Svensk äldreomsorg tycks stå inför problem då den svenska befolkningen blir äldre och fler behöver äldrevård, samt ser man en minskning av antalet chefer och att det har blivit en oattraktiv arbetsplats. Tidigare forskning visar att tillit till chefen har positiva effekter i organisationen och personalens välbefinnande. Författarna vill undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i hur personal och chefer tänker kring begreppet " tillit till chefen". Författarna har inte funnit några studier gällande angående tillit till chef utförda i svensk äldrevård. Studien är av kvalitativ metod i kombination med en hermeneutisk tolkning. Resultaten visar att både personal och chefer anser att lyhördhet samt chefens tillgänglighet är viktiga faktorer för tillit till chefer. Samtliga chefer anser att tillit byggs upp tillsammans av alla parter på arbetsplatsen. Vissa ur personalen anser att det är av stor vikt att chefen arbetat som vårdare inom äldrevården för att kunna förstå den problematik som finns i arbetet. Personalen tycker tillit till chefen är en tidskrävande process. Författarna har dragit slutsatsen att detta forskningsområde innebär viss tvetydighet då tillit som begrepp är en social konstruktion och har olika innebörd för olika personer.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om kompetensförsörjningsprocessen inom äldrevården. Fokus ligger på delarna som handlar om att attrahera, utveckla och behålla personal. Vår avsikt är att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa delar samt om det finns någon skillnad mellan de undersökta enheterna. Empirin samlades in genom en enkät som delades ut till undersköterskor och vårdbiträden på två hemtjänstenheter och ett äldreboende i en medelstor svensk kommun. Resultaten visar att en önskan att få arbeta med människor är den främsta anledningen till att söka sig till äldrevården. Vi fann dock att en bra lön inte är någon stor anledning till att söka sig dit. Vidare fann vi att såväl det formella som det informella lärandet är relativt gott inom äldrevården. Bristande karriär- och utvecklingsmöjligheter upplevs dock som en anledning till missnöje, vilket är något som kan ligga till grund för frivillig uppsägning.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva och få ökad kunskap om hur sjuksköterskor inom äldrevård hanterar situationer där medarbetarna har ett respektlöst förhållningssätt mot patienten. Studien är empirisk och baserad på kvalitativa intervjuer med fem legitimerade sjuksköterskor inom äldrevården. Frågan som ställdes var: Kan du berätta om en situation där du upplevde att personalen hade ett respektlöst förhållningssätt gentemot patienten och hur du hanterade det? Intervjuerna analyserades i tre faser. Resultatet presenterades i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Kategoriernas essenser togs fram i form av beskrivningar, vilka förstärktes med citat. Hanterandet var övervägande i form av förebyggande åtgärder. Utbildning, personlig lämplighet, mod och erfarenhet är nyckelorden för att främja ett gott förhållningssätt hos personalen gentemot patienterna. / The purpose of this study was to describe and gain increased knowledge into how eldercare nurses deal with situations where disrespectful behaviour within the staff towards the patients appears. The study is empirical and based on qualitative interviews with five authorized eldercare nurses. The question being asked was: Can you tell about a situation, witch you experienced when the staff had a disrespectful behaviour towards the patient and how you coped with it? The interviews were analyzed in three phases. The result is presented in two main categories and eight subcategories. The essence of the categories were compiled into descriptions, witch were reinforced with quotations. The coping mainly consists of preventive actions. Capability to cope with disrespectful behaviour improves with job and life experience and also with education, appropriate personality and courage.

