighet. I litteraturstudien dras slutsatsen att dessa insikter är viktig kunskap för sjuksköterskan för att ge adekvat stöd i egenvården till varje patient.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland barn ökar i stora delar av världen. Brist på fysisk aktivitet är en av orsakerna bakom övervikt och fetma. För barn med fetma kan små mängder fysisk aktivitet ha stora positiva hälsoeffekter. Det finns ett behov av att utveckla nya effektiva strategier för att öka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma. Mobil hälsa (m-hälsa) används som ett paraplybegrepp för hälsotjänster förmedlade genom mobila enheter och definieras som ”medicinsk eller offentlig hälsoutövning som stöds av mobila enheter så som mobiltelefoner, anordningar för patientövervakning, personliga digitala assistenter och andra trådlösa enheter”. En potentiell strategi för att påverka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma är m-hälsa genom användning av mobiltelefon. Syfte: Att kartlägga och beskriva vilka interventioner med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon som utvärderat fysisk aktivitet eller Body Mass Index (BMI) bland barn med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie där studier som beskrev interventioner med mhälsokomponenter för målgruppen barn 0-18 år med övervikt eller fetma inkluderades. Sökning genomfördes i tre vetenskapliga databaser. Resultat: Sökningarna resulterade i 649 studier av vilka 16 mötte uppsatta inklusionskriterier. M-hälsokomponenten innefattade i de flesta studier användning av sms och i några studier användning av app. Funktionen med m-hälsokomponenten studerades och delades in i självregistrering, kommunikation, uppmuntran, utbildning och påminnelse. De inkluderade studierna rapporterade olika former av BMI där två studier visade på signifikanta skillnader mellan interventions-och kontrollgrupp med störst minskning för interventionsgruppen. Få studier rapporterade objektivt mätt tid i fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Slutsats: Den vanligast förekommande interventionen med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon bland barn med övervikt eller fetma var sms. För att kunna förstå och jämföra på vilket sätt m-hälsa kan användas skulle ett ramverk för beskrivning av dessa interventioner underlätta. / Background: The presence of overweight and obesity among children is increasing in large parts of the world. Lack of physical activity is one of the causes of overweight and obesity. For children with obesity, small amounts of physical activity may have major positive health effects. There is a need to develop new effective strategies to increase the amount of physical activity among children with overweight or obesity. Mobile health (mHealth) is used as an umbrella term for health services transmitted by mobile devices and is defined as "medical or public health practice supported by mobile devices such as mobile phones, patient monitoring devices, personal digital assistants and other wireless devices." A potential strategy for influencing the amount of physical activity in children with overweight or obesity is mHealth through the use of mobile phones. Objective: To examine and describe what interventions with mHealth component through the use of mobile phones that evaluated physical activity or Body Mass Index (BMI) in children with overweight or obesity. Methods: A systematic literature study in which studies describing interventions with mHealth components for the target group of children 0-18 years of overweight or obesity were included. Search was conducted in three scientific databases. Results: The searches resulted in 649 studies, of which 16 met set inclusion criteria. In most studies, the mHealth component included the use of text messaging and in some studies the use of app. The function of the mHealth component was studied and divided into self-registration, communication, encouragement, education and reminder. The included studies reported different forms of BMI where two studies showed significant differences between the intervention and control group with the greatest reduction for the intervention group. Few studies reported objectively measured time in physical activity of moderate to high intensity. Conclusion: The most common intervention with mHealth component through the use of mobile phones among children with overweight or obesity was text messaging. In order to understand and compare how mHealth can be used, a framework for the description of these interventions would facilitate.

