Change is a timeless phenomenon. There are different catalysts for change, a significant catalyst is digitization that affects society, organizations and individuals. An industry where digitization has been discussed a lot is the accounting and audit industry, where the foundation lies in creating, validating and reporting financial information. Current technological developments change the way in which the industry operates, thus managing the financial information. Digitization is an organizational change in the industry and thus also examined how this change affects the professional role. The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the effects of organizational change that arises from digitization and how specific factors can contribute to a successful change process. In addition, we wanted to identify the working methods of the future and how the professional role in the accounting and audit industry will develop. What has been shown in the study is the positive attitude towards digitization and changing working methods. This can be explained by the adaptability of the individual, the company's success in its implementation of digitization and the age factor in the company. Digitization has resulted in a more flexible way of working which contributes to reduced physical contact. Consulting and analysis are identified as significant competencies as digitalization's development of the industry. Additionally, a seventh success factor, Customer Relationship, is added.

The world is getting more and more digitalized, and the progress has been further accelerated by the Covid-19 pandemic. In March 2020, the Public Health Agency of Sweden encouraged everyone that could to work from home. The auditing industry is one of the affected industries due to the Covid-19 pandemic, and the risk of an impaired quality in the audit was high. One thing that increases in importance when working from home is self-leadership since the individual is getting a greater responsibility to plan their workday.  The purpose of this study is to describe how self-leadership strategies are used by auditors to handle digitalization changes, and to develop a framework. The purpose will be answered by the following research question:  How are self-leadership strategies used by auditors to handle digitalization changes?  The method used in this study is a qualitative case study where each respondent forms an individual case. The empirical material has been collected by semi-structured interviews with six respondents. After the interviews, the empirical material has been analyzed by a thematic analysis.  This study shows that self-leadership strategies are generally used by the auditors, and the most used behavior-focused strategies are self-goal-setting, self-rewarding, positive cues, and negative cues. Within the thought-focused strategies, the most commonly used are self-talk, belief and assumptions, and change of thought patterns. From the natural rewarding strategies, the most common are natural rewards, and only one respondent uses focus on positive aspects. The study shows that some of the strategies are used by the auditors independent of digitalization changes or changes due to the Covid-19 pandemic. Self-leadership strategies used to handle digitalization changes are foremost the thought-focused strategies and, to a certain extent, positive cues, negative cues, and natural rewards. The authors of this study have also found empirical support for the usage of other strategies that the respondents are using to handle digitalization changes and changes in the workplace due to the Covid-19 pandemic. The contribution of this study to the self-leadership research is hence the two new self-leadership strategies of focus together with recovery and relaxation. / Världen blir hela tiden mer digitaliserad och något som påskyndat denna utveckling ytterligare är Covid-19-pandemin. I mars 2020 uppmanade Folkhälsomyndigheten att alla som har möjlighet att jobba hemifrån ska göra det. En bransch som påverkades av detta är revisionsbranschen och det fanns en risk att revisionens kvalité skulle försämras. Självledarskap får en större betydelse vid hemarbete eftersom individen får ökat ansvar för att planera sitt arbete och arbetsuppgifter då.  Syftet med denna studie är beskriva hur självledarskapsstrategier används av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar samt att utveckla ett ramverk, vilket besvaras med hjälp av frågeställningen som är:  Hur används självledarskapsstrategier av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar?  Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där varje respondent utgör ett enskilt fall. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som sedan har analyserat genom en tematisk analys.  Studien visar på att självledarskapsstrategier används generellt i en revisors arbete men de som används mest under de beteendemässiga strategierna är självmålsättning, självbelöning samt positiv och negativ signalering. Inom de tankemässiga används självprat, tro och antagande samt att ändra tankemönster. Av de naturliga belöningsstrategierna används främst naturligt belönande uppgifter men endast en av respondenterna använder sig av fokusering på positiva aspekter. Studien visar således på att vissa av strategierna används av revisorerna oberoende av digitaliseringsförändringar eller förändringar till följd av Covid-19-pandemin. De strategier som vidare använts av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar är de tankemässiga strategierna samt i viss utsträckning signalering och naturliga belöningar. Författarna till studien har även hittat underlag för att andra strategier används av revisorer i syfte att hantera digitaliseringsförändringar och hemarbete till följd av Covid-19-pandemin. Dessa två strategier är studiens bidrag till självledarskapsforskningen och benämns av författarna som fokus samt återhämtning och avkoppling.

