Syftet med den här studien är att undersöka hur elva svensklärare dels upplever att digitala verktyg påverkat elevers läsförståelse, dels hur de upplever att den påverkat lärarnas läsundervisning i klassrummet. Frågeställningarna för att få svar på detta utgår från hur lärarna upplever att elevers läsning och läsförståelse påverkats av digitaliseringen och hur de upplever att läsundervisningen i klassrummet påverkas. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes muntliga intervjuer med gymnasie- och högstadielärare på flera orter i Sverige samt med en högskolelärare. En del intervjuer genomfördes digitalt och en del via fysiska träffar. Resultaten från den systematiska litteraturstudien Analog läsförståelse vs digital läsförståelse likväl som aktivitetsdiamanten, det sociokulturella perspektivet och dess begreppmediering och appropriering användes för att analysera intervjuernas resultat. Studiens resultat visar att elever i dag har svårt att skilja på ett vardagligt bruk av digitala verktyg och sättet de digitala verktygen används i skolan, vilket leder till en ytligare läsning av de texter eleverna möter i skolan än tidigare. Vidare uppleverflertalet lärare att störningsmomenten som digitala verktyg för med sig påverkar läsförmågan negativt. Både lärare och elever behöver bli mer medvetna om skillnaderna mellan digital och analog läsning för att bättre kunna hantera den digitala läsningen.

I mars 2017 beslutade den svenska regeringen att förstärka och förtydliga den digitala kompetensen i styrdokumenten för skolan, från förskolenivå till gymnasienivå. Detta innebar en förstärkt skyldighet som lärare att undervisa på ett sätt som främjar elevernas digitala kompetens. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad nationella och internationella styrdokument har betonat gällande digital kompetens och en digitalisering av skolan. Uppsatsen första frågeställning berör hur IKT används i undervisningen och vad det finns för möjligheter och utmaningar kopplade till användandet av IKT i undervisningen. Den andra frågeställningen undersöker hur läsförståelsen påverkas när man går ifrån den traditionella pappersläsningen till att börja läsa mer digitalt då allt fler elever får egna datorer och läsplattor. Slutsatser som dras i denna uppsats är att det finns en diskrepans mellan policy- och implementeringsnivå. Då digital kompetens förstärks på policynivå utan att lärarna på implementeringsnivå har fått tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna klara av detta uppdrag på ett tillfredställande sätt. Trots att det finns många möjligheter kopplade till användandet av IKT i undervisningen, så når detta användande inte sin fulla potential då användandet kantras av flera utmaningar. Avslutningsvis så visar forskningen motstridiga resultat gällande hur läsförståelsen påverkas av att läsa digitalt. Det tycks se ut som att i bästa fall så blir läsförståelsen oförändrad och i värsta fall att läsförståelsen påverkas negativt av att läsa digitalt.

Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden till den svenska digitaliserade skolan och elevers motivation till läsning. Elevers läsförståelse är viktig inom alla skolämnen, men framför allt inom svenskämnet. Svensklärarens motivationsfrämjande undervisning kan ses som ett verktyg för att utveckla läsförståelsen. Digitala verktyg i undervisningen kan ses som ett bra hjälpmedel men det kan även bidra till att eleven tappar fokus på undervisningen. Studien genomfördes ur ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv och är både kvalitativ och kvantitativ. De teoretiska utgångspunkterna utgår från Self Determinant Theory (SDT) och Cummins fyrfältsmodell med inslag av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Metoderna som användes var en enkätundersökning till eleverna samt en intervjufrågeställning till lärarna. Det inspelade materialet från intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att elevernas motivation till att läsa digitala texter är högre inom skolpraktiken. Även om resultatet visar att eleverna generellt läser lite så tyder deras höga användning av sociala medier på annat. Sociala medier innehåller till stor del digitala texter. Resultatet visar även att det finns varierande utmaningar när det kommer till användningen av digitala resurser i undervisningen. Detta kan styrkas med tidigare forskning samt lärarnas erfarenheter. Slutligen visar resultatet att den motivationsfrämjande undervisningen har en betydande roll när det kommer till elevens prestation inom skolan. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka vidare hur digitala resurser kan användas i undervisningen och hur läraren ska hantera de utmaningar som kan existera inom det motivations främjande arbetet i skolan.

