No description available.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur digitaliseringen påverkar läsutvecklingen hos elever, samt om digital läsning kan motivera och bidra till en ökad lust till läsning. Manuell och citeringssökning har varit de primära sökstrategierna för att finna relevanta artiklar. Artikelsökning via snöbollsurval har även förekommit för att utvidga sökfältet ytterligare. I litteraturstudien ingår vetenskapliga artiklar som berör grundskoleelevers läsutveckling och motivation i relation till digital läsning. Resultaten visar på i vissa fall att läsa digitalt och i tryckt text är relativt likvärdigt, men kan å ena sidan visa resultat som tyder på bättre läsförståelse vid digital läsning och å andra sidan visa att pappersbaserade läs test som görs för att bedöma läsförståelse är mer gynnsam. Resultatet visade även att oregelbundna mätningar som gjordes, avsedda att mäta elevers läsförståelse, läs flyt och läsattityder, så främjade digitala texter både läs flyt och läsförståelse. Fynd i resultatet visar på att omständigheter och inställning har betydelse för läsförståelse hos elever. Fortsättningsvis visar resultatet att äldre elever har bättre läsresultat när det kommer till internetbaserad läsning än vad yngre elever har. Vidare visar sammanställningen av artiklarnas resultat på att tillgängligheten till Internet ger lärare fler valmöjligheter till en varierad läskunnighetsundervisning. Generellt sett blir elever motiverade av att läsa digitalt. Detta gäller i synnerhet lågpresterande samt omotiverade elever.

Internet blir en större del av våra liv för varje dag som går. Vår relation till internet utvecklas mer och mer till symbios där en av effekterna av detta är att vi blir beroende av den tillgängliga information som internet erbjuder. År 2011 studerades första gången Google-effekten som är ett begrepp som beskriver tendensen att glömma bort lättillgänglig information hämtad online, just därför att det finns snabb åtkomst till den. Internets tillgänglighet och människans tendens att glömma lättillgänglig information resulterar i att vi idag minns mindre än förr. Detta är åtminstone Google-effektens tes. I den här studien utforskades huruvida internets lättillgänglighet gör att studenter inom Medieteknik minns googlat studiematerial sämre än motsvarande tryckt material, i kontexten studier inför tentamen. Detta undersöktes genom att elva stycken deltagare delades in i två grupper, där båda grupperna fick besvara tolv stycken frågor. Skillnaden mellan de två grupperna var att ena fick använda Google som hjälpmedel för att besvara frågorna, medan andra gruppen fick ett tilldelat utskrivet fotokompendium, det vill säga tryckt text. Dagen efter testdagen fick deltagarna ytterligare en gång besvara samma frågor, men denna gång utan hjälpmedel. Därefter räknades antalet ihågkomna svar för respektive deltagare från dag ett till dag två, och skillnader mellan de två grupperna analyserades. De erhållna resultaten i studien visade ingen antydan på skiljaktigheter mellan de två grupperna. Det vill säga att denna studie inte kunde påvisa att det finns någon skillnad i inlärning mellan de två olika mediumen, när det kommer till hågkomst. Studien kunde därmed inte påvisa Google-effekten. Resultatet skulle kunna föreslå att man är fri att välja vilket av dessa inlärningsmedel man vill utan rädsla för reducerad hågkomst, men ytterligare forskning krävs på ämnet för att kunna fastslå detta. / The Internet is becoming a bigger part of our lives with each passing day. Our relationship with the internet is developing more and more into symbiosis, where one of the effects of this is that we become dependent on the available information that the internet offers. In 2011, the concept of the Google Effect was first studied, which describes the tendency to forget easily accessible information, simply because there is quick access to it. The result of the availability of the internet and the human tendency to forget easily accessible information, is that we today remember less than before. This is at least what the Google Effect theory proposes. In this study, it was investigated whether the ease of access to the internet means that students in Media Technology remember googled study material less than the corresponding printed material. The context being that of studying before an exam. This was examined by dividing eleven participants into two groups, where both groups had to answer twelve questions. The difference between the two groups was that one group was allowed to use Google as an aid to answer the questions, while the other group was given a printed compendium on the topic. The day after the test day, the participants had to answer the same questions once more, but this time without aid. Then, the number of remembered answers for each participant was counted from day one to day two, and differences between the two groups were analyzed. The results obtained in the study found no indication of differences between the two groups. That is, this study could not demonstrate that there is any difference in learning between the two different mediums when it comes to memory. The study was thus unable to demonstrate the Google effect. This result suggests that it is possible that you are free to choose which of these learning tools you want, without fear of reduced recall. Further research on the subject is however required before this can be confirmed.

I detta examensarbete har vi genomfört en kvantitativ studie med kvalitativa inslag med syftet att adressera skillnaderna i läsförståelse hos 60 elever i årskurs fem vid läsningen av tryckt och digital text. Studien undersökte också elevernas preferenser mellan de två medierna och hur väl deras preferenser stämde överens med den metod som visade sig vara mest effektiv för lärandet. Undersökningen inkluderade en enkät och två tidigare nationella prov i ämnet svenska där ett tillämpades i tryckt form och ett i form av en PDF-fil på dator. Resultatet visade att eleverna visade på en något ökad förståelse när de läste tryckta texter än vad de gjorde när de läste digitala. Det visade även att majoriteten av eleverna föredrog att läsa tryckta texter. Däremot fann vi inget stöd för att det varken skulle finnas något positivt eller negativt samband mellan elevernas preferenser och deras resultat. En klar majoritet av de som presterade bäst genom den analoga läsningen uppgav att de främst läser tryckt text till vardags. Bland de elever som presterade bäst digitalt var skillnaderna avsevärt mer varierande. Vår slutsats är att elevernas läsförståelse gynnas av tryckta texter men att deras erfarenheter spelar en viktigare roll för utfallet än mediet i sig.