Global ETD Search

1	Lässtrategier för läsförståelse : Reading strategies for reading comprehension Frank, Ina, Åsälv, Emma January 2021 (has links) Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling. F-3 läsförståelse lässtrategier metakognitiva förmågor självreglerat lärande strategiprogram Learning Lärande
2	Från ord till förståelse - Att förstå det man läser : Läsförståelse i årskurs 1–3 / From words to understanding – Understanding what you read : Reading comprehension in grades 1–3 Aljabare, Rozana, Hadodo, Simona January 2024 (has links) Läsförståelse är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskapsutbyten, personlig utveckling, självständighet och deltagande i samhället. Att utveckla denna färdighet hos elever i lågstadiet kan vara en komplex och utmanande process för lärare. Denna studie syftar till att undersöka klasslärares perspektiv på de specifika utmaningar som elever i årskurs 1–3 möter under sin läsförståelseutveckling. Fokus ligger på svårigheter inom språkförståelse och exkluderar avkodningssvårigheter och språkstörningar. Studien utforskar hur dessa svårigheter identifieras samt vilka åtgärder och strategier lärarna använder för att underlätta för eleverna att förstå textens innehåll. Den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer användes, där sju klasslärare och en speciallärare från olika skolor och geografiska områden deltog. Data bearbetades och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att de vanligaste svårigheterna är begränsade ordförråd, bristande begreppsförståelse och svaga metakognitiva förmågor. Resultatet avslöjar även att det finns flera strategier att identifiera läsförståelsesvårigheter samt undervisningsmodeller som kan främja elevernas läsförståelse. Slutsatsen indikerar att valet av undervisningsmetod är utmanande för lärarna och bör anpassas efter de specifika förmågor som lärare vill utveckla hos elever. Läsförståelse läsförståelsestrategier undervisningsmodeller metakognitiva förmågor begreppsförståelse ordförråd läsa mellan raderna. Educational Sciences Utbildningsvetenskap
3	Digital text och dess effekter på läsförståelsen : Är elevernas preferenser gynnsamma eller lustfyllda? Pihlajamaa Snabb, Hannes, Yurdagül, Cecilia January 2022 (has links) I detta examensarbete har vi genomfört en kvantitativ studie med kvalitativa inslag med syftet att adressera skillnaderna i läsförståelse hos 60 elever i årskurs fem vid läsningen av tryckt och digital text. Studien undersökte också elevernas preferenser mellan de två medierna och hur väl deras preferenser stämde överens med den metod som visade sig vara mest effektiv för lärandet. Undersökningen inkluderade en enkät och två tidigare nationella prov i ämnet svenska där ett tillämpades i tryckt form och ett i form av en PDF-fil på dator. Resultatet visade att eleverna visade på en något ökad förståelse när de läste tryckta texter än vad de gjorde när de läste digitala. Det visade även att majoriteten av eleverna föredrog att läsa tryckta texter. Däremot fann vi inget stöd för att det varken skulle finnas något positivt eller negativt samband mellan elevernas preferenser och deras resultat. En klar majoritet av de som presterade bäst genom den analoga läsningen uppgav att de främst läser tryckt text till vardags. Bland de elever som presterade bäst digitalt var skillnaderna avsevärt mer varierande. Vår slutsats är att elevernas läsförståelse gynnas av tryckta texter men att deras erfarenheter spelar en viktigare roll för utfallet än mediet i sig. läsförståelse tryckt text analog text digital text digitalisering dator PDF-fil PIRLS ePIRLS preferenser metakognitiva förmågor erfarenhet svenskämnet kursplan svenska nationella prov Pedagogy Pedagogik Languages and Literature Språk och litteratur Educational Sciences Utbildningsvetenskap

1

Page generated in 0.0789 seconds