Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska. Det nya yrket innebär ett livslångt lärande och det krävs stöd från andra samt självförtroende. Praktisk implikation: Universitet, verksamheter och berörd personal kan ta del av studien och fokus bör läggas på god utbildning, stöd, mentorskap och handledning för den nyblivna barnmorskan.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats. Ansatsen är kvalitativ i den meningen att undersökningen syftar till att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter. Den komparativa ansatsen i vår undersökning ligger i våra jämförelser mellan nyblivna respektive erfarna lärarnas upplevelser och erfarenheter. Enkätundersökningen visar att de nyblivna lärarna överlag kände sig säkra på att skapa goda relationer främst mellan sig själva och eleverna, men även eleverna emellan. De kände sig mindre förberedda när det gällde samverkan med föräldrarna. Vid samverkan mellan kollegor och ledning, ser vi att det handlar om en ömsesidig påverkan. En annan faktor som spelar en avgörande roll, är vilken skolkultur (det som sitter i väggarna) de möter. På frågor om undervisning ställer sig de nyblivna lärarna positiva till sin egen förmåga. Det som tog mest tid och kraft, var planering och organisering. I den komparativa delen kring vad lärarutbildningen bidragit med, framträder för samtliga undersökningspersoner fyra övergripande områden; pedagogiskt förhållningssätt, praktik/VFU, ämneskunskaper samt personlig utveckling. Kring mentorskapets funktion framträder mentorns roll att fungera som bollplank, ge pedagogiskt stöd, fungera som personligt stöd i processen att finna sin yrkesroll samt bistå med praktisk hjälp</p>

Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats. Ansatsen är kvalitativ i den meningen att undersökningen syftar till att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter. Den komparativa ansatsen i vår undersökning ligger i våra jämförelser mellan nyblivna respektive erfarna lärarnas upplevelser och erfarenheter. Enkätundersökningen visar att de nyblivna lärarna överlag kände sig säkra på att skapa goda relationer främst mellan sig själva och eleverna, men även eleverna emellan. De kände sig mindre förberedda när det gällde samverkan med föräldrarna. Vid samverkan mellan kollegor och ledning, ser vi att det handlar om en ömsesidig påverkan. En annan faktor som spelar en avgörande roll, är vilken skolkultur (det som sitter i väggarna) de möter. På frågor om undervisning ställer sig de nyblivna lärarna positiva till sin egen förmåga. Det som tog mest tid och kraft, var planering och organisering. I den komparativa delen kring vad lärarutbildningen bidragit med, framträder för samtliga undersökningspersoner fyra övergripande områden; pedagogiskt förhållningssätt, praktik/VFU, ämneskunskaper samt personlig utveckling. Kring mentorskapets funktion framträder mentorns roll att fungera som bollplank, ge pedagogiskt stöd, fungera som personligt stöd i processen att finna sin yrkesroll samt bistå med praktisk hjälp

No description available.

Syftet med studien var att undersöka äldres tankar kring förluster och upplevelser av pensionering och åldrande. Metoden är kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gått i psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre år i samband med sin pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 år gamla när intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden är en god hälsa och en trygg ålderdom. Samtliga informanter har haft positiva förväntningar inför pensionärstiden. Övergången från att lämna yrkeslivet till att bli pensionär har inneburit olika för var och en. Det framkom både positiva och negativa aspekter. Alla fick någon form av kris i samband med pensioneringen, oavsett om de har valt att fortsätta arbeta eller inte. Det handlar inte om arbetet utan om tillhörigheten. Informanter ansåg sig fått en ny insikt genom psykoterapin. Deltagarna ser positivt på åldrandet, men det går inte att förneka förlusterna, sorgen och oron för hur det kan bli senare i livet.

Föreliggande studie undersöker hur lärare i grundskola uppfattar deras utvecklingsprocess under deras första tid i yrket, och vilka förutsättningar innan och under introduktionsperioden som upplevs viktiga för deras yrkesutveckling. Studien genomfördes både i Stockholm och på Åland och inkluderade nio deltagare. Den teoretiska ramen för studien utgår ifrån socialisationsteorin occupational socialization theory (OST). Med hjälp av en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer var det möjligt att analysera och kategorisera svaren på följande frågeställningar: 1) Hur uppfattar lärarna förutsättningarna till sitt yrkesblivande före tillträdet till den första anställningen? 2) Hur uppfattar lärarna arbetsplatsens förutsättningar för deras yrkesutveckling? 3) Hur uppfattar lärarna sin roll under den första tiden som anställd? Studiens slutsatser visade: dels att de nyblivna lärarnas socialisationsprocess är interaktiv och genomsyras av ett samspel mellan de nyblivna lärarna och skolkontexten de arbetar i, det vill säga relationer till kollegor och rektorer, undervisning, och interaktion med elever och vårdnadshavare; dels att de nyanställda lärarna ackumulerar sina erfarenheter och utvecklas i professionen allt eftersom; dels att lärararbetslaget må vara en fruktbar kommunikativ arena för mentor-adept arrangemang inom läraryrket, och effekten av planerade mentor-insatser föreslås som ämne för framtida forskning; och dels att det finns kulturella skillnader mellan svenska och finländska lärarutbildningar, något som ger suggestioner på framtida studier i vad och hur skillnaderna mellan svenska och utländska lärarutbildningar kan arta sig och hur lärarutbildningen förbereder lärarstudenternas inträde till yrkeslivet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

