To use en (one) as a generic pronoun in subject position, instead of the more traditional man, became more widespread in Swedish language during the beginning of the 21st century. The predominant motif of the substitution is to influence the language in a trajectory of gender equality by replacing the pronoun man, which can be considered androcentric due to its resemblance with the noun man (man). According to linguistic authorities the use of en is grammatically correct, but man is more generally accepted.  This study uses discourse theory to research attitudes among teachers at high school and professors at college/university level towards en as a generic pronoun. The 89 participants have answered a web-based survey covering their attitudes and their actions when (and if) their students use en in written assignments. The results show that the attitudes and actions differ, more between individuals than between groups. Most participants do accept the usage among students, even if they do not use it themselves nor consider it a positive or necessary language reform. Further, the result of the discourse analysis shows somewhat contesting discourses of gender equality, dialect, and proficiency, within a discourse order of linguistic correctness.

Syftet med denna studie är att belysa högstadieelevers behärskning av pronomenen de och dem i skrift samt identifiera om det finns ett samband mellan lärares attityder till de, dem och dom och elevers behärskning av de och dem. För att uppnå syftet har kvantitativ och kvalitativ metod använts. Den kvantitativa metoden består av ett lucktestet som genomfördes av sammanlagt 132 elever i årskurs 7–9 på en grundskola belägen i västra Skåne. Den kvalitativa metoden består av semistrukturerade intervjuer med de tre årskursernas respektive lärare. Resultatet visar att vissa elever behärskar de och dem väl, andra relativt väl och vissa brister i behärskningen. Vidare visar resultatet att lärarnas attityder till de, dem och dom varierar och man kan utläsa en tydlig koppling mellan lärarnas olika attityder och elevernas behärskning av de och dem. Slutsatserna som kan dras av studien är att högstadieeleverna varierar i normenlig behärskning av de och dem i skrift och att lärarnas attityder till de, dem och dom i hög grad påverkar elevernas behärskning.

Följande examensarbete är en studie av några SFI-studenters språk- och grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger särskilt delen som är relaterad till grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete är att utifrån teorier om systemisk funktionell grammatik skapa en vidgad förståelse av studenternas syn på språk och grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrågar kunskaper i svenska språket och i grammatik. För att synliggöra kontexten används de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssätt som analysverktyg. Syftet är också att diskutera grammatikundervisning ur ett elevperspektiv med utgångspunkt i forskning kring grammatikundervisningens roll i andraspråksundervisning. Materialet utgörs av intervjuer med fyra SFI-studenter. Resultatet visar att informanterna i stor utsträckning efterfrågar kunskaper i svenska inom verksamheter som rör deras vardag, en verksamhet som av informanterna förknippas med kommunikationssättet att tala. Resultatet visar även att informanterna uttrycker ett glapp mellan deras vardagliga behov och det språk som undervisas i skolkontexten. Resultatet visar också att informanterna har en syn på grammatiken som grunden i språket, men visar att de förknippar grammatik med särskilda kommunikationssätt och en standardiserad språkvarietet. Vad gäller undervisning kan slutsatsen dras att informanterna efterfrågar dels vardagsrelaterad språkkunskap och dels grammatikkunskap.

Denna studie behandlar attityder till språkstilarna multietniskt ungdomsspråk och standardsvenska i skönlitteratur utifrån ett andraspråksperspektiv och ett elevperspektiv. Skönlitteratur har en betydande roll för språkutvecklingen, men samtidigt minskar läslusten hos ungdomar allt mer. Urvalet av skönlitterära texter är därför av stor vikt för att både utmana och intressera eleverna, men även för identitetsskapandet. Samtidigt finns det risker för lärare att tillhandahålla material som bidrar till stigmatisering eller som grundas på fördomar. Studien genomförs med hjälp av en enkätundersökning där endast andraspråkselever som läser svenska som andraspråk i gymnasieskolan kan delta i. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tillämpar multietniskt ungdomsspråk i sin vardag, men endast en tiondel föredrar att läsa multietniskt ungdomsspråk i skönlitteratur. Standardsvenskan anses som ett mer formellt, naturligt och moget språk, vilket respondenterna menar är mer lämpligt i skönlitteratur. Vidare diskuteras korrelationen mellan attityd och språkdomän.

