Syftet med denna självstudie är att utforska på vilka sätt mental träning kan förändra livsvärlden samt minska obehag inför scenframträdanden. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras livsvärlden genom mental träning inför ett framträdande? Studien utgår från ett livsvärldsperspektiv och metod är loggboksskrivande. Resultatet presenteras med hjälp av teman som: Att öppna medvetandet, Självbildsträning – att tycka om sig själv, Förebilder – att se sig själv, Vad jag vill odla inom mig, Att vara förberedd, Sista förberedelsen och Tiden är inne. Efter resultatet följer en diskussion om vikten av avslappning och en bra självbild samt för- och nackdelar med att använda Fagéus metod i mental träning. Arbetet avslutas med att frågan om dess betydelse vidrörs samt möjligheter till framtida forskning. / The purpose of this study is to explore the ways mental training can alter my life-world and reduce the discomfort I experience during stage performances. The study is supported by the following research question: In which ways does my life-world change through the use of mental training before a performance? The study is based on a life-world perspective and the method for the study is logbook writing. The result is presented by following themes: Opening minds, Self-image Training – enjoying myself, Role models – to see myself, What I want to grow within me, Being prepared, Final preparation and The time has come. After the result follow a discussion of the importance of relaxation and a good self-image, I also discuss the advantages and disadvantages of using Fagéus method of mental training. The work concludes with the questions of the importance of this study and the opportunities for future research.

Syftet med arbetet är att jämföra två olika metoder för inlärning av fotteknik för spel vid trumset och hur de två olika metoderna påverkar trumspel. För att undersöka detta användes videoobservation samt loggbokförande under de sex veckor som undersökningsperioden varade. Varje vecka filmades tre olika övningstillfällen med varierande fokus. Studien grundar sig i det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade att olika metoder kan ge varierande resultat och att utforskandet av nya metoder kan ge positiva och oväntade resultat. Resultatet pekar även på att strategier och struktur ger positiva effekter vid övning. I diskussionsdelen diskuteras vilka resurser som varit mest givande för min utveckling samt hur en trummis måste vara medveten om sina begränsningar för att strategiskt kunna forma övning. / The purpose of this study is to compare two different methods of learning foot-technique and how the two methods affect playing of the drums. To examine this video-observation filled an important role with complement of a journal during the six weeks of practice that were recorded. Each week there were three videos recorded with variating focus each video. The study is based on design theory which is described in the background chapter. The result of this study showed that different methods can result in variating outcome and it also showed that exploring new methods can give positive effects on your practice. The discussion revolves around what resources have been the most impactful for my own personal development and how one must be conscious of one’s own limitations to be able to create a successful plan of practice.

Syftet med arbetet är att studera min läroprocess och hur specifika övningar påverkar tekniska spelfärdigheter på instrumentet altviolin. Under en period på sex veckor har jag genomfört övningstillfällen fem gånger i veckan, 15-20 minuterspass. Jag har vidare  genomfört videoinspelningar en till tre gånger i veckan. I bakgrunden presenteras litteratur och forskning om övning, spelteknik och designteoretiskt perspektiv. I metodkapitlet presenteras valt material och dokumentation. I resultatkapitlet beskrivs hur designandet av mitt lärande har gått till samt dess påverkan i min utveckling av mitt altviolinspel. Dessa bygger på mina transkiberingar av valda videoinspelningar. Resultatet visar att undersökningen har lett till framsteg i finmotorik, ergonomiskt spel, bättre intonation och färre misstag i spelet. I diskussionsdelen diskuteras resurserna samt resultat som bottnar i presenterad litteratur, tidigare forsknig och det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to investigate my learning process and how specific exercises affect the technical playing skills of the instrument viola. For a period of six weeks I have practiced technical skills on viola five times a week, 15- 20 minutes each time and recorded 1-3 of these practice sessions with a video camera. Chapter two presents literature and research on exercise, playing technique and design theory perspective. Chapter three presents selected materials and documentation. The result is described in chapter four where I explain how the design of this project has effected my technical development in violaplaying.The recordings have been transcribed by me. Results reveal that this study has given myself success in terms of ergonomic playing, better intonation and less mistakes in my playing. The recources and results are discussed in relation to previous research and relevant literature.