Bakgrund: Spädbarn rekommenderas exklusiv amning upp till sex månader, då amning kan leda till hälsovinster för både moder och barn. Dock finns det faktorer som kan påverka förmågan att amma, vilket kan leda till negativ upplevelse hos modern. Därför behöver barnhälsovårdssjuksköterskan ge amningsstöd för att stärka modern och främja anknytningen mellan moder och barn. Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors beskrivning av att ge amningsstöd till nyblivna mödrar de första sex månaderna efter förlossningen.Metod: Detta var en integrativ litteraturöversikt som inkluderade totalt 15 artiklar. De kvalitativa (7) och kvantitativa (8) artiklarna analyserades först enskilt, för att sedan integreras till en gemensam analys.Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: Befrämja en god relation (underkategorier: Att möta individuella behov, Att ha god kommunikation med modern, Att bekräfta modern), Förutsättningar och hinder för att främja amningen (underkategorier: Att informera och motivera, Att mötas i hemmet, Att möta utmaningar i att ge amningsstöd) och Förmågan att ge rätt stöd (underkategorier: Att ha adekvat kunskap, Att handleda modern, Att samverka med övriga professioner). Resultatet stöds med citat.Diskussion: Vid amningsstöd är relationsskapande viktigt. Där är det av betydelse att möta moderns individuella behov, ha en god kommunikation och samverka med andra professioner. Genom detta kan BHV-sjuksköterskan stärka och bekräfta moderns tillit till egen förmåga.Slutsats: Bekräfta och stärka modern är betydelsefullt för att få en fungerande amning. Regelbundna hembesök är ett viktigt stöd, där amningen och anknytningen kan främjas i en trygg och säker miljö. / <p>2023-05-31</p>

Bakgrund: Globalt rekommenderas amning under barnets första sex månader i livet för god utveckling och hälsa. Trots detta minskar amningen i Sverige.Amning är en central del i moderskapet som förväntas fungera. Barnhälsovården har en stor räckvidd och kan på så sätt göra stor skillnad på individnivå och ur ett folkhälsoperspektiv genom stöd till ammande nyblivna mödrar. Att välja bort amning är ett beslut som kvinnan tar, dock visar studier att uteblivet stöd samt psykologiska faktorer kan orsaka amningsproblem och ligga till grund för avslutad amning.   Syfte: Att belysa nyblivna mödrars upplevelse av erhållet amningsstöd inom barnhälsovården.  Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt. Ostrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Åtta mödrar deltog i studien, tillhörande sex olika barnhälsomottagningar i södra Sverige. Insamlad data analyserades via en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Dataanalysen mynnade ut i två kategorier. Otillräckligt amningsstöd, som belyser mödrarnas upplevelse av avsaknad av individuellt stöd, engagemang och kunskap från barnhälsovårdssjuksköterskorna. Amningsfrämjande förhållningssätt belyser mödrarnas positiva upplevelse av erhållet amningstöd inom barnhälsovården. Mödrarnas motivation visade sig ha en avgörande betydelse för bibehållen amning.  Slutsats: Generellt upplevde de nyblivna mödrarna ett otillräckligt stöd och en avsaknad av engagemang för bibehållen amning. De saknar mer individanpassat stöd och en önskan om ökad amningskunskap på barnhälsovården.

This study intends to gain understanding of how mothers in the two first years postpartum feel about and relate themselves to the ideal of thinness. The empirical material is based on new mothers’ perceptions and experiences. The data is collected through a qualitative method based on interviews.   The study is interpreted by a social constructive perspective and the theoretical framework has been objectification theory and Connell’s theory of gender. Some of the theoretical concepts we have used to understand the mothers’ experiences are “norms”, “normative femininity” and “social stigma”. We also have used the thematic concept “the social body”, which is an understanding of the body as a carrier of social meaning   The results of the study show that new mothers have a problematic relation to their own bodies. This problematic approach to the body arises from the constant presence of the ideal of thinness and comments from the surroundings, as the norms of interpersonal relationships are modified during pregnancy and the postpartum period. The bodies of the new mothers become objectified by the comments from the surroundings and their bodies are therefore under social control.   The ideal of thinness has a big impact on the new mothers’ body perception. We have therefore identified four strategies that the mothers use to manage the ideal: 1. With the help of clothes the new mothers precede the social pressure that the ideal of thinness generates by concealing their bodies that they experience does not comply with the ideal; 2. The new mothers adapt their bodies to the ideal by physical exercise; 3. The new mothers adapt their bodies to the ideal by diet; 4. The new mothers use cognitive strategies to feel more at ease with their postpartum bodies, by thinking kind thoughts about themselves and their own bodies.

This study is about information needs and library habits among newly retired people. The purpose of this master thesis is to examine the affective and cognitive needs that come with retirement. In what way do the information needs of this group change due to retirement? In order to answer this question we make use of two theoretical models; Role theory and Wilson’s model of information needs. When it comes to library habits, we use Andersson and Skot-Hansens model to examine how newly retired people use the library now and how they could use it on basis of their needs in their new role. The method used in this study is qualitative; interviews are done with six newly retired people. The results show that newly retired people have a cognitive need to create meaning in their lives and an affective need of being needed to compensate for their loss of work role. These needs do not however create that many information needs. The newly retired people who were interviewed consider that they already know everything that they need to know, especially when it comes to information about their interests, which they have been into for many years. If there is something they need to know there tends not to be a problem finding information about it. The library is used as a centre of knowledge, for example newspaper-reading, and as a centre of culture, for example book borrowing. / Uppsatsnivå: D