Revisionsbranschen är en mansdominerad bransch som är känd för att ha lägst andel kvinnor bland dem ledande positionerna. Kvinnor har stött på olika hinder och haft svårare att nå högre positioner än män, men på senare år har branschen blivit mer jämställd. Studier har visat att könsfördelningen inom delägarkretsen har förändrats till det bättre. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnliga delägares uppfattningar av faktorer som påverkat kvinnors möjligheter att bli delägare i medelstora och stora revisionsbyråer samt om de uppfattar att dessa faktorer fortfarande finns.   Studiens teoretiska referensram fokuserar på revisionsbranschen och strukturella teorier. I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts för att få en djupgående förståelse om hur kvinnliga delägare upplever att olika faktorer har påverkat dem att bli delägare samt om de upplever att en förändring har skett i branschen. Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga delägare från fyra olika bolag.   Resultatet av empirin visar att de kvinnliga delägarna inte upplevt hinder för att nå delägarskap. Det enda hindret som påverkar möjligheterna för att bli delägare är varje individs egna egenskaper, ambitioner och mål. Föräldraskap ses inte som ett hinder av delägarna, däremot upplever de att kombinationen av familj och karriär kan upplevas vara svår. Delägarna upplever att det har skett en förändring bland könsfördelningen i delägarkretsen och att branschen är under utveckling. Med den här studien vill vi bidra till en ökad förståelse kring vilka hinder som påverkar kvinnors avancemang inom revisionsbranschen. / The auditing industry is a male dominated industry that is known for having the lowest proportion of women among the leading positions. Women have encountered various obstacles and found it more difficult to reach higher positions than men, but in recent years the industry has become more equal. Studies have shown that the gender distribution within the circle of partners has changed. The purpose of this study is to investigate female partners’ perceptions of factors that have affected women’s opportunities to become partners in medium-sized and large auditing firms and whether they perceive that these factors still exist.  The study's theoretical framework focuses on the auditing industry and structural theories. A qualitative approach was used to gain an in-depth understanding of how female partners feel that various factors have influenced them to become partners and whether they feel that a change has taken place in the industry. We conducted six semi-structured interviews with female partners from four firms.  The results show that the female partners don’t experience obstacles to achieve partnership. The only obstacle is each individual's own characteristics, ambitions and goals. Parenting is not seen as an obstacle by the partners. However, they experience that the combination of family and career can be difficult. The partners feel that there has been a change in the gender distribution in the co-owner and that the industry is still changing. With this study, we want to contribute to an increased understanding of the obstacles that affect women's advancement in the auditing industry.

Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet, 4FE17E – VT2020    Titel: Prestationsutvärderingens avspegling av institutionella logiker – En studie i revisionsbranschen Inledning: Kunskap om institutionella logiker är aktuellt för att förstå sig på en organisations agerande. Inom revisionsbranschen återfinns två institutionella logiker, vilka har möjlighet att ge en fingervisning om framtida vägval inom en föränderlig bransch. Det återfinns däremot en avsaknad av metodverktyg för att identifiera institutionella logiker i nutid. Syfte: Studiens syfte är att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera befintliga institutionella logiker i en organisation samt beskriva hur dessa manifesterar sig irevisionskontexten. Metod: Genom en deduktiv ansats har idealtyper för såväl den professionella som den kommersiella logiken formats, dessa har därefter studerats empiriskt genom en intervjustudie angående utvärderingsprocessen. Utifrån resultatet i den empiriska studien sker en bedömning av utvärderingsprocessens potential som verktyg. Slutsats: Resultatet påvisar att båda logikerna är närvarande hos individer i urvalet. Revisorer med störst möjlighet att påverka utvärderingens innehåll tenderar att vara mer kommersiella, vilket influerar utvärderingen av medarbetare. Utvärderingsprocessen som verktyg visade potential då vi lyckats identifiera institutionella logiker på individnivå. Begränsningar återfanns även i form av svårigheter att identifiera institutionella logiker på organisationsnivå. Därmed uppmanar vi till vidare utveckling av verktyget samt en diskussion gällande användandet av logikbegreppet på en organisationsnivå. / Abstract Degree Project in Accounting and Corporate Finance, The Business Administration and Economics Programme, 4FE17E – VT2020 Title: The identification of institutional logics through performance evaluations – A study within the auditing industry   Introduction: Knowledge about institutional logics is current to understand an organizations behavior. Within the auditing industry two institutional logics are found, which has the possibility to predict the future choices within a changeable industry. However, there is a current lack of tools of methods to identify present institutional logics.   Purpose: The purpose of the study is to assess the potential of performance evaluation as a tool to identify existing institutional logics within an organization and describe how these manifests themselves in the audit context.   Method: Through a deductive approach ideal types for both the professional and the commercial logic have been formed, these have been studied through an interview study regarding the evaluation process. Based on the results of the empirical study, an assessment of the potential of the evaluation process as a tool is made.   Conclusions: The result shows that both logics are present within individuals in the sample. Auditors with the most influential power to affect the content of the evaluation tend to be more commercial, which influences the evaluation of employees. The evaluation process as a tool showed potential as we succeeded in identifying institutional logics at an individual level. Limitations were also found within the form of difficulties in identifying institutional logics at an organizational level. We therefore encourage further development of the tool and a discussion regarding the use of institutional logics as a concept on an organizational level.

Digitalisering är för närvarande ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Den digitala utvecklingen påverkar revisionsyrket vilket i sin tur påverkar revisorns roll. Med hänsyn till detta är det därför viktigt att studenter introduceras för digitalisering i ekonomiutbildningarna. Syftet med denna studie är att undersöka om ekonomutbildningarna omfattar de krav eller kvalifikationer som ställs på revisorer, avseende digitala kompetenser, av revisionsföretagen. Därmed formulerades följande forskningsfråga: Anpassar akademier sina utbildningar till de krav eller kvalifikationer, avseende digitala kompetenser, som efterfrågas av revisionsföretagen?Den forskningsansats som använts i studien är abduktion då studien växlat mellan teori och empiri. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys där en undersökning av officiella dokument gjorts. De undersökta dokumenten omfattar tolv jobbannonser från åtta olika revisionsföretag. Vidare har en undersökning på elva kursplaner/utbildningsplaner gjort vid nio olika lärosäten.Studiens syfte har fullföljts genom att undersöka jobbannonser, utbildningsplaner samt kursplaner. Ur jobbannonserna framkom det att kunskaper inom digitalisering är kvalificerande men inget krav. Studiens resultat påvisar att de flesta undersökta ekonomiutbildningar omfattar digitalisering i lärandet. Vidare kan det inte påvisas att omfattningen är tillräcklig för att bemöta de kvalifikationer som ställs på revisorer av de undersökta revisionsföretagen. Studien har bidragit till en ökad förståelse för de krav och kvalifikationer, avseende digitalisering, som de undersökta revisionsföretagen efterfrågar. Vidare har studien bidragit med att förtydliga hur de undersökta akademierna anpassar ekonomutbildningarna till digitalisering. / Digitalization is currently an ongoing topic in the audit industry. Digital developments affect the audit profession, which affects the auditor's role. It is therefore important that students get introduced to digitalization in economic programs. The purpose of this study is to investigate whether the economic programs include the requirements or qualifications imposed on auditors, regarding digital competencies, by the audit companies. The following research question was thus formulated: Do academies adapt their education to the requirements or qualifications, regarding digital competencies, that are required by the auditing companies?The research approach used in the study is abduction as the study alternated between theory and empiricism. The study is based on a qualitative content analysis where an examination of official documents has been made. The documents examined include twelve job advertisements from eight different audit companies. Furthermore, analysis of eleven course plans/education plans has been done at nine different academies.The purpose of the study has been completed by analyzing job advertisements, education plans and course plans. From the job advertisements it appeared that knowledge in digitalization is qualifying but not a requirement. The results of the study show that most of the examined economic programs include digitalization in the education. Furthermore, it cannot be concluded that the scope is sufficient to meet the qualifications imposed on auditors by the examined audited firms. The study has contributed to an increased understanding of the requirements and qualifications, regarding digitalization, that the examined audit firms demand. Furthermore, the study has contributed to clarify how the examined academies adapt economic programs to digitalization.