Språkvård förutsätter god kunskap om aktuellt språkbruk och om de språkattityder som finns. Men hur studerar och hur förhåller sig språkvården till bruk och attityder när variationen i bruket är stor och det saknas metoder för att undersöka attityder till skrivet språk? Denna undersökning syftar till att dels belysa förhållanden mellan språkvård, språkbruk och språkattityder, dels bidra till kunskaps- och metodutveckling inom språkattitydforskningen. Underlag för undersökningens tre delstudier är ett tiotal språkexempel där två alternativa ut­tryckssätt förekommer i bruket. I delstudie 1, en genomgång av språkvårdens normkällor och perspektiv, framträder en etablerad metod för språkriktighetsutredning med utgångspunkt i standardbruket och strävan efter neutralitet. Delstudie 2, en korpusstudie, bekräftar bilden av standardspråkbruket som betydelsefullt men inte ensamt avgörande för språkvårdens bedömning. Delstudie 3 avser språkattityder. Språkattitydforskning fokuserar traditionellt på talspråk och en etablerad metod för attitydmätning är att använda talstimuli för att studera lyssnarreaktioner. I denna undersökning användes på motsvarande sätt skriftstimuli för att studera läsarreaktioner. Språkexemplen planterades i en sammanhängande text som kommenterades av 20 respondenter i en muntlig enkät. Som kompletterande underlag sammanställdes användarrespons från Språk­rådets frågelåda. De två underlagen – enkäten och användarresponsen – mynnar ut i delvis olika resultat, vilket talar för att språkattityder bör studeras genom en kombination av metoder. Normering innebär värdering och bedömningsunderlaget spelar en avgörande roll. Användar­respons och liknande material från metaspråkliga diskussioner är enkelt och tidseffektivt att samla in, men det går inte att styra vem som diskuterar eller vad som diskuteras. Genom att komplettera med andra metoder kan man komma åt fler aspekter av språkattityder. Därför finns fortsatt ett behov av att utveckla kunskap om och metoder för studiet av attityder till skrivet språk.

Följande arbete undersöker olika attityder och föreställningar som förekommer i samhället och skolan kopplat till flerspråkighet och etnolekt. Även effekterna av dessa attityder undersöks utifrån ett individperspektiv. Det genomgående temat som återfinns i forskningen målar upp en tydlig språklig nedvärdering av etnolekt och flerspråkighet där standardiserad svenska framläggs som dess åtråvärda motsats. I massmediala anföranden förekommer bilden av etnolekt som ”ett aggressivt rop på hjälp” och som ett språkligt inslag som bör motarbetas. Även i en skolkontext förekommer negativa föreställningar till etnolekt och flerspråkighet där avvikelser från standardiserad svenska betraktas som skadliga för elevers framtidsutsikter. Nyckeln till akademisk och samhällelig framgång anses ligga i anammandet av standardiserad svenska. Flerspråkighet anses också som en ofördelaktig aspekt hos eleverna som i längden kunde/skulle leda till försämrade svenska språkkunskaper. Detta är en vanligt förekommande språkmyt och forskning har påvisat att förstaspråksinlärning gynnar andraspråksinlärningen. Utifrån ett individperspektiv kan den språkliga nedvärderingen bidra till utanförskap och inlärd hjälplöshet. Etnolekten kan bli ett medel att bibehålla gemenskap i utanförskapet. Uppsatsen belyser vikten av att fortsätta bedriva språksociologisk forskning kring etnolekt och flerspråkighet samt kompetensutveckla skolpersonal så att de kan hjälpa istället för att stjälpa flerspråkiga elever​.

