The aim of my thesis is to map out the attitudes and opinions of professional and future teachers in relation to the spoken language. The study has been conducted through an initial survey that was followed up by four in-depth interviews, two with professional teachers and two with prospective teachers. The study is of a qualitative nature and supports the sociocultural perspective. In the syllabus for the Swedish language, the Swedish National Agency for Education determines which position the spoken language should have in the classroom. According to the syllabus, the purpose of the language is to develop people's identity, give people the opportunity to express their feelings and thoughts while at the same time being receptive to other people's feelings and thoughts. Furthermore, The Swedish National Agency for Education believes that it is important to have a rich and varied language to be able to be a part of the society. In my research, it has been found that this view is shared by many teachers regardless of category. However, there are differences in how teachers work with the spoken language in the classroom and what is considered accepted within the spoken language. The result also indicates that the oral language spoken at school is affected by the type of oral language the pupils are used to at home. Keywords: Vygotskij, spoken language, language attitudes, profanities, linguistic awareness / Syftet med mitt examensarbete är att utforska vilka åsikter och inställningar som yrkesverksamma och blivande lärare har i förhållandet till talspråket. Kartläggningen har skett genom en inledande enkät som utmynnade i fyra fördjupande intervjuer, två med yrkesverksamma lärare och två med blivande lärare. Undersökningen är av kvalitativ art och tar stöd i det sociokulturella perspektivet i den teoretiska utgångspunkten. Skolverket statuerar i kursplanen för svenskämnet vilken ställning talspråket bör har i klassrummet. Enligt kursplanen ska språket utveckla människors identitet, ge människor möjligheten att uttrycka sina känslor och tankar och samtidigt vara mottaglig för andra människors känslor och tankar. Vidare anser även Skolverket att för att kunna vara en del av samhället är det viktigt att ha ett rikt och varierat språk. I min forskning har det framkommit att denna syn delas av många lärare oavsett kategori. Dock finns det skillnader i hur man arbetar med språket i klassrummet och vad som anses vara accepterat inom talspråket. Resultatet tyder även på att hemmiljön påverkar det talspråk som eleven bär med sig in i skolvärlden.

Syftet med denna uppsats har varit att genom intervjuer i en kvalitativ undersökningundersöka språkattityder och språklig identifikation i relation till första- och andraspråk hosåtta gymnasieelever med arabiska som L1 och svenska som L2. Studien syftar även till attundersöka deras motivation till att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan samt att se omdet går att finna kopplingar mellan attityder, identifikation och motivation med elevernas valom att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan. Vid analysen av materialet har vi använt ossav dels en tematisk analys för att studera attityder och identifikation, dels två teoretiskaramverk. De teoretiska ramverk som applicerats är teorin om integrativ och instrumentellmotivation samt Self Determination Theory (SDT), vilka användes för att analysera elevernasmotivation. Resultatet visar att alla informanter har positiva attityder till sitt modersmål ochatt de identifierar sig med det. Det går att se en viss koppling mellan motivationstyp och valetom modersmålsundervisning i skolan. Slutsatserna indikerar dock att kompletterandekvantitativ forskning behövs för att kunna fastställa ett sådant samband.

Syftet med denna studie är att undersöka de attityder som finns till engelskans närvaro i svenska språket, det vill säga hur människor upplever engelska språket samt hur dessa attityder skiljer sig mellan åldersgrupper. De frågor som ställs är: hur upplevs konkreta exempel på engelskans närvaro i svenskan? Vilka attityder kan identifieras gentemot engelskans närvaro i svenskan? Upplevs engelskans närvaro i Sverige som ett hot mot svenskan? Samt går det att identifiera några skillnader mellan olika åldersgrupper för fråga 1–3? Om så är fallet, vilka är dessa skillnader? Den metod som används är panelsamtal med tre grupper à tre personer som diskuterar ämnet i relation till en uppsättning stimuli. Uppsatsen visar på attityder som tenderar att undvika engelska i svenska men där vissa undantag kan observeras, t.ex. om engelskan kan ”svedifieras”, dvs. ”försvenskas”. Deltagargrupperna ser samtidigt ett värde i att låta svenskan utvecklas med samhället, även om det innebär lite mer närvaro av engelskan.

This essay examines how teachers perceive youth language in schoolwork. We look into what the teachers believe youth language to be, when it is used and how often it is used, as well as for what purpose it is used. This essay also examines the teachers’ attitudes towards youth language, as well as their response to the presence of youth language in schoolwork. The study follows a phenomenographic approach, which means that the teachers’ perspective is the focus of the study as a whole. The research methodology used was mixed methods, as well as a thematic analysis method. This conveys that both qualitative and quantitative means have been used to gather the data, in the form of semi-structured interviews and an online survey, the latter of which was sent out to numerous schools in the Northern part of Sweden, and that the empirical data was thematically sorted and analysed. The results show that there is a shared understanding of what youth language entails, however, the attitude towards it varies depending on the purpose of the task. The teachers have different expectations depending on what programme the students attend and the gender of the students. The results also show that the perceived frequency of the use of youth language varies between programme and gender, and the teachers’ responses to the presence of youth language also varies depending on these same factors.

