Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod är korpusundersökning där de teoretiska utgångspunkterna grundar sig i lexikal etablering, språkvård, språkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som använts är myndigheternas egna hemsidor. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta på frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna där de har fått svara på hur myndigheten ställer sig till pronomenet. Av resultatet går det att utläsa att etableringen av hen i myndighetstext fortfarande är relativt svag. Hen förekommer i många olika typer av texter, allmänna samt formella men framförallt i statiska informationstexter samt nyhetstext. Den funktion som hen har i texten är indefinit. Medvetenheten om hen är hög men attityden är att man ska använda hen med försiktighet.

Syftet med denna uppsats är undersöka 37 nyord från 2015 års nyordslista och få svar på hur de har etablerats i svenskt skriftspråk. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av Språkbankens korpusverktyg, där jag bland annat har tagit reda på i vilken utsträckning nyorden används baserat på hur många sökträffar de har, samt i vilka sammanhang de förekommer. I syfte att komplettera mina resultat har jag även gjort sökningar på Google. Utifrån sökresultaten har jag jämfört nyorden och delat in dem i olika grupper baserat på antal sökträffar, därefter har jag analyserat nyorden i respektive grupp för att hitta en gemensam nämnare och ett mönster. Resultatet från min undersökning visar att nyorden tenderar att förekomma i störst utsträckning på webbplatserna Twitter och Flashback. Av de nio nyord som har blivit mest etablerade är några lånord från engelskan medan några har kopplingar till samhällsfrågor och en ny innovation. De fyra som fick flest sökträffar har gemensamt att de är etablerade i en tidigare betydelse. Nyordslistan 2015 präglas av lånord, sammansättningar samt politik- och teknikrelaterade ord som speglar vår nutid.

Normalt kompareras adjektiv i svenskan antingen med ändelserna -are och -ast eller genom omskrivning med mera och mest, men ibland kan man se en kombination av dessa varianter, som i mer intressantare eller mest underbarast. Detta trots att det för de flesta med svenska som modersmål strider mot språkkänslan. Hur ska man förhålla sig till det ur ett språkriktighetsperspektiv? Syftet med denna undersökning är dels att kartlägga förekomsten av dubbel adjektivkomparation i det offentliga svenska skriftspråket idag, dels att belysa och diskutera aspekter av bruket ur ett språkriktighetsperspektiv. Undersökningens material bestod av olika texttyper med en allmän publik, metoden var korpuslingvistisk och de dubbelkomparerade adjektiven analyserades med avseende på form, funktion och betydelse. Dubbelkomparation var vanligast i bloggtexter och den förekom oftare i komparativ än i superlativ. Jämfört med enkelkomparerade adjektiv förekom de dubbelkomparerade betydligt oftare tillsammans med gradadverbial och andra adjektiv. Dubbelkomparation av adjektiv förekom nästan lika frekvent i äldre tidningstext som i nutida. Den dubbla komparationen tycks ofta ingå i emfatiska uttryck och kan användas för att kompensera för något språkligt bortfall, antingen ett ord eller en betydelse. Trots att man kan hitta funktionella förklaringar till dubbelkomparation är bruket idag inte tillräckligt utbrett för att motivera en generell rekommendation av uttryckssättet. Jämförelsen med äldre textmaterial tyder inte på att bruket är på väg ätt öka, men utvecklingen måste också följas upp i nya texttyper.

Syftet med denna undersökning är att belysa 10 utvalda nyord från 2010 års nyordlista. Detta för att ta reda på om det är möjligt att dra slutsatser kring hur orden etablerats sett till användningsfrekvens samt kontext. Den huvudsakliga metoden bestod av korpusundersökningar där användningsfrekvensen för nyorden mättes och de vanligaste kontexterna analyserades. Resultaten från undersökningen visar bland annat att användningsfrekvensen i de flesta fall verkar ha stor betydelse för nyordens etablering. Vidare konstaterades också att olika kontexter i vilka nyorden vanligtvis förekom skapade olika goda chanser för etableringen. Den huvudsakliga slutsatsen jag kom fram till var att användningsfrekvensen ofta spelar en avgörande roll för nyordens etablering även om det finns undantag. Ord kan till exempel vara upptagna i Svenska Akademiens Ordlista trots låg användningsfrekvens i korpusundersökningarna. Ytterligare en slutsats var att kontexterna nyorden generellt förekommer i spelar en viktig roll men att det talade språket likväl tycks kunna vara en anledning till nyordens etablering. Det talade språket kan inte mätas i en sådan här typ av underökning och således orsakas en viss felmarginal.

