This essay elucidates upper secondary students’ literacy practices, (literacy events, literacy competencies and literacy culture) during a typical day, with focus on the daily literacy practices. A literacy ethnographic study conducted in the environment which participants naturally are, at home, at school and in leisure. The study is inspired of a project, Skriftbruk i arbetslivet, ´Literacy Practices in Working Life´, that conducted by Anna-Malin Karlsson, Per Ledin and Olle Josephson, in collaboration with Vetenskapsrådet ´Science Council´(2002-2004). The result of this study shows that students from professional preparing programs not use such literacy competencies that been tested in traditionally reading comprehension test, particularly much. However, do they read a lot during the literacy practices day by television, computer and mobile phone. The literacy events for both persons in the study, during the literacy practices days, mostly belong to the daily literacy practice. There are only a small piece of literacy events which are school related.

No description available.

<p>I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.</p><p>Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner.</p><p>Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte.</p><p>De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.</p>

I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen. Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner. Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte. De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.

Denna studie syftar till att undersöka hur skriftanvändningen ser ut inom äldreomsorgen år 2017, med fokus på i vilka situationer, i vilka funktioner och hur skrift används. Undersökningen har bestått av två observationer med kompletterande intervjuer. En anställd inom hemtjänsten och en anställd på ett permanent äldreboende har följts under två separata dagar. Resultatet visade att skriftbruket huvudsakligen fyller dokumenterande och orienterande/planerande funktioner, vilket stämmer överens med tidigare forskning, men att man idag använder sig av tekniska hjälpmedel i en större utsträckning. Slutsatserna man kan dra från denna undersökning är att det är de huvudsakliga arbetsuppgifterna, omvårdnaden av brukare, samt organisationen av arbetet som styr hur och till vad man använder skrift. Samtidigt begränsas och kontrolleras skriftens utformning av regler och riktlinjer från högre instanser inom verksamheten.

Vykortsraseriet i Sverige och på kontinenten är en anonym företeelse som blossade upp med en väldig kraft i början på 1900-talet och som sedan avtog igen. Den ofantliga mängd vykort som skickades under den här tiden gav upphov till uttrycket vykortsraseri. Syftet med den här uppsatsen är att studera attityderna till vykortspraktiken genom att genomföra en textanalys av opinionsartiklar från dagspressen vid den här tiden. Analysen besvarar frågorna om vilka attityder till vykortsraseriet som går att urskilja, om det finns både positiva och negativa attityder samt vilka aspekter av vykortspraktiken som lyfts fram som positiva eller negativa. Studien visar att attityderna som framkommer i analysen främst tar avstamp i klassfrågan och moralen och att de främst rör sig kring temana vykortgenrer, moral och ekonomi och vykortssamlande. Det är tydligt så att vykortspraktiken är en form av vardagligt skriftbruk vilket avser det skriftbruk som händer i människors vardag. Den låga värderingen som det vardagliga skriftbruket har visar sig tydligt i studien i form av negativt värderade vykortsgenrer men även en mer accepterade och högre värderad del av vykortspraktiken framträder. / <p>Godkänt datum 2020-06-15</p>

