<p>Titel på finska, uppsats på svenska.</p>

Diss. Helsingfors : Univ., 2005.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ”Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken?”. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras. Undersökningens resultat visar att Garm anser att språkstriden, i och med förträngningen och begränsningen av det svenska språket, var ett hot för samhällets enighet. I både nationellt och internationellt hänseende skulle det finska samhället splittras och mer eller mindre gå under.

No description available.

This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students’ formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden. The theoretical backgroundof this composition comes from various fields such as the didactic, literary and socialpsychology sphere. Keywords in the analysis have been cultural identity, subjective relevanceand deliberative democracy. The results have shown that the cultural contents as well as thecultural variety in Finnish literature taught in class are often experienced to be unvaried andstatic. The results have also exposed the danger of a homogenous cultural landscapeaccording to Jürgen Habermas’ ideas of the public sphere and post-colonial literary theorieson how cultural power is bound up with social power. The role of the Swedish teacher hasfurthermore been discussed in ways of how to interpret and understand curriculum and how tosupport and teach literature in aim to support identity process.

Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur sverigefinska grundskolor och finska modersmålsklasser framställer språk och kultur på sina webbsidor. Det fanns tre forskningsfrågor som vägledde arbetets gång och analys av resultat. De forskningsfrågorna var Hur presenterar sverigefinska skolor och finska modersmålsklasser sig själva på sina webbsidor?, Hur definieras begreppen språk och kultur på skolornas webbsidor? och Hur kan man förvalta och uppmärksamma språk och kultur enligt skolornas webbsidor?.   Den här undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av analys där data samlades in från fem sverigefinska skolors webbsidor och tre finska modersmålsklassers webbsidor. Teoretiska utgångspunkten för undersökningen var läroplansteori med fokus på språk och kultur. Undersökningen fokuserade mest på finska och svenska språket samt finländska och svenska kulturen.   Resultatet av undersökningen visar att de sverigefinska skolorna presenterar sig själva på sina webbsidor på ett positivt sätt medan de finska modersmålsklasserna presenteras väldigt kortfattat. De sverigefinska skolornas webbsidor har rent utseendemässigt en viss koppling till Finland och Sverige vad gäller bilder och färger. Resultatet visar att sverigefinska skolor och finska modersmålsklasser inte direkt definierar begreppen kultur och språk på sina webbsidor, men de begreppen tas upp i flera sammanhang. I stället för kultur och språk fanns det definitioner av begreppen tvåspråkighet och sverigefinsk kultur. Enligt de sverigefinska skolornas webbsidor förvaltas och uppmärksammas den sverigefinska kulturen och det finska och svenska språket genom tvåspråkig undervisning, internationellt arbetssätt, sociala medier och med stöd av föräldrarna. I de finska modersmålsklasserna anses kulturerna och språken uppmärksammas mest genom undervisning. Både de sverigefinska skolorna och de finska modersmålsklasserna strävar efter att eleverna blir tvåspråkiga medborgare i ett mångkulturellt samhälle, får lära sig både den finländska och den svenska kulturen, föra vidare sitt kulturarv samt få möjligheten att skapa en dubbel finsk-svensk identitet.   Nyckelord: finsk modersmålsklass, kultur, språk, sverigefinsk skola, tvåspråkighet, webbsida

Th.--Litt.--Helsinki, 1961. / Bibliogr. p. 10-17. Index.

No description available.

In the beginning of the 19th century, Swedish was the only official language of Finland, and thus the dominating language in administration and higher education. However, during the latter part of the century, efforts were made to develop Finnish into a language which could be used in every part of society. In 1881, the medical society Suomalainen Lääkäriseura Duodecim was founded with the development of a medical terminology in Finnish as one of its main purposes. In 1885, a medical paper, Duodecim, and a medical dictionary were published. The aim of this study is to illuminate the vocabulary of the dictionary. The articles published in Duodecim about the dictionary during the same time are used to get to know the context into which the dictionary was published. In this study, the medical dictionary published in 1885, Duodecim’in Sanaluettelo Suomen lääkäreille, and relevant articles in Duodecim are examined. Relevant articles are read and summarized. From the dictionary, relevant words are selected. The method is qualitative and grounded theory is used. The discussion in Duodecim is mainly, except for some discussion about minor linguistic errors, about what vocabulary is to be used for such a basic phenomenon as respiration. In the dictionary, the most striking trait is the presence of Finnish translations of almost every anatomic term in Latin mentioned. A fear of loan-words is observed. This has also been seen by other authors. Other words are translated directly from Swedish. Some translations are more like explanations than translations.

I denna uppsats beskrivs en studie av attityder till brytning. Genom ett masktest har attitydernatill finsk och engelsk brytning hos ett femtiotal gymnasieelever på en skola i Mellansverigeundersökts. I en enkät har eleverna angett bedömningar av egenskaper hos sex påhittade läraresom ansöker om att bli deras nya samhällskunskapslärare. Dessa sökande har bedömts utifrånröstprov. En av dessa har talat med stark finsk brytning, en med stark engelsk brytning, en medlätt engelsk brytning och tre har talat standardsvenska. Samma talare har stått bakom de tvåengelska varianterna, men detta har informanterna inte informerats om. Då alla kandidaternaför positionen har läst upp samma personliga brev skulle bedömningarna utgå ifrån det intryckeleverna fick av deras sätt att tala. Som ett tillägg skulle eleverna dessutom rangordna talarnaefter preferens. Syftet har varit att avgöra om och i vilken utsträckning art och grad av brytningpåverkar ungdomarnas uppfattningar av talarna som personer.Undersökningens resultat visar att art och grad av brytning påverkar hur människor blirbetraktade i samhället. Informanterna värderade standardsvenskan och den lätta engelskabrytningen högre än de starka brytningarna och gav dem högre placeringar i rangordningen.Mellan de två starka brytningarna föredrog man starkt den engelska brytningen framför denfinska brytningen. Inga säkra slutsatser kan dock dras om attityder till finsk brytning specifiktdå en stor minoritet inte uppfattade denna som finsk. Ändå verkar det spela roll hur stark ensbrytning är och vilken brytning det rör sig om för hur man blir bedömd i samhället.