Revisionsbranschen har under många år ansetts vara mansdominerad. Tidigare forskning och studier har fokuserat på kvinnors karriär i denna mansdominerade bransch. Vi ville istället undersöka om rekryteringen spelade en roll i denna problematik då det inte finns mycket forskning kring det. Detta mynnade ut i studiens syfte att ur de rekryteringsansvarigas perspektiv förstå rekryteringsprocessen och dess påverkan på jämställdheten i revisionsbranschen. Vi undersöker rekryteringsprocessens fyra övergripande steg vilka är behov, rekryteringskanaler, urval och beslut samt hur de påverkar jämställdheten i revisionsbyråerna. Genusteorin används som en förklaringsmodell till varför det inte är jämställt. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Sju rekryterare har intervjuats, två av dem arbetar på rekryteringsföretag och resterande fem arbetar på revisionsbyråer. Dessa personer valdes ut till respondenter eftersom de arbetar med rekrytering och har därmed störst förståelse för rekryteringsprocessen. Studien har kommit fram till att varje steg i rekryteringsprocessen spelar en viktig roll i att påverka jämställdheten. Denna studie har inte kunnat påvisa några problem i den externa rekryteringsprocessen givet att revisionsbyråerna förhåller sig till en objektiv kravspecifikation och använder sig av formella rekryteringskanaler. / The auditing industry has for many years been considered male-dominated. Previous research and studies have focused on women's careers in this male-dominated industry. We wanted to investigate whether recruitment played a role in this problem as there is barely any research on it. This resulted in the study's purpose of understanding the recruitment process and its impact on gender equality in the auditing industry from the perspective of the recruiters. We examine the recruitment process's four overall steps, which are needs, recruitment channels, selection and decisions, and how they affect gender equality in the audit firms. Gender theory is used as an explanatory model for gender inequality. We have used a qualitative method in the shape of semi-structured interviews to gather empirical data for the study. Seven recruiters have been interviewed, two of them work at recruitment companies and the remaining five work at auditing firms. These people were selected as respondents because they work with recruitment and thus have the greatest understanding of the recruitment process. The study has concluded that each step in the recruitment process plays an important role in influencing gender equality. This study has not been able to identify any problems in the external recruitment process, given that the audit firms adhere to an objective requirements specification and use formal recruitment channels.

Den tekniska utvecklingen i samhället har lett till att redovisnings- och revisionsbranschen digitaliserats i allt högre grad. Detta i sin tur har lett till att arbetsuppgifterna för redovisningskonsulter och revisorer skiftat från att vara repetitiva och enformiga till att idag bestå av mer värdeskapande arbetsuppgifter som exempelvis rådgivning till kunderna. På grund av dessa förändrade arbetsuppgifter har ett kompetensgap uppstått mellan den kompetens arbetstagare besitter och den kompetens branschen efterfrågar. Baserat på detta fokuserar vår studie på vilka kunskaper och färdigheter det är branschen saknar hos nyutexaminerade ekonomstudenter samt hur de anser att detta kompetensgap kan minskas. För att förstå och förklara vilka kunskaper branschen saknar utfördes studien med en kvalitativ ansats. Genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från olika företag inom redovisnings- och revisionsbranschen kunde vi skapa oss en god bild av branschens uppfattning gällande nyutexaminerade ekonomstudenters kompetens. Då vi också inhämtade jobbannonser från dessa företag förstärktes ytterligare denna bild. Utifrån vår inhämtande data kunde vi konstatera att främst var det tekniska kunskaper inom exempelvis Excel som saknades. Vår mest förvånande upptäckt var att de företag som tillhandahöll revisionstjänster totalt saknade revisionskunskaper hos nyutexaminerade ekonomstudenter varav de helt enkelt antog att de inte kunde någonting gällande revision eller vad en revisor gör. Vidare kunde vi se att branschen i första hand hoppades på en bättre dialog och samarbete med utbildningsinstitutionerna för att tillsammans minska kompetensgapet som finns idag. Genom denna studie hoppas vi ha bidragit till att skapa en diskussion om detta kompetensgap samt hur det kan minskas.