Forskning visar att det är vanligt med hjärtstopp utanför sjukhusen och att de oftast har en dödlig utgång om de inte får vård snarast. Många hjärtstopp sker i privata miljöer där det inte finns någon hjärtstartare, en familjemedlem eller utomstående som kan hjälpa till. Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett distansövervakningssystem med ett användargränssnitt via en app kan utformas för att realtidsdiagnostisera hjärt-och kärlsjuka patienter utanför sjukhuset och påskynda utryckning vid hjärtstillestånd. Studien har utgått ifrån konceptdriven designforskning med en kvalitativ ansats och intervjuer med både öppna och stängda frågor. Individerna som har intervjuats är kardiologer som jobbar på den kardiologiska avdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Den valda metoden har kombinerats med en litteratursökning inom sjukvårdsteknik och UX/UI-design. Studien resulterar i ett förslag på ett användargränssnitt, via en app, som erbjuder hälsoöversikt och realtidsdiagnostisering. Med hjälp av denna statistik kan algoritmer meddela användaren i appen om deras värden är normala eller onormala. Algoritmerna kan också varna användaren via notiser vid allvarliga hälsoförändringar när användaren behöver akut vård. Appen erbjuder också platslokalisering och att SOS-alarm kan direktlarmas vid de allvarliga hälsoförändringarna. Utryckning kan då påskyndas genom att SOS-alarm skickar en ambulans till platsen som patienten befinner sig på omgående. / Research shows that cardiac arrest is common outside hospitals and that they usually have a fatal outcome if they do not receive care as soon as possible. Many cardiac arrests occur in private settings where there is no pacemaker, family member or outsider who can help. The purpose of this study is to find out how a remote monitoring system with a user interface through an app can be designed to real-time diagnose patients with cardiovascular disease outside the hospital and accelerate emergency response. The study has been based on concept-driven design research with a qualitative approach and interviews with both open and closed questions. The individuals who have been interviewed are cardiologists who work in the cardiology department at Ryhov County Hospital in Jönköping. The chosen method has been combined with a literature search in healthcare technology and UX / UI design. The study results in a proposal for a user interface, through an app, which offers health overview and real-time diagnosis. Using these statistics, algorithms can notify the user in the app if their values are normal or abnormal. The algorithms can also warn the user through notifications in the event of serious health changes when the user needs urgent care. The app also offers site location and that SOS-alarm can be alerted directly in the event of serious health changes. Emergency response can then be accelerated by SOS-alarm sending an ambulance to the place where the patient is located immediately.

Den ökade användningen av E-Hälsa i Sverige, delvis driven av den rådande Coronaviruspandemin, illustreras tydligt av det digitala vårdmötet - “nätdoktorn”. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) trädde i kraft 2019. Den bestämmer krav för att statliga, regionala, och kommunala aktörer ska säkerställa att tjänsterna de erbjuder är tillgängliga för alla. Om de inte är det ska en redogörelse finnas som förklarar varför, och hur de planerar att åtgärda bristerna. Lagen inkluderar privata aktörer som finansieras med offentliga medel. Den träder först i kraft för mobilapplikationer i slutet av juni 2021. Målet med denna studien var att ta reda på hur tillgängliga dessa privata aktörer faktiskt är, och till vilken grad de riskerar att exkludera människor. Detta målet uppnåddes genom att jämföra de tre mest populära mobila applikationer som erbjuder digitala vårdmöten, emot kriterierna i WCAG 2.1 till nivå AA. Kriterierna testades med två mobiltelefoner: en med operativsystemet Android, och en med iOS. Samtliga applikationer visade sig till stor del inte följa riktlinjerna. En fullständig redogörelse gjordes för vilka applikationer som bröt mot vilka riktlinjer, med relevanta skärmdumpar inkluderade. Resultaten analyserades efter hur detta kan påverka användaren, och diskuterades utefter hur detta kan påverka samhället i stort. Tidigare forskning kring den digitala klyftan, samt tillgång till digital sjukvård, jämfördes med resultaten för att forma studiens slutsatser. Undersökningen visar tydligt att avvikelser från riktlinjerna skapar problem för funktionsvarierade användare, och att endast en av applikationerna erbjuder stöd för fler språk utöver svenska och engelska. Studien instämmer även med tidigare forskare om att framtida forskning och utveckling av E-Hälsa och digital tillgänglighet måste vara användardriven - specifikt driven av funktionsvarierade användare. / The sharp increase in E-Health usage driven by the COVID-19 pandemic has in Sweden most notably been observed in the rise of mobile applications offering remote health care-consultations. The law of accessible digital public service has been in effect since 2019. It compels governmental, regional, and municipal bodies to ensure that their services are accessible for everyone and, if not, to produce a full accounting of how and why. This includes private agents who provide a publicly funded service. This law only starts applying to mobile applications from June in 2021. The aim of the study was to find out how accessible the services these agents provide are, and to what degree they may risk excluding people. The aim was achieved by comparing the three most popular mobile applications that provide remote consultations, against the success criterions of the WCAG 2.1 to level AA. One phone running Android and one running iOS were used in testing. All three applications were found to be largely non-conforming to the guidelines. A full accounting was made of how the tested success criterions were met by each application, with included screenshot examples. The results were analysed in view of the direct implication on the user, and discussed concerning what implications they may have on a societal level. Corollaries were drawn to past research of access to digital healthcare and the digital divide to form conclusions. A lack of accessibility in these applications was concluded to threaten work towards social sustainability. Breaching the guidelines directly creates problems for disabled users, and only one of the applications supports a great range of languages. In agreement with past researchers, future accessibility research and WCAG-analysis is strongly suggested to be user-centered - specifically centered around disabled users.