Uppsatsen analyserar mono- fler- och transspråkande attityder i läromedel för gymnasieskolan. De läromedel som ligger till grund till analysen är läroböckerna Människans texter språket (Sjöstedt, Bengt & Jeppsson, Tomas 2011) vilken används i svenskämnet samt Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (Långström, Sture et. al. 2019) vilken används i historieämnet. Analysen syftar till att synliggöra mono- fler- och transspråkande språkattityder i de olika läromedlen samt att synliggöra skillnader i dessa attityder mellan de olika skolämnena. Då läromedel i hög grad påverkar skolans undervisningspraktiker syftar studien även till att analysera affordansen av transspråkande i läromedlen. Då analysen syftar till att utifrån läromedlen undersöka möjliga undervisningspraktiker genomsyras analysen av ett didaktiskt perspektiv. Analysen utgår för en kvalitativ textanalys samt teorier om transspråkande. Resultatet av analysen visar att läromedlen i hög grad präglas av monospråkliga språkattityder och att det transspråkande perspektivet saknas i båda läromedlen samt att affordansen för en transspråkande undervisningspraktik i läromedlen är låg.

Dialekter och identitet är två begrepp som sällan kan skiljas åt. Dialekter och reklam däremot kan ses som en ny företeelse som tycks verka i symbios för att förmedla budskap och skapa ett personligt tilltal mot konsumenter. Syftet med studien är att med stöd av en språkattitydmetod kartlägga studenters attityder till svenska dialekter som används i reklam. Metoden som använts för att utröna attityderna är en variant av ett matched guise-test, där tolv inspelningar spelades upp för 50 stycken studenter. Studenterna skulle sedan gradera inspelningarna utifrån elva semantiska differentialskalor. Resultatet visade att det fanns tydliga mönster av att vissa dialekter var mer önskvärda än andra. Det framkom även förändringar i förhållande till tidigare forskning gällande attityder och värderingar av svenska dialekter. Slutsatserna blir att det finns vägar för företag att nischa sig utifrån tilltalet av olika dialekter och skapa förtroende med hjälp av desamma.

Over the last decades, language in the public sector has changed due to influence from New public management. In this thesis, I seek to investigate librarians’ attitudes towards a more businesslike way of speaking about libraries, referred to here as management-speak. For this purpose, I’ve used a modified version of the matched guise technique. A magazine article on libraries was altered so that one version contained more management-speak and the other one less. 500 randomly chosen Swedish librarians were asked to rate one of the two versions on a five point Osgood-scale. Statistical analysis of their answers shows that while respondents who read the version containing less management-speak rated it more favorably, the difference was small and not statistically significant. These results would suggest that librarians in general may not hold any particularly strong attitudes, positive or negative, towards management-speak. However, librarians who graduated in the eighties or later and librarians who do not hold a managerial position are more likely to perceive the writer as younger when she uses more management-speak, while research librarians will probably see the writer as more trustworthy when the management-speak is toned down.

Denna studie handlar om elever som läser svenska som andraspråk i årskurs 9 och deras upplevelse av skolämnet svenska som andraspråk. Studien har gjorts med bakgrund av svenska som andraspråk historiskt, forskning kring skolämnet svenska som andraspråk och och forskning kring språkattityder. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex elever i årskurs 9 som läser svenska som andraspråk. De uttryckte sig alla positivt om svenska som andraspråk men en del hade funderat på att byta till svenska och en del hade fått utstå negativa kommentarer kring skolämnet. För att hjälpa eleverna i svenska som andraspråk kan en möjig väg vara att jobba genrepedagogiskt. Sammanfattningsvis finns det arbete kvar att göra för att sva i praktiken ska vara likvärdig skolämnet svenska.

Talspråk och skriftspråk är två olika former av samma språk. I denna uppsats är svenska språket, och undervisningen i svenska, utgångspunkten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare på en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talspråk och skriftspråk. Jag har använt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanställa materialet med utgångspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lärarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt tankar om vikten att skilja på sammanhang med olika syften och förväntningar. Dessutom finns en beskrivning av hur funderingarna kring framtiden och eventuell språkförändring ser ut. Slutsatsen i uppsatsen är att det finns en reflektion kring dessa begrepp hos både elever och lärare. Det finns också en medvetenhet hos informanterna kring att språkförändring sker och att vi är delaktiga i den processen.

No description available.