Uppsatsen analyserar Robert Louis Stevensons roman Skattkammarön från år 1977 och den bearbetade versionen av Maj Bylock 1995. Stevensons roman är en välkänd och populär barn- och ungdomsbok. Uppsatsen utgår från ett komparativt arbetssätt där närläsning av de båda versionerna är central. Syftet med studien är att jämföra två olika versioner av Skattkammarön. Vidare är syftet att se vad som skiljer dem åt inom utvalda delar av karaktärer, miljöer och för berättelsen viktiga händelseförlopp och hur dessa skildras. I studien kommer även elevers möjligheter till läsupplevelse beröras beroende på vilken version som läses, samt de didaktiska konsekvenser som kan uppstå i en klassrumssituation.Resultatet som presenteras i studien är att det är stora skillnader på de beskrivningar som vi fokuserat på. Det framgår att Stevensons (1977) roman består av detaljrika beskrivningar genomgående i hela boken som kan bidra till större läsupplevelse. Dessa detaljerade beskrivningar är nästintill bortplockade i den bearbetade versionen av Bylock (1995). Vidare framgår det i resultatet att originalversionen kan öka läslusten genom läsupplevelser och den bearbetade versionen kan öka läslusten genom att vara en mindre tung bok att läsa. Läsare av de båda versionerna kan vinna motivation till att vilja utveckla sin läsning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka positiva och negativa konsekvenser omarbetningarna i en lättläst återberättad version skulle kunna leda till för en god läsare. Ambitionen är att underlätta för en lärare att avgöra vilken version som mest fördelaktig att erbjuda en god läsare för att både utmana läsningen och främja läslust. För att uppnå syftet bedrivs en textanalys med fokus på historiens handlingskomponenter: händelser, miljö och personer. Materialet som används är klassikern Skriet från vildmarken, skriven av Jack London (1993) och återberättad av Maj Bylock (1999). Analysmetoden som används är en komparativ analysmetod där originalversionen och den återberättade versionen ställs mot varandra. Resultatet visar att de råder innehållsliga skillnader och att omarbetningarna kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för den goda läsaren. Slutsatsen av studien är därför att det är upp till respektive lärare beroende på vem den enskilda goda läsaren är att avgöra vilken version som är mest fördelaktig.Analysen kan användas för att underlätta lärarens didaktiska val då den synliggör hur innehållet genomgående skiljer sig i de olika versionerna.