Det framgår i lagar och förordningar att Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk har fått ett större utrymme i förskolans läroplan, därför ämnar denna studie ta reda på hur förskollärare tillämpar detta ansvar. Studiens syfte är därmed att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling inom minoritetsspråket samiska. Den teoretiska grunden för denna studie är den sociokulturella teorin på det sätt att barnen utmanas i den närmaste utvecklingszonen då de befinner sig i språkliga sammanhang. En kvalitativ intervjustudie i semi- och ostrukturerad form har utförts med sex förskollärare i tre olika förskolor. De presenterade resultaten i denna studie är utifrån respondenternas beskrivningar och upplevelser. Resultatet visar vilka arbetssätt förskollärarna tillämpar för att främja minoritetsspråket, samt vilka förutsättningar och begränsningar förskollärarna tillskriver i arbetet med minoritetsspråket samiska. Centralt för förskollärarnas beskrivningar är att det saknas material på samiska och att det inte finns tillräckligt med stöd för att bedriva en förskoleverksamhet som helt drivs på samiska. En slutsats som kan dras är att det krävs stöd från förskolans organisation och ledning eftersom det finns svårigheter med att uppfylla styrdokumentens krav kring arbetet med barns språkutveckling på minoritetsspråket samiska.

Inom ramen för svenskundervisningen på gymnasiet är svensklärare skyldiga att undervisa om de nationella minoritetsspråken. Detta är en följd av att Sverige ratificerat två styrdokument från Europeiska rådet vilka syftar till att skydda europeiska minoritetsgruppers rätt att behålla och bevara sitt språk och sin kultur. I denna uppsats undersöks hur forskning legitimerar de kopplingar som de europeiska styrdokumenten drar mellan minoritetsspråk, kultur och identitet samt hur undervisning om minoritetsspråk bidrar till språkens bevarande. Detta görs genom att undersöka hur kopplingarna mellan minoritetsspråk, kultur och identitet ser ut, vilka statusskillnader som finns mellan olika språk och vad de kan bero på samt vilken roll den svenska skolan har i bevarandet av de nationella minoritetsspråken. Enligt den forskning som presenteras i denna uppsats finns det ett känslomässigt och symboliskt samband mellan minoritetsspråk, kultur och identitet. Exakt på vilket sätt relationen mellan dessa faktorer ser ut är forskningen inte helt ense om. Forskningen visar att majoritetssamhällets attityder gentemot minoritetsspråk har en avgörande betydelse i bevarandet av minoritetsspråken. Skolan har till uppgift att undervisa elever om de nationella minoritetsspråken som ett sätt förbättra majoritetens attityder och därmed främja de nationella minoritetsspråken. Denna undervisning är dock något som i dagsläget brister och många lärare väljer att inte undervisa om minoritetsspråken på grund av brist på kunskap om dem. En nackdel med att undervisa om de nationella minoritetsspråken kan, beroende på hur undervisning sker, vara att de nationella minoriteterna beskrivs på ett stereotypiskt sätt och bidrar till kategorisering och stigmatisering. En fördel med en sådan undervisning är att språken då uppmärksammas som en del av den svenska kulturen och därmed främjas.

Samiska språket är ett av Sveriges minoritetsspråk som skyddas i lagen. Under en lång tid har samiskan befunnit sig i en språkbytesprocess. Forskning visar att när ett språk hotas är vuxeninlärning en viktig åtgärd i återupplivandet av språket. Syftet med denna studie är att kartlägga och få förståelse för vuxnas (i detta fall föräldrar till barn inom en sameskola och en samisk förskola) upplevelser av användning av samiska i sin vardag och motivation till sin egen språkinlärning. Genom en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag där 60 föräldrar (till barn inom en sameskola och en samisk förskola) deltog söker studien svar på vad som motiverar till inlärning och användning av samiska samt vilka förutsättningar och hinder det kan finnas. Resultatet av enkätstudien visar att respondenterna tycker att samiskan är viktigt att bevara och överföra till nästa generation. Framförallt ses barn som en motiverande faktor till att både utveckla kunskaper i samiska och använda språket i vardagen.

The study examines the recountings of the work of five librarians at four public libraries in smaller municipalities in southern Sweden with their assignment of national minorities. Reports have shown that there are shortcomings in many libraries with regard to the fulfillment of goals described in the Library Act’s writing about national minorities. The study aims to investigate what activities representatives of libraries recount they work with, how they reason about national minorities’ visibility in the library space and how they view the library’s minority policy role. The method used is semi-structured interviews. The material is analyzed thematically. The theory guiding the study is R. Audunson et. als theory of libraries as a meeting place and its ability to bridge gaps in society. In the librarians’ recountings it appears that they primarily work with libraries as being low intensive meeting places which includes collections, expositions and visibility in the library space. Some of them work with events that can be described as high intensive activities. The results of the study cautiously suggests that it may not be sufficient to solely serve as low intensive meeting places in same ways as before in order to break old traditions of not having prioritized national minorities in the past. The study contributes with descriptions of librairians’ experiences of and thoughts on the subject at a time when national minority policies are being raised and the results may provide insights on how additional incentives for public libraries can be designed.