Denna analys fokuserar på läsförståelse i relation till multimodala medel, hur arbete med texter och multimodala verktyg påverkar läsförståelse hos elever samt hur entusiasmen hos elever påverkas genom att undervisningen gällande bearbetning av texter sker på ett sätt som är bekant för eleven. Analysen är i grunden objektiv i val av artiklar och presenterar både positiva såväl som negativa aspekter med ett multimodalt förhållningssätt. Artiklarna presenterade i detta arbete innehåller olika modus med primärt fokus på moderna multimodala medel såsom VR, läsning i digitalt format men även text kombinerat med bilder

Det observerade problemet var att det fanns brister i evidensen på om elevers läsförståelse påverkades av vilket medium de läste i. Litteraturstudiens syfte var därför att bidra med kunskap gällande digital och traditionell läsning vid läsförståelse och hur det kan komma att reflektera elevernas resultat. Syftet mynnade ut i frågeställningen: Vad påverkar elevernas prestationer i läsförståelse vid digital- och traditionell läsning? Efter att en utförlig analys av sju peer reviewed-artiklar som berörde elevers läsförståelse i digital och traditionell läsning genomförts, visade artiklarna olika resultat. I litteraturstudiens resultat presenterades fem olika teman som presenterade olika faktorer som påverkar elevernas läsförståelse mer än faktorn om de läser digitalt eller traditionellt. Slusatsen som drogs utifrån det var att det fanns andra och viktigare faktorer som påverkar elevers läsförståelse mer än i vilket medium de läser och genomför sin läsförståelse på. Vilket medförde att det för nyblivna och yrkesverksamma lärare var viktigt att uppmärksamma dessa faktorer då skolan rör sig mot en allt mer digitaliserad vardag. / The observed problem was that there were a gap in the evidence regarding whether students’ reading comprehension actually were affected by the medium in which they read. The aim of this study was to contribute with research on digital and traditional reading in relation to reading comprehension and how it reflects on students' results. The research question used was What affects students' accomplishments in reading comprehension in digital and traditional reading? After a thorough thematic analysis of seven peer reviewed articles that examined students reading comprehension in digital and traditional reading, the articles showed a variation of results. The study presents a result with five different themes that each represent different factors that affect students' accomplishments more than digital or traditional reading. The conclusion that were drawn were that there were other and more important factors that affect the reading comprehension than in which medium the reading was carried out. This entailed that it was important for newly graduated and active working teachers to pay attention to these factors as the school moves towards an increasingly digitized everyday life.

Digitization has in many ways reformed how reading as an activity can be carried out. The effects of reading with other senses than merely eyesight and from other text carriers than printed paper are still being investigated by researchers. At the same time, reports indicate that children are being read to less frequently and there are worries that reading comprehension in children is decreasing as a result. The current pilot study set out to investigate shared reading practices of Swedish parents of preschool aged children in terms of what motivated and hindered shared reading among parents and toddlers as well as for what purposes and at what times of the day reading took place and what reading formats were typically used. A quantitative method was used in the form of a questionnaire and respondents were approached using a convenience sample. The study found reading to be an engaging topic among the respondents who frequently read to their children although with a somewhat traditional approach where reading happened in evenings and printed format was used. A careful attitude towards alternative reading activities and digital formats was seen and while many parents stated that interaction and response to reading happened the view on reading as a pre-bedtime activity might be limiting. Based on the results, a number of suggestions with regards to reading promotion activities focused on interaction and possibilities with digital reading as well as professional development for librarians are made.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt Vilken betydelse har lärare för utvecklandet av elevers läsmotivation?. Den sociokulturella teorin, som grundas i social interaktion, ligger till grund för studien. De centrala teoretiska begrepp som studien utgår från är motivation, såsom inreoch yttre motivation. Den kvalitativa forskningsmetoden, semistrukturerad intervju, har använts för att besvara forskningsfrågorna. Informanterna består av 16 elever och fem lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Det empiriska materialet har tematiserats och resulterat i lärares, respektive elevers synsätt på läsning och läsmotivation. Resultatet av studien visar att elever tycker att läsning är viktigt och lätt. Vi finnerdock att majoriteten inte känner inre motivation till läsning. Ungefär hälften av eleverna läser självmant på fritiden. Utifrån lärares perspektiv visas en enighet om att legitimera läsning för eleverna. Engagemang och uppmuntran är av stor vikt för elevers motivation och självkänsla. Merparten lärare och elever är eniga om att högläsning och textsamtal är motivationshöjande. Även val av bok har visat sig ha stor betydelse för läsmotivationen.

