Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur olika faktorer kan motivera ungdomar som inte identifierar sig som tornedalingar eller har meänkieli som modersmål att vilja lära sig meänkieli. Studiens två frågeställningar är: På vilka sätt har olika processer och faktorer påverkat informanternas motivation till att lära sig meänkieli? Hur kan resultatet av studien tolkas och förstås för att kunna bidra till revitaliseringen av meänkieli? Svaren på dessa frågor skulle kunna bidra till att riktade pedagogiska insatser kan genomföras och att detta skulle kunna leda till att antalet ungdomar som vill lära sig meänkieli genom språkval och modersmålsundervisning i skolan ökade. Då nästan samtliga studier som genomförts hittills kring tornedalingar som minoritetsgrupp genomförts av forskare och skribenter som själva identifierar sig som tornedalingar så är också förhoppningen att denna studie skall kunna öka intresset hos forskare så att fler studier i ett utifrån perspektiv kan genomföras. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av sju informanter som kom från Småland, Norrbotten och Nordnorge. Informanterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och kontaktades alla utifrån att de var en del av Tornedalsteaterns nätverk av unga teaterutövare. Gemensamt för samtliga är att ingen av dem identifierade sig som tornedaling och att de påbörjade sina språkstudier i meänkieli genom olika teaterprojekt. Analysen genomfördes med en kombination av existentiell och filosofiskt inriktad hermeneutik. Resultatet visar att den motivationsfaktor som framträder tydligast är informanternas syn på hur pass relevant det var att lära sig meänkieli. En anmärkningsvärd sak som skiljer sig mellan denna och tidigare studier är på vilket sätt omgivningen har bemött och påverkat informanternas intresse för språket. Medan informanter som själva identifierat sig som tornedalingar itidigare studier beskrivit att det upplevt en viss skepsis från den äldre generationen tornedalingar, så hade informanterna i denna studie enbart fått en positiv respons. Det mest oväntade resultatet från studien var att trots att samtliga informanter uppgav att de inte tillhör minoritetsgruppen så visade det sig under arbetet att två av dem trots allt hade rätt till modersmålsundervisning. Slutsatsen från studien är dels att meänkieli måste synliggöras på ett annat sätt än det hittills gjort och dels att meänkieli måste gå från en intern intresse fråga till en allmän forskningsfråga

Young people are a central group in revitalisation efforts that aim to turn the tide of language shift for speakers of endangered languages. In the context of the five national minorities of Sweden, this thesis looks at the motivation of young Sweden Finns to participate in or lead revitalisation efforts for Finnish in Sweden. The study circles in beginner’s Finnish organised by the Sweden Finnish Youth Organisation provide a point of entry into the way young people plan and adapt revitalisation efforts to the needs of other young people. Along with a study of materials pertaining to the study circles, five young people have been interviewed about their participation in or leadership of the study circles, or their involvement in the Sweden Finnish Youth organisation. Grin’s (1990) COD model has been used to explore the relationship between motivation (Desire) and the Sweden Finnish context. The study found that the study circles have been adapted to the needs and desires of young people on several levels. It also found that identity, a practical and emotional need for the Finnish language, an awareness of the situation for the national minorities in Sweden, and the acceptance of varying goals and non-standard varieties of Finnish, play important roles in young people’s motivation to learn Finnish and participate in or lead revitalisation efforts.