Bristande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering bland grundskolelärare kan ge fel uppfattningar om ämnets innehåll. Denna studie utgick ifrån olika ledningsaktörers professionella ansvar att utveckla grundskolelärarnas existerande kunskaper om hur (vi) modersmålslärare arbetar och är organiserade. Ett professionellt ansvar, som samtliga pedagogiska aktörer i grundskolan bör ha. Studien tog del av föreställningar om modersmålsundervisning som framträdde hos anställda på ledningsnivå och fördjupades vidare på vilket sätt och varför dessa föreställningar kunde vara betydelsefulla för grundskolans kvalitativa utvecklingsarbete. Föreställningar som framträdde hos ledningsaktörerna om grundskolelärarnas existerande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering sågs i relation till olika kunskapssyn: vetenskaplig kunskap, tyst kunskap och vardagskunskap utifrån erfarenheter. Dessa tre olika kunskapssyner hade tillägnats och var en del av den praxisgemenskapen inom skolans verksamhet som synliggjordes genom aktiv deltagande i samspel med andra. Detta har gjorts från individnivå genom interaktion med andra till ett större kollektiv d.v.s. organisationsnivå. Den tysta kunskapen behöver artikuleras och ledningsaktörerna behöver skapa mötesforum för detta. Studien visade en lärande process där den utgick ifrån ledningsaktörernas synpunkter kring grundskolelärarnas bristande kunskaper om ämnet modersmål och dess organisering. Dessa synpunkter sattes i relation till ett utvecklingsarbete där det systematiska kvalitetsarbetet blev en levande process. Denna lärande process kan leda till ett förbättringsarbete inom grundskolans verksamhet som i sin tur kan skapa likvärdiga förutsättningar inom utbildning för elever som har ett annat modersmål än svenska.

Detta arbete syftar till att utforska hur övning på fiol kan designas för att den ska kännas meningsfull och effektiv. Studiens forskningsfråga är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av när jag övar terser på fiol? För att undersöka detta har jag under ett år gjort tekniska övningar med hjälp av olika övningsstrategier för att se progressionen i min utvecklingsprocess. Studiens metod är videoobservation och loggboksskrivande och arbetet utgår från ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet presenteras i två teman: Semiotiska resurser för dokumentation och Semiotiska resurser för motivation och progression. I diskussionen problematiserar, belyser och jämför jag studiens slutsatser med forskning och litteratur inom området. / The purpose of this study is to explore how practice can be designed in a meaningful and effective way. The research question is: What kind of semiotic resources do I use during practice thirds on the violin? The study is based on technical exercises used over a period of one year, the used method is video observations and logbook notes and the perspective is design theoretical. Two themes are presented as result: Semiotic resources for documentation and Semiotic resources for motivation and progression. In the last chapter, I discuss, problematize and compare the result with literature and research in the field.

My objective for this project was to create a short but thrilling 2D-animation intended as promotion for an online comic book. The purpose of the project was to learn more about animation and graphics, to further my artistic skills and to learn how to work in Adobe After Effects. I also wanted to learn more about scheduling, project methods and how to handle stress. During the ten weeks of the project I have created the story, the storyboard, the character design, the backgrounds and the animation. The voice over was recorded with the help of a fellow student who also made the music and the sound effects. In all else I have worked on my own. During the work I have principally learned more about graphics and animation, both classic animation made on paper and digital animation. I have also gained more knowledge concerning technology as it is used in artistic processes, criticism and self criticism, personal development and learning, working alone as an opposite to working in a group, how to handle problems, setbacks and conflicts, time and planning, various ways of analyzing working processes and methods, the creative process and the balance between work and relaxation. I discuss and reflect on these and more phenomena in the end of this study. It has been a demanding but exciting journey. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion. You can mail me at: kippokippo@yahoo.se