Studiens syfte är att undersöka F3-lärares perspektiv i valet av tryckta böcker kontra digitala texter i deras undervisning samt identifiera eventuella orsaker till att läraren väljer det ena eller det andra pedagogiska verktyget i undervisningen.Studien är en kvalitativ studie med åtta deltagande informanter. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Resultatet utgår från informanternas utsagor. I studien framkommer det att informanterna upplever både möjligheter och hinder med tryckta böcker och digitala texter i läsundervisningen. Fördelarna med tryckta böcker anses vara att det är lättare att bläddra tillbaka och stryka under samt att boken har en mer avskalad karaktär. Informanterna delar upplevelsen av att den tryckta boken erbjuder en speciell känsla när man öppnar den och att eleverna därav lägger mer fokus på den faktiska läsningen. Hindren med tryckta böcker anser informanterna bland annat vara den ekonomiska begränsningen, det vill säga att det oftast bara finns enstaka exemplar av böckerna. Utifrån informanternas utsagor om digitala texter och dessas möjligheter är att det digitala verktyget erbjuder texter på olika språk och det blir mindre utpekande vid nivåläsning. Vidare påpekar de att det är fördelaktigt med uppläsning samt att kunna visa texter i helklass på projektorn och det stora titelutbudet som erbjuds via de digitala lärplattformerna. Informanternas mest uttalade hinder med digital läsning är utifrån studien de många distraktionsmomenten som medföljer och eleverna tycks tappa läsningen på grund av bekvämligheten i att kunna lyssna på en text.

Läsning och läsförståelse är en grundpelare i majoriteten av skolans ämnen. På grund av den ökade digitaliseringen sker en förändring i hur människan läser. Många barn och unga växer upp med digitala verktyg som en självklar del i deras liv. Med digitaliseringen ökar läsning på skärm och digitala verktyg i skolan. Lärarens förhållningssätt och användning av digitala verktyg blir således väsentligt för elevers utveckling och lärande i läsundervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares resonemang om digitala verktyg i läsundervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar som verktygen skapar. Studien har även som syfte att undersöka vilka ramfaktorer som påverkar hur lärare utför läsundervisningen. Deltagarna i studien är yrkesaktiva lärare i mellanstadiet. Vidare har lärarna intervjuats och datamaterialet analyserats kvalitativt. Resultaten visar att användning av digitala verktyg i läsundervisning varierar mellan lärare. Det föreligger likheter och skillnader mellan olika lärares resonemang och vilka faktorer som avgör deras arbetssätt i undervisningen. Ur resultaten framgår att det finns både möjligheter och utmaningar med att använda digitala verktyg. En möjlighet som lärare tar upp är att verktygen blir ett komplement och bidrar till variation i läsundervisningen. Dessutom uttrycker lärare att verktygen är till hjälp för individanpassning. På andra sidan existerar ett antal utmaningar med den digitala undervisningen; den vanligaste utmaningen är att eleverna håller med på med annat vid arbete med skärmar. Det här drabbar i synnerhet de lässvaga eller elever med koncentrationssvårigheter då de ser digitala verktyg som tillfälle för lek. Paradoxalt ser lärarna digitala verktyg som särskilt användbart för dessa elever. Vidare beskriver lärarna ramfaktorer som avgörande i hur läraren utformar sin undervisning. Resultatet visar att lärare besitter otillräcklig utbildning med digitala verktyg vilket blir avgörande i lärares undervisning. Trots att tillgången av digitala verktyg är god samt erbjuder variation i undervisningen är lärarna skeptiska till digital läsning av skönlitteratur och hur det påverkar läsförståelsen. Därför väljer lärare ofta att genomföra traditionell läsning av skönlitteratur. Samtidigt finns en rädsla hos läraren för tekniska problem och att verktygen inte åstadkommer önskvärda effekter. Å andra sidan visar sig lärare ha en stark vilja att bredda sina kunskaper om digitala verktyg för att möta dessa utmaningar.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur lärare undervisar elever på lågstadiet i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som tolkningsram. Materialet i studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare som undervisar på lågstadiet. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Rasmussons fem förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning (Rasmusson, 2014). Resultatet i studien visar att lärarna i större utsträckning använder tryckta texter än digitala texter i sin läsundervisning. Ingen av lärarna uttrycker att de medvetet planerar sin undervisning med syfte att eleverna ska träna de förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning. Studiens resultat visar även att när lärare involverar elevernas intresse- och erfarenhetsområden vid val av digitala texter, upplever de att elevernas digitala läsförståelse påverkas positivt. Resultatet visar att det finns en kunskapslucka om bedömning av elevers digitala läsförståelse inom forskningen vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom detta område.