Bristande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering bland grundskolelärare kan ge fel uppfattningar om ämnets innehåll. Denna studie utgick ifrån olika ledningsaktörers professionella ansvar att utveckla grundskolelärarnas existerande kunskaper om hur (vi) modersmålslärare arbetar och är organiserade. Ett professionellt ansvar, som samtliga pedagogiska aktörer i grundskolan bör ha. Studien tog del av föreställningar om modersmålsundervisning som framträdde hos anställda på ledningsnivå och fördjupades vidare på vilket sätt och varför dessa föreställningar kunde vara betydelsefulla för grundskolans kvalitativa utvecklingsarbete. Föreställningar som framträdde hos ledningsaktörerna om grundskolelärarnas existerande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering sågs i relation till olika kunskapssyn: vetenskaplig kunskap, tyst kunskap och vardagskunskap utifrån erfarenheter. Dessa tre olika kunskapssyner hade tillägnats och var en del av den praxisgemenskapen inom skolans verksamhet som synliggjordes genom aktiv deltagande i samspel med andra. Detta har gjorts från individnivå genom interaktion med andra till ett större kollektiv d.v.s. organisationsnivå. Den tysta kunskapen behöver artikuleras och ledningsaktörerna behöver skapa mötesforum för detta. Studien visade en lärande process där den utgick ifrån ledningsaktörernas synpunkter kring grundskolelärarnas bristande kunskaper om ämnet modersmål och dess organisering. Dessa synpunkter sattes i relation till ett utvecklingsarbete där det systematiska kvalitetsarbetet blev en levande process. Denna lärande process kan leda till ett förbättringsarbete inom grundskolans verksamhet som i sin tur kan skapa likvärdiga förutsättningar inom utbildning för elever som har ett annat modersmål än svenska.

Huvudsyftet med denna studien var att granska hur kommuner informerar om modersmål i förskoleklassen på finska. Tio kommuner valdes för att studera detta, fem s.k. förvaltningskommuner för finska, fem som inte var det. Studien visar att det är vanligare att kommunerna informerar om modersmål och förskoleklass på finska om kommunen ingår i förvaltningsområdet för det finska språket. För att sprida information på finska använder kommunerna både finskspråkiga myndighetstexter och automatiska översättningsprogram. Kommunernas finskspråkiga texter visade sig vara vaga och mångtydiga. De automatiska översättningarna motsvarade inte det förväntade innehållet. Denna kvalitativa studie tar sin teoretiska utgångspunkt i nationell lagstiftning ur ett språk- och minoritetspolitiskt synsätt. Huvudmaterialet består av de valda kommunernas internetsidor som samlades in under oktober 2019 och analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys. / The aim of this study was to examine how municipalities inform about mother tongue in the pre-school class in Finnish. Ten municipalities were chosen to study this, five so-called administrative areas for Finnish, five that were not. The study shows that it is more common for municipalities to provide information about mother tongue and pre-school class in Finnish if the municipality is included in the administrative area for Finnish language. To disseminate information in Finnish, the municipalities use both government texts in Finnish and automatic translation programs. The language texts of the municipalities in Finnish proved to be vague and ambiguous. The automatic translations did not match the expected content. This qualitative study takes its theoretical point of departure in national legislation from the perspective of a language and minority policy. The main material consists of ten municipalities' internet pages which were collected in October 2019 and analysed using critical discourse analysis.