Despite an increase in the number of scientific studies on talking books being done in the Library and Information Science field, there is a lack of research focusing on talking books in Sami, the language of the Swedish indigenous minority. This study aims to increase the knowledge about how access to talking books in the Sami language is being facilitated for pupils in Swedish schools. The Actor-Network Theory is used to describe and analyse how actors interact and connect with each other and how the resulting network affects students’ access to talking books. The ANT-analysis, which is based on data collected in qualitative interviews and from document analysis, showed that pupils’ access to talking books in Sami is not being facilitated by neither school librarians nor mother tongue teachers. The study identified the main challenges to be limited resources, but also steering documents omitting to mention Sami with disabilities and a lack of knowledge about talking books in other languages than Swedish. The study suggests that the Swedish Agency for Accessible Media, MTM, in their education material should encourage librarians and mother tongue teachers to mention talking books in other languages during meetings with pupils.

Med föreliggande studie vill jag ta reda på vilka argument tvåspråkiga lärare, i Sverige och i Libanon, anför om syftet att bedriva tvåspråkiga elevers matematikundervisning på majoritetsspråket, svenska, respektive det främmande språket, engelska. Ett annat syfte är att undersöka vad lärarna finner för inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik. Genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, en i Libanon och två i Sverige, synliggörs hur dessa lärare argumenterar inom detta område och vad de baserar sina ställningstaganden på. Resultatet från studien visar att lärarna ser olika syften med att bedriva undervisningen på ett annat språk än elevernas modersmål. De flesta lärare menar att syftet med undervisningen inriktar sig mer till språkutveckling än matematikutveckling. Vidare visar resultatet att inte alla lärare anser att elevens modersmål gynnar matematikutvecklingen, vilket inte överrensstämmer med forskningen inom detta område. Lärarna anser att det finns andra sätt att utveckla elevernas begreppsförståelse såsom konkreta material. Resultatet visar även att lärarna menar att tvåspråkig matematikundervisningen gynnar elevernas matematikförståelse. Lärarna menar här att tvåspråkig undervisning främjar förståelsen, ju tidigare eleverna börjar med det. / Teachers' perspectives on the influence of language on the mathematical development of bilingual students in Lebanon and in Sweden

Läroplanen för förskolans strävansmål gör att arbetet kring modermålsutvecklingen kommer upp till diskussion allt mer. I studiens region har yttre stöd i form av modermålspedagoger tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Barn med annat modersmål än svenska är en utmaning för pedagogerna.  Syftet med studien är att undersöka hur föräldrarna upplever att modersmålsstöd fungerar för barn med finska som modersmål. Forskningsfrågan var: hur upplever de finsktalande föräldrarna att deras barns språkutveckling i finska stöds i förskolan? Vad händer med barnets modersmål när pedagogerna inte talar finska utan bara erbjuder barnen att ta del av olika kulturuttryck på sitt modersmål. På Gotland finns 610 invånare med finskt ursprung. Det finns en modersmålslärare, 15 grundskoleelever och 4 gymnasieelever som har modersmålsundervisning i finska. I den gruppen finns 12 föräldrar, som alla fick enkäten varav 10 svarade. Studiens slutsats är att föräldrarna tycker att det inte fungerar med det modersmålsstöd som erbjuds nu. Det räcker inte med olika kulturuttryck på barnens modersmål med svensktalande pedagoger för att bibehålla språket, det behövs finsktalande pedagoger flera gånger i veckan i förskolan. Det är då språkinlärningen är som intensivast och det stödjer även andraspråksinlärningen. / Esikoulun (tässä päiväkodin) opetussuunnitelman toiveet merkitsevät sitä, että äidinkielen kehitystyö nousee yhä enemmän keskusteluun. Tutkitussa kunnassa tuki äidinkielenopettajien muodossa on poistettu ja tehtävä on nyt yksinomaan esikoulun opettajilla. Lapset, joiden äidinkieli on muu kuin ruotsi, ovat haaste esikoulun opettajille. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten vanhemmat kokevat suomenkielisten lasten äidinkielen tuen toimivan. Tutkimuskysymys oli: miten suomenkieliset vanhemmat kokevat, että heidän lastensa kielen kehitystä tuetaan esikoulussa?  Mitä tapahtuu lapsen äidinkielelle, kun esikoulunopettajat eivät puhu suomea, vaan tarjoavat sen sijaan lapsille mahdollisuuden osallistua erilaisiin kulttuuri-ilmaisuihin omalla äidinkielellään?  Gotlannissa on 610 alkuperältään suomalaista asukasta. Äidinkielenopettajia suomen kielessä on vain yksi, äidinkielen oppilaita on 15 peruskoulussa ja 4 lukiossa. Tässä ryhmässä vanhempia on 12, joille lähetin kyselylomakkeen, johon sain 10 vastausta. Tutkimuksen johtopäätös on, että vanhempien mielestä äidinkielen tuki nykyisessä muodossaan ei riitä.  Eri kulttuuri-ilmaisuihin osallistuminen ruotsinkielisten esikouluopettajien kanssa äidinkielen ylläpitämiseen ei riitä, vaan tarvitaan suomenkielisiä esikoulunopettajia useita kertoja viikossa esikoulussa. Silloin kielen oppiminen on kaikista tehokkainta ja tukee myös toisen kielen oppimista.