Följande arbete undersöker olika attityder och föreställningar som förekommer i samhället och skolan kopplat till flerspråkighet och etnolekt. Även effekterna av dessa attityder undersöks utifrån ett individperspektiv. Det genomgående temat som återfinns i forskningen målar upp en tydlig språklig nedvärdering av etnolekt och flerspråkighet där standardiserad svenska framläggs som dess åtråvärda motsats. I massmediala anföranden förekommer bilden av etnolekt som ”ett aggressivt rop på hjälp” och som ett språkligt inslag som bör motarbetas. Även i en skolkontext förekommer negativa föreställningar till etnolekt och flerspråkighet där avvikelser från standardiserad svenska betraktas som skadliga för elevers framtidsutsikter. Nyckeln till akademisk och samhällelig framgång anses ligga i anammandet av standardiserad svenska. Flerspråkighet anses också som en ofördelaktig aspekt hos eleverna som i längden kunde/skulle leda till försämrade svenska språkkunskaper. Detta är en vanligt förekommande språkmyt och forskning har påvisat att förstaspråksinlärning gynnar andraspråksinlärningen. Utifrån ett individperspektiv kan den språkliga nedvärderingen bidra till utanförskap och inlärd hjälplöshet. Etnolekten kan bli ett medel att bibehålla gemenskap i utanförskapet. Uppsatsen belyser vikten av att fortsätta bedriva språksociologisk forskning kring etnolekt och flerspråkighet samt kompetensutveckla skolpersonal så att de kan hjälpa istället för att stjälpa flerspråkiga elever.

Studiens primära syfte är att undersöka hur målgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det språkliga tilltalet i nätbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det språkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bär spår av manliga drag och attraherar män i högre utsträckning än kvinnor är en central utgångspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundärt syfte med studien är även att ur språkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien utgår från frågeställningar som berör attityder till det språkliga tilltalet och hur platsannonsernas relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt språk. Frågeställningarna besvaras med hjälp av två kvantitativa metoder: en enkätundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkätundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkätundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp på 17 män. Till grund för textanalysen låg fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien har en sociolingvistisk ansats och bygger vidare på Gaucher, Friesen & Kays (2011) forskning om effekterna av könsbundna ord i platsannonser samt Xiaoli Fus (2012) forskning om platsannonsens kontaktskapande strategier. Resultaten från textanalyserna visar att de kontaktskapande strategierna i Nordnets platsannonser stämmer väl överens med tidigare forskning samt att användningen av olika attitydmarkörer och läsarinkluderande pronomen har en gynnsam effekt på målgruppen. Vidare talar resultaten för hypotesens förkastande - åtminstone vad gäller den undersökta gruppen - då merparten av de undersökta kvinnorna uppger sig vara lockade att söka en tjänst hos Nordnet och även upplever platsannonsens kontaktskapande strategier på ett positivt sätt. Inte heller uppgav de kvinnliga respondenterna att de associerade det språkliga tilltalet med manligt språk; tvärtom skattade männen i kontrollgruppen valda delar av platsannonsens språkliga tilltal som mera maskulint än kvinnorna. / The objective of this study is to investigate how a specific target group; potential, future female applicants, perceive the language in Nordnet’s job postings. The hypothesis that the language used in Nordnet’s job postings attracts men to a greater extent than women is a central starting point for the investigation. A secondary objective for the study is also to examine how the interactional metadiscourse, e.g. relationship building strategies, look like in five randomly selected job postings from Nordnet. The study is based on questions that apply to attitudes towards linguistic traits in the job postings and how the relationship building strategies is associated with masculinity or femininity. These questions are answered by two quantitative methods : a survey and a text analysis, the results of which formed the basis of the questionnaire survey design. 39 respondents participated in the survey, including 22 women and a control group of 17 men. The basis for text analysis were five randomly selected job postings from Nordnet. The study has a sociolinguistic approach and builds on Gaucher, Friesen & Kay's (2012) research on the effects of gendered wording in job postings and Xiaoli Fu's (2011) research on interactional metadiscourse in job postings. The results from the text analysis shows that the relationship building strategies of Nordnet’s job postings are consistent with previous research and the use of different attitude markers and reader-inclusive pronouns has a beneficial effect on the target audience. Furthermore, the results speak for hypothesis rejection - at least for the group studied – since most of the female participants claimed to be attracted to apply for a position within Nordnet and also experienced the job posting’s strategies in a positive way. Neither did the female participants associate the language with masculinity; on the contrary, instead the male participants rated selected parts of the job postings interactional metadiscourse as more masculine than the women did.