Språkvård förutsätter god kunskap om aktuellt språkbruk och om de språkattityder som finns. Men hur studerar och hur förhåller sig språkvården till bruk och attityder när variationen i bruket är stor och det saknas metoder för att undersöka attityder till skrivet språk? Denna undersökning syftar till att dels belysa förhållanden mellan språkvård, språkbruk och språkattityder, dels bidra till kunskaps- och metodutveckling inom språkattitydforskningen. Underlag för undersökningens tre delstudier är ett tiotal språkexempel där två alternativa ut­tryckssätt förekommer i bruket. I delstudie 1, en genomgång av språkvårdens normkällor och perspektiv, framträder en etablerad metod för språkriktighetsutredning med utgångspunkt i standardbruket och strävan efter neutralitet. Delstudie 2, en korpusstudie, bekräftar bilden av standardspråkbruket som betydelsefullt men inte ensamt avgörande för språkvårdens bedömning. Delstudie 3 avser språkattityder. Språkattitydforskning fokuserar traditionellt på talspråk och en etablerad metod för attitydmätning är att använda talstimuli för att studera lyssnarreaktioner. I denna undersökning användes på motsvarande sätt skriftstimuli för att studera läsarreaktioner. Språkexemplen planterades i en sammanhängande text som kommenterades av 20 respondenter i en muntlig enkät. Som kompletterande underlag sammanställdes användarrespons från Språk­rådets frågelåda. De två underlagen – enkäten och användarresponsen – mynnar ut i delvis olika resultat, vilket talar för att språkattityder bör studeras genom en kombination av metoder. Normering innebär värdering och bedömningsunderlaget spelar en avgörande roll. Användar­respons och liknande material från metaspråkliga diskussioner är enkelt och tidseffektivt att samla in, men det går inte att styra vem som diskuterar eller vad som diskuteras. Genom att komplettera med andra metoder kan man komma åt fler aspekter av språkattityder. Därför finns fortsatt ett behov av att utveckla kunskap om och metoder för studiet av attityder till skrivet språk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den språkliga variationen i AM 519a 4to, en västnordisk handskrift daterad till ca 1280, innehållande en avskrift av Alexanders saga. Liksom ofta är fallet med medeltida handskrifter är det inte känt vem skrivaren är, men forskningen är emellertid överens om att hela texten är skriven av en och samma hand. Genom åren har utgivare av AM 519a 4to noterat att den innehåller en blandning av isländska och norska språkdrag. Det har även framhållits att de norska språkdragen ökar gradvis allteftersom texten fortlöper. Detta påstående vilar dock inte på några systematiska undersökningar. I uppsatsen genomförs därför en analys av handskriftens språkdräkt baserad på flertalet ortografiska, så väl som lexikaliska, språkliga skillnader som anses ha förelegat mellan isländska och norska under den aktuella perioden. Undersökningsresultatet visar inte på en gradvis ökning av norska språkdrag, i stället pekar resultatet på att texten verkar bestå av tre olika språkliga faser, där den första fasen har den mest isländska karaktären, den andra den mest norska, och den tredje placerar sig någonstans däremellan. I det efterföljande resonemanget söks en förklaring till hur de tre faserna har uppstått och diskussionen landar i att de sannolikt inte kan förklaras utifrån AM 519a 4to:s skrivares personliga varietet, utan mer troligtvis härstammar från ett tidigare skede i traderingen av texten.

The aim of this dissertation is to describe and critically discuss the literacies apprentice-students in the Health and Social Care Programme in the upper secondary school in Sweden are given access to during the workplace-based learning part of the education. The study draws on sociocultural understandings of learning and knowing, and on perspectives developed in the field of new literacy studies of literacies as situated social practices. Ethnographically inspired methods consisting of participant observation, interviews and study of textual artefacts in both the work and school domain are used to generate data. Literacy events and literacy practices students are given the opportunity to participate in are explored as a part of tasks in the work or school domain. Additionally, the literacies students do not gain access in these workplaces but are crucial in health care and social work are explored.  The results indicate that literacies in the work domain are to a large degree embedded in other work tasks. This contributes to making a large part of the reading and writing invisible for the students and their supervisors. Access to literacies at the workplace is not discussed between teachers and supervisors. A major finding is that students’ access to digital literacies in the work domain depends on the local culture of each workplace and on individual supervisor’s decisions, bringing questions of equality in the apprentice-education to the forefront. The digital literacies support central activities in the workplaces; not getting access to these practices raises questions about what kind of working life the apprentice-students are being prepared for. Thus the meaning given to the term employability, which is central in policy-documents for the apprentice education, seems to be enacted as preparing the students for a job in one position, rather than offering broad competences for advancement or changes in working life. School tasks can function in a compensatory way by introducing central texts in Health and Social care work for students, but writing these kinds of texts in the school domain are part of different literacy practices than when writing them in the work domain. Furthermore the schools have no possibilities to offer students access to the kinds of digital systems that are used in the work domain.