Språkvård förutsätter god kunskap om aktuellt språkbruk och om de språkattityder som finns. Men hur studerar och hur förhåller sig språkvården till bruk och attityder när variationen i bruket är stor och det saknas metoder för att undersöka attityder till skrivet språk? Denna undersökning syftar till att dels belysa förhållanden mellan språkvård, språkbruk och språkattityder, dels bidra till kunskaps- och metodutveckling inom språkattitydforskningen. Underlag för undersökningens tre delstudier är ett tiotal språkexempel där två alternativa ut­tryckssätt förekommer i bruket. I delstudie 1, en genomgång av språkvårdens normkällor och perspektiv, framträder en etablerad metod för språkriktighetsutredning med utgångspunkt i standardbruket och strävan efter neutralitet. Delstudie 2, en korpusstudie, bekräftar bilden av standardspråkbruket som betydelsefullt men inte ensamt avgörande för språkvårdens bedömning. Delstudie 3 avser språkattityder. Språkattitydforskning fokuserar traditionellt på talspråk och en etablerad metod för attitydmätning är att använda talstimuli för att studera lyssnarreaktioner. I denna undersökning användes på motsvarande sätt skriftstimuli för att studera läsarreaktioner. Språkexemplen planterades i en sammanhängande text som kommenterades av 20 respondenter i en muntlig enkät. Som kompletterande underlag sammanställdes användarrespons från Språk­rådets frågelåda. De två underlagen – enkäten och användarresponsen – mynnar ut i delvis olika resultat, vilket talar för att språkattityder bör studeras genom en kombination av metoder. Normering innebär värdering och bedömningsunderlaget spelar en avgörande roll. Användar­respons och liknande material från metaspråkliga diskussioner är enkelt och tidseffektivt att samla in, men det går inte att styra vem som diskuterar eller vad som diskuteras. Genom att komplettera med andra metoder kan man komma åt fler aspekter av språkattityder. Därför finns fortsatt ett behov av att utveckla kunskap om och metoder för studiet av attityder till skrivet språk.

The ways in which someone’s first language (L1) influences his or her second language (L2) to create errors, that is negative transfer, is a topic that has received much attention in the field of Second Language Acquisition (SLA). Previous research has suggested that negative transfer is responsible for many errors. The primary aim of this study is to investigate article and preposition errors in the production of Swedish learners of English and to discuss these errors in relation to negative transfer. The secondary aim is to compare transfer errors by L1 Swedish and L1 Portuguese learners of English.   The first and main part of the study is a corpus investigation of the written production of 80 students in upper secondary school (high school). The second part is a multiple-choice test constructed to provoke transfer errors. It was distributed to students in upper secondary school in Sweden and in Brazil. The results from the corpus analysis are largely in line with those of previous research, for example with regards to how definite article errors are more common than indefinite article errors, and how contexts with definite articles and generic noun phrases seem prone to create transfer errors. The corpus study also shows that substitution was the most common preposition error and that many transfer preposition errors supposedly were caused by direct translations. Through the multiple-choice test, the degree to which the first language had an impact on individual errors could be revealed. All in all, the study reveals several aspects of negative transfer that perhaps a single-language investigation could not, because it is in the comparison of English-learners with different L1s that the most interesting results occur. / De sätt som någons första språk påverkar hans eller hennes andra språk så att fel uppstår, det vill säga negativ språköverföring (negative transfer), är ett ämne som har fått mycket uppmärksamhet inom forskning kring språkinlärning. Tidigare studier har visat på hur negativ språköverföring orsakar många fel. Det primära syftet i denna uppsats är att undersöka artikel- och prepositionsfel i skrift hos svenska elever som lär sig engelska och att diskutera dessa fel i relation till negativ språköverföring. Det sekundära målet är att jämföra hur negativ språköverföring yttrar sig hos svenska och portugisiska elever som lär sig engelska. Den första delen av denna uppsats, som även är huvuddelen, är en korpusundersökning av 80 uppsatser skrivna av högstadieelever. Den andra delen är ett flervalstest som konstruerats för att provocera fram språköverföringsfel. Deltagarna var högstadie- och gymnasieelever från Sverige och Brasilien. Resultaten från korpusundersökningen stämmer i stor utsträckning överens med vad tidigare forskning visat, till exempel att det är vanligare att fel uppstår med bestämda artiklar än med obestämda artiklar och hur bestämda artiklar och tillsammans med generiska nominalfraser tenderar att generera negativ språköverföring. Korpusstudien visar också på hur felaktigt utbyte (substitution) var det vanligaste prepositionsfelet och att många språköverföringsfel förmodligen orsakats av direkta översättningar från svenska. I analysen av resultateten från flervalstestet kunde graden av inflytande från första språket på enskilda fel påvisas. Sammantaget avslöjar undersökningen i denna uppsats på flera aspekter av negativ språköverföring som troligen ej uppenbarats om enkom elever med ett förstaspråk inkluderats, detta eftersom det är i jämförelsen mellan engelska-elever med olika förstaspråk som de mest intressanta resultaten framkommer.