Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. Hälsovinster av fysisk aktivitet är bland annat en högre funktionell muskulär- och kardiovaskulär kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulära sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar. Mellan män och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan män är fysiskt starkare. WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet är 150 min/vecka av moderat aerobisk träning eller 75 min mer ansträngande aerobisk träning. Styrketräning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i åldrarna 18-64.   Till hjälp att undersöka hypotesen har två oberoende test används. En skriftlig enkät, SF-36v2 Health Survey, samt ett fysiskt test, Functional Movement Screen. I denna studie undersöks huruvida det finns ett samband mellan en ökad träningsmängd och ett högre FMS-resultat samt om en högre ålder ger lägre FMS-resultat, oavsett kön. Vi tror oss även se ett samband mellan högre FMS-poäng och ett högre uppskattat mentalt och fysiskt mående. Testpersonerna (N:30) som deltog i studien var arbetande eller studerande män (N:15) och kvinnor (N:15) i åldrarna 20-65år. FMS-resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan kön eller stigande ålder. Däremot ser vi signifikanta skillnader mellan könen vid specifika styrke- eller rörlighetstester i FMS. Kvinnorna visar tydligt via resultaten att de generellt har en mer flexibel fysik medan männen är starkare. Som slutsats av denna studie kan vi konstatera att FMS som testmetod är könsneutralt och kan användas på blandade populationer. Detta ger testmetoden en bred användbarhet på just en blandad population. Fler studier krävs för att få fram normerande poängsättning om FMS skall användas på medelmotionären.