This thesis explores the impact of digitalization on the audit profession and its effects on the roles and competencies of auditors. As technology advances, it facilitates the automation of routine tasks and the use of sophisticated data analysis tools, thereby transforming traditional audit methods. The aim of this study is to analyze how these changes affect the roles of auditors and to identify the competencies required in the digital era. The methodology includes a literature review combined with qualitative research through semi-structured interviews with practicing auditors. The study focuses on three main areas: the impact of digitalization on the auditor's role, the competencies needed for handling digital tools, and the challenges faced by audit firms. Findings suggest that digitalization not only streamlines the audit process but also necessitates new competencies in new regulations, data analysis, and understanding of new business models. Audit firms need to invest in technology and training to address challenges such as resistance to change and the shortage of required skills. In conclusion, the study emphasizes the importance of continuous skills development and adaptability among auditors to continue delivering high-quality services in an increasingly digital future.

The purpose of this thesis is to explain the paradox of high employee turnover in an attractive industry and how management control can reconcile the tensions that occur as a consequence of the paradox. To achieve the purpose the study will use the accounting industry where this paradoxical situation occurs. A theoretical analytical model is developed with support from previous research. The model and its hypotheses are tested through a theoretically designed electronic survey. A total of 408 respondents participated, of which 221 people are active public accountants, 52 former public accountants and 135 potential candidates in public accounting. The analysis is based on a multivariate statistical analysis and a qualitative post hoc analysis. The result offers an indication that inadequate management control explain why employee turnover remain high despite the attractiveness of the industry. Personnel and action controls are proven to have positive effects on job satisfaction, commitment, the intention to stay and exhaustion. Reward systems are currently being used with the purpose of motivating staff and making sure they stay with the company. Despite this, and the attractiveness the accounting industry holds, the employee turnover is high. The results show that personnel and action controls strengthen the effects of rewards and expectations. In accordance with the results this mean the likelihood of voluntarily termination decreases, and the intention to stay increases. By reforming the management practices to include personnel and action controls in a larger scale, accounting firms can contribute to resolving the identified paradox. For the knowledge intensive accounting profession, this would lead to valuable cost savings. / <p>Validerat; 20160603 (global_studentproject_submitter)</p>

Föreliggande studie har med stöd av åtta bakgrundsvariabler utrett om det föreligger signifikanta skillnader i hur anställda inom revisionsområdet i Sverige rangordnar motivationsfaktorer. Vidare har meningen varit att applicera den teoretiska referensramen på undersökningens resultat för att kartlägga skillnader i hur respondenterna rangordnat motivationsfaktorer samt analysera hur det kommer sig att olika demografiska variabler värderar motivationsfaktorerna olika. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av enkäter som skickades ut till sex revisionsbyråer. Samtliga svar från enkäterna kodades i sin helhet och presenterades därefter under åtta olika bakgrundsvariabler. Studiens resultat, det vill säga de statistiskt signifikanta skillnader som har uppstått har förklarats utifrån innehållsbaserade motivationsteorier såsom ERG-teorin och Herzbergs tvåfaktorsteori. Resultatet visade att merparten av motivationsfaktorerna i relation till bakgrundsvariablerna icke var statistiskt signifikanta.