Boksamtal används inom skolan för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelse är en grundläggande kunskap som är viktig för elevers utveckling såväl i skolan som utanför. Genom boksamtalet får elever gemensamt diskutera och skapa en gemensam förståelse av en text. Chambers teori kring boksamtal ligger till grund för undersökningen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse hos elever i årskurs 1. Enligt kvantitativ tradition görs ett antagande att boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Detta antagande ska nu prövas.MetodUndersökningen är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där experimentell studie har tillämpats för att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Sammanlagt ingår 18 elever i experimentet. I undersökningen läses en bok för fyra grupper varav två av dessa får ett efterföljande boksamtal. Efter att eleverna har lyssnat på boken samt diskuterat den görs en intervju med varje enskild elev om boken. Alla elever som varit med i studien får svara på samma frågor.ResultatUndersökningen tyder på att boksamtal ger en bättre läsförståelse då de elever som haft boksamtal i högre grad ger tillfredställande svar. Problematik som framkommer är att inte alla elever, sedan tidigare, känner till alla begrepp som används. Detta bidrar bland annat till att faktorer såsom ordförråd, i vissa fall spelar mer roll än själva boksamtalet. Positiva aspekter som framkommer är att boksamtal i högre grad än endast högläsning bidrar till att eleverna i större utsträckning kan läsa mellan raderna och koppla text till egna erfarenheter samt reflektera över detta.

Läsförståelse är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskapsutbyten, personlig utveckling, självständighet och deltagande i samhället. Att utveckla denna färdighet hos elever i lågstadiet kan vara en komplex och utmanande process för lärare. Denna studie syftar till att undersöka klasslärares perspektiv på de specifika utmaningar som elever i årskurs 1–3 möter under sin läsförståelseutveckling. Fokus ligger på svårigheter inom språkförståelse och exkluderar avkodningssvårigheter och språkstörningar. Studien utforskar hur dessa svårigheter identifieras samt vilka åtgärder och strategier lärarna använder för att underlätta för eleverna att förstå textens innehåll. Den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer användes, där sju klasslärare och en speciallärare från olika skolor och geografiska områden deltog. Data bearbetades och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att de vanligaste svårigheterna är begränsade ordförråd, bristande begreppsförståelse och svaga metakognitiva förmågor. Resultatet avslöjar även att det finns flera strategier att identifiera läsförståelsesvårigheter samt undervisningsmodeller som kan främja elevernas läsförståelse. Slutsatsen indikerar att valet av undervisningsmetod är utmanande för lärarna och bör anpassas efter de specifika förmågor som lärare vill utveckla hos elever.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens karaktärer Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Litteraturanalysen genomförs med komparativ metod. Syftet är att synliggöra diskriminerande strukturer, exkluderingsmekanismer och normer i texterna. Vi har även valt att undersöka Lindgren som person, för att se om det finns en koppling mellan hennes person och verk. Uppsatsen utgår från en kvalitativ analys och teorin critical literacy. Analysens resultat i vuxnas syn på barn visar en hierarki där vuxna har makt. I Pippi Långstrump exkluderas barn som stör ordningen, och i Ronja Rövardotter exkluderas barn genom ett hemlighållande av föräldrarna. Pippi Långstrumps far är frånvarande under större delen av Pippis liv, hans roll är att fungera som en ekonomisk resurs för dottern. Ronja Rövardotters far är närvarande och beskyddande, dock gör hans leverne och temperament att Ronja skjuts ifrån honom. Båda karaktärerna Pippi och Ronja är normbrytande, men på olika sätt. Pippi bryter normerna genom sitt ohyfsade beteende, Ronja bryter normerna genom att gå emot sin familjs värderingar. Pippi Långstrump är en humoristisk och lättsam bok, den är uppbyggd med mindre enkla vardagsäventyr där Lindgrens skicklighet för ordlekar och anekdoter visas. Ronja Rövardotter är en familjeroman som skildrar sorg, kärlek, tragedier och död.