Bakgrund: Det är varje människas rättighet att uppnå bästa möjliga hälsa och äldreomsorgen ska vara inriktad på att de äldre känner välbefinnande och lever ett värdigt liv. Djur har visats ha positiv inverkan i flera bemärkelser och människor är i allmänhet öppna för djurterapi som behandlingsform. För att kunna bedriva personcentrerad vård är det av vikt att som sjuksköterska vara lyhörd för patientens önskemål så att dennes unika behov kan tillgodoses. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters erfarenheter av djur som en del av omvårdnaden. Metod: Litteraturstudien genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar som i resultatet speglar äldre patienters erfarenheter av djurterapi på ett socialt, mentalt och fysiskt plan. Resultatet tyder på övervägande positiva erfarenheter där det bland annat beskrivs ökad livskvalitet, mindre ensamhet och motivation till fysisk aktivitet under rubrikerna Utökad social interaktion, Ökat välbefinnande och Positiva fysiologiska effekter. Konklusion: I studien framkom att ytterligare forskning krävs men att den upplevda erfarenheten är positiv, vilket bör motivera för att i större utsträckning nyttja denna terapiform i framtiden. / Background: It is a human right to achieve the best health possible and the elderly care must be focused on the well-being of the elderly and that they have a dignified life. Animals have been shown to have a positive impact in several regards and people are generally open to animal therapy as a form of treatment. In order to be able to perform person-centered care, it is important as a nurse to be sensitive to the patient's wishes so that his or her unique needs are met. Aim: The aim of the literature study was to illustrate older patient's experiences of animals as a part of nursing. Method: The literature study was conducted with an inductive approach. Results: The study is based on ten scientific articles and the results reflects older patient's experiences of animal therapy on a social, mental and physical aspect. The results indicate several positive experiences where increased quality of life, less loneliness and motivation for physical activity amongst other are described under the headings Increased social interaction, Increased well-being and Positive physiological effects. Conclusion: The study showed that further research is required but also that the experience has been positive, which should motivate to use this form of therapy to a greater extent in the future.

<p>Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. <strong>Bakgrund:</strong> Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. <strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. <strong>Resultat:</strong> Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. <strong>Slutsats:</strong> Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården.</p> / <p>Our ageing population have an increasing need of caring to maintain their sense of well-being. Companion animals have the ability to listen without judging, they can offer friendship and make the elders feel needed. <strong>Background:</strong> Historically, animals have been used in the psychiatric setting and foremost when caring for children. During the 1990s, introduction of animals into the nursing home setting became common and a substantial amount of research was published, indicating health-promoting effects of animal-assisted caring. <strong>Aim:</strong> The aim of this exam paper was to describe the potential impact of animal-assisted caring on well-being of older adults in the nursing home setting. <strong>Method:</strong> A systematic review was conducted in response to the aim and study question. Data was collected both manually and by searching a database. Only research-based journal articles were included and both quantitative and qualitative data was retrieved. The data was analyzed to identify categories. <strong>Results:</strong> Nine categories were identified including eight categories describing how animal contribution led to promotion of well-being among the elderly. The ninth category describes the ways animal-assisted caring caused expressions of ill-being. <strong>Conclusion:</strong> The benefits of animal-assisted caring outweighed the disadvantages by far, which led the authors to conclude that the results of this exam paper supports the implementation of animal-assisted caring in practice to promote well-being in elderly nursing home residents.</p>

Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. Slutsats: Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. / Our ageing population have an increasing need of caring to maintain their sense of well-being. Companion animals have the ability to listen without judging, they can offer friendship and make the elders feel needed. Background: Historically, animals have been used in the psychiatric setting and foremost when caring for children. During the 1990s, introduction of animals into the nursing home setting became common and a substantial amount of research was published, indicating health-promoting effects of animal-assisted caring. Aim: The aim of this exam paper was to describe the potential impact of animal-assisted caring on well-being of older adults in the nursing home setting. Method: A systematic review was conducted in response to the aim and study question. Data was collected both manually and by searching a database. Only research-based journal articles were included and both quantitative and qualitative data was retrieved. The data was analyzed to identify categories. Results: Nine categories were identified including eight categories describing how animal contribution led to promotion of well-being among the elderly. The ninth category describes the ways animal-assisted caring caused expressions of ill-being. Conclusion: The benefits of animal-assisted caring outweighed the disadvantages by far, which led the authors to conclude that the results of this exam paper supports the implementation of animal-assisted caring in practice to promote well-being in elderly nursing home residents.

I mitt examensarbete har jag undersökt min prekära situation som konsthantverkare och hemtjänstpersonal. Arbetet innehåller reflektioner från den prekära situation det innebär att arbeta i hemtjänsten och att vara brukare. Jag belyser mina medvetna och omedvetna översättningsprocesser från hemtjänsten till mitt konsthantverkskap. Arbetsprocessen i verkstaden binds ihop med prekariatets mindre synliga delar. Identitet, tillhörighet och gemenskap.