Syftet med det här arbetet var att undersöka vad några elever tänkte om att läsa analogt respektive digitalt. En kvalitativ metod valdes, då jag ville låta några elever komma till tals. En klass på 22 elever skrev självrapporter och en grupp med fyra elever som av olika anledningar var motvilliga läsare intervjuades. Alla eleverna gick i nionde klass. Jag utgick från delar av det sociokulturella perspektivet vid analyserna av elevernas utsagor, skolan som ett eget verksamhetssystem vilket är skiljt ifrån elevernas övriga verklighet, samt de digitala verktygen som artefakter. Specialpedagogiska perspektiv valdes också för att kunna förklara och förstå hur elever med svårigheter bemöts i undervisningen Resultatet diskuterades sedan i relation till tidigare forskning. Det visade sig att den ökade användningen av digitala enheter har förändrat läsvanorna. De flesta eleverna föredrog att läsa digitalt och de använde sina digitala enheter till att läsa faktatexter eller till att läsa på sociala medier. När eleverna läste digitalt läste de korta texter och de fullföljde inte alltid läsningen. Eleverna uppgav att de föredrog att läsa analogt när de läste skönlitteratur och när de skulle läsa för att lära.                     Nyckelord: analog och digital läsning, artefakter, digitala verktyg, skolan som ett eget verksamhetssystem