Bakgrund: Forskning som behandlar sarkopeni visar att muskelförtvining påverkar funktionsförmågan under åldrandets gång och går att förebygga med olika former av styrketräning. Forskningen kring muskelförtvining gjorde således att ett intresse av träning för äldre vuxna väcktes hos oss och därav också styrketräningens potentiella effekter på livskvaliteten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en ökad fysisk styrka och explosivitet bidrar till en ökad livskvalitet hos personer mellan 55 och 65 år. Metod: Detta har undersökts i en grupp på femton deltagare med inspiration från aktionsforskning. Data har insamlats med hjälp av MuscleLab, SF-36v2 och memos. Resultat: Nio deltagare uppvisade en ökning av effektutvecklingen och sex deltagare en minskning. Livskvaliteten har ökat i samtliga åtta kategorier för gruppen som helhet, vilket innebär att både den fysiska och mentala hälsan har ökat i gruppen. Slutsats: En ökad styrka och explosivitet innebar inte nödvändigtvis en ökad livskvalitet, utan vi anser snarare att förändringen i livskvalitet är beroende av en högre aktivitetsnivå i sig. Detta för att styrkan för gruppen som helhet endast ökat marginellt, men att livskvaliteten har ökat desto mer. / Background: Research on Sarcopenia shows that muscle atrophy affects the physical functioning during aging and can be prevented by various forms of strength training. Research on muscle atrophy aroused our interest in strength training for older adults and also the strength training effects on quality of life. Aim: The aim of this study is to investigate whether an increase in physical strength and explosiveness contributes to a better quality of life in people aged between 55 and 65 years. Method: This has been explored with inspiration from action research in a group of fifteen participants. Data was collected with the instruments MuscleLab, SF-36v2 and memos. Results: Nine participants showed an increase in power development and six participants showed a decrease. Quality of life has increased in all eight categories for the group as a whole, meaning that both the physical and mental health has increased in the group. Conclusion: Increased strength and explosiveness does not, in our case, necessarily mean a better quality of life, but we consider that the change in quality of life rather depends on a higher level of activity in itself. This is because the strength of the group as a whole increased only marginally, but that quality of life has increased all the more.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. Hälsovinster av fysisk aktivitet är bland annat en högre funktionell muskulär- och kardiovaskulär kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulära sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar. Mellan män och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan män är fysiskt starkare. WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet är 150 min/vecka av moderat aerobisk träning eller 75 min mer ansträngande aerobisk träning. Styrketräning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i åldrarna 18-64.   Till hjälp att undersöka hypotesen har två oberoende test används. En skriftlig enkät, SF-36v2 Health Survey, samt ett fysiskt test, Functional Movement Screen. I denna studie undersöks huruvida det finns ett samband mellan en ökad träningsmängd och ett högre FMS-resultat samt om en högre ålder ger lägre FMS-resultat, oavsett kön. Vi tror oss även se ett samband mellan högre FMS-poäng och ett högre uppskattat mentalt och fysiskt mående. Testpersonerna (N:30) som deltog i studien var arbetande eller studerande män (N:15) och kvinnor (N:15) i åldrarna 20-65år. FMS-resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan kön eller stigande ålder. Däremot ser vi signifikanta skillnader mellan könen vid specifika styrke- eller rörlighetstester i FMS. Kvinnorna visar tydligt via resultaten att de generellt har en mer flexibel fysik medan männen är starkare. Som slutsats av denna studie kan vi konstatera att FMS som testmetod är könsneutralt och kan användas på blandade populationer. Detta ger testmetoden en bred användbarhet på just en blandad population. Fler studier krävs för att få fram normerande poängsättning om FMS skall användas på medelmotionären.