The National Library of Sweden Kungliga Biblioteket has been assigned by the Swedish government to establish resource libraries for the Swedish national minorities. The library of the Finnish Institute in Stockholm is the resource library for the national minority Swedish Finns (also known as Sweden Finns) and the national minority language Finnish. This study examines how a collaboration between the Finnish Institute’s Library and public libraries can support the public libraries in their efforts to pay specific attention to, protect and promote the national minority Swedish Finns and the Finnish language, according to the Swedish Library Act and the Act on National Minorities and Minority Languages and Sweden’s minority policy goals. The theories guiding the study are R. Putnam’s theory of social capital and A. Vårheim’s and R. Audunson’s et. al. theories of public libraries as places creating social capital. The data was collected through qualitative interviews with seven librarians, representing both the Finnish Institute's Library and four public libraries in designated municipality level administrative areas for Finnish. The results show that public libraries could enhance their services and increase social capital of the minority group by cooperating with the Finnish Institute’s Library and make use of its resources and knowledge of the target group. This could support public libraries in paying more attention to children, young people, elderly people and also those in need of Finnish language revitalisation. Though the public libraries participating in this study had less cooperation with the resource library than expected, they’ve got much support from their municipalities and were more active in their library services for the Swedish Finns than many other public libraries in Sweden.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med ökad kunskap om hur förskolor med en minoritetsprofil arbetar med barns språkutveckling inom det nationella minoritetsspråket finska. Studiens teoretiska grund utgår från det sociokulturella perspektivet som framhäver språket som ett kulturellt redskap och belyser samspelets betydelse för barns språkutveckling. En fenomenografisk intervjustudie i semistrukturerad form har utförts vid tre skilda minoritetsprofilerade förskolor i Sverige. De tre intervjuade pedagogernas beskrivningar och upplevelser utgör resultatet. Centrala aspekter för studiens resultat indikerar på bristen av finskspråkigt utbildningsmaterial, pedagogiska utmaningar gentemot frånvaron av det finska språket i hemmiljön och kodväxling som en positiv bieffekt av flerspråkighet. En av slutsatserna som kan dras är att det skulle krävas av högre instanser att utveckla undervisningsmaterial för minoritetsspråksprofilerade förskolor för att kunna erbjuda en likvärdig förskola där språket inte styr tillgången till utveckling.

The aim of this study is to show how some persons with one of the Swedish national minority languages as mother tongue use a library with regard to their mother tongue and culture. The research questions are: How do Sami-speaking, Finnish-speaking and Meänkieli-speaking (Tornedalen Finnish-speaking) persons use a library with regard to their mother tongue and their culture? What aspects do they find important in this use? As a theoretical frame I have used Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the functions of the local library and Will Kymlicka’s theory of the value of maintenance of minority cultures. The study is a qualitative user study. Deep interviews have been conducted with 9 persons with Finnish, Meänkieli or Sami as mother tongue.The results show that the main use of the library is as a cultural centre and the most frequently used service is borrowing of literature. Most Finnish-speaking persons use the library this way and find it satisfactory. The Sami-speaking persons who read in Sami use the library but the small supply of Sami literature at the libraries is partly a limiting factor. The literature available in Meänkieli is limited, but some use the library to get access to this literature. Exhibitions and cultural arrangements are not attended very frequently and the library’s social function is not very prominent. Some persons use the library in their studies or in their profession to get access to literature in Finnish or Sami. The use of the library as information centre is minimal.The access to literature, the possibility to speak their mother tongue with the library staff and the highlighting of the literature and culture at the library are factors that are important and contribute to language-maintenance and strengthening of the identity. The accessibility to the literature itself and the children’s possibilities to use the library are also important factors. The study is a two years master’s thesis in Library and Information Science.