Denna studie bygger på sju djupintervjuer med fritidshemslärare som undervisar eller har undervisat i fritidshem och musik. Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare upplever att deras professionsidentitet påverkas av att arbeta i två skilda verksamheter. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att det dubbla uppdraget medför. Frågeställningarna som behandlas är: vilka möjligheter och begränsningar upplever fritidshemslärare att det finns med att undervisa i både fritidshem och musik? Hur beskriver fritidshemslärare sin dubbla roll? Hur upplever fritidshemslärare sin professionsidentitet när de växlar mellan två yrkesroller? Resultatet analyseras med ett professionsteoretiskt ramverk och begreppen autonomi, jurisdiktion och hybrid professionell identitet. Resultatet visar att samtliga fritidshemslärare upplever en hybrid professionsidentitet som kan vara positiv för undervisningen om rätt förutsättningar ges. Föratt kunna upprätthålla den hybrida professionella identiteten behövs ställtid, planeringstid och samverkan. Resultatet visar även att fritidshemsprofessionen har expertkunskaper som skiljer sig från andra lärares, detta blir framförallt synligt i relationsskapandet med elever. Studien visar dessutom att fritidshemsrollen väger tyngre än musiklärarrollen, men att det går att dra nytta av båda rollerna.

Inledning: Revision har en viktig samhällsfunktion i och med sitt syfte att oberoende granska finansiell information. Det kan i mångt och mycket härledas till professionell logik, med en utgångspunkt i hög kvalitet och expertis i det utförda arbetet. Detta ställer krav på att revisorn ska få agera under självstyrning, eftersom det är den professionella som bäst vet hur arbetet ska utföras. Åt det andra hållet, är revisionsbyråer vinstdrivande företag. Detta kan härledas till den kommersiella logiken med en utgångspunkt i vinstintresse och att uppnå effektivitet i organisationen. Hur dessa logiker existerar i relation till varandra är till viss del motsägelsefullt. Vissa menar att det finns en grundläggande konflikt på en organisatorisknivå mellan dessa logiker, och att vinstintresset går ut över kvaliteten på revisionen. Andra studier påvisar ett samspel genom att revisorn utvecklar en hybrididentitet och kombinerar de olika logikerna vid olika tillfällen.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till tidigare forskning med en fördjupad förståelse för hur kommersiell och professionell logik synliggörs på en organisatorisk nivå och på individnivå. Syftet är även att förklara vilken roll styrningen har i att förmedla professionalismen och revisionsbyråns ekonomiska intresse. Detta för att få helhetsbild av hur kommersiell och professionell logik förhåller sig till varandra. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma revisorer. Empirin har även bestått av företagstexter i form av årsredovisningar, karriärsblogg och material publicerad på revisionsbyråers hemsidor.  Slutsats: Vi kan se att revisionsbyråerna och revisorerna både förmedlar en bild av sig som professionella men även kommersiella. Detta synliggörs även i hur revisorn pratar om sin roll och hur denne agerar. Utifrån detta bildas en hybridlogik där både affärsmässiga och professionella aspekter anses viktiga. Vi har även påvisat att professionell och kommersiell logik stärks och styrs mot genom både clan- och byråkratisk styrning. Revisorn går in i olika roller, med antingen den professionella eller kommersiella logiken i fokus, i olika situationer och sätter till viss del egna gränser utifrån detta. Det egna gränssättandet har i vissa situationer visat sig frångå den formella och byråkratiska styrningen. Genom insocialisering och en diskussionskultur bildas en norm om hur revisorn, i sin roll, ska agera i olika kontexter. / Introduction: Auditing has an important social function with the purpose of independently reviewing financial information. It can in many ways be derived from professional logic, based on high quality and expertise in the work performed. This requires that the auditor can act under self-control, since it is the professional who knows best how the work should be performed. On the other hand, auditing firms are profit-making companies. This can be derived from the commercial logic based on profit interest and achieving efficiency in the organization. How these logics exist in relation to each other is to some extent contradictory. Some argue that there is a fundamental conflict at an organizational level between these logics, and that the profit interest goes beyond the quality of the audit. Other studies show an interaction in that the auditor develops a hybrid identity and combines the different logics at different times. Purpose: The purpose of the study is to contribute to previous research with a deeper understanding of how commercial and professional logic is visible at an organizational level and at the individual level. The purpose is also to explain the role of the controlling and managing in maintaining professionalism and the financial interests of the auditing firm. Through this a complete picture is given of how commercial and professional logic relates to each other. Method: A qualitative study has been conducted through semi-structured interviews with seven professional auditors. The empirical data also consists of company texts in the form of annual reports, career blogs and materials published on the auditing agencies' websites.  Conclusions: We can see that the audit firms and the auditors both convey a picture of themselves as professional but also commercial, this also make visible in how the auditor talks about his role and how he acts. Based on this, a hybrid logic is formed in which both business and professional aspects are considered important. We have also shown that professional and commercial logic is strengthened and guided by both clan- and bureaucratic control. The auditor takes on different roles, with either the professional or commercial logic in focus, in different situations and to some extent set their own boundaries based on this. These own boundaries have in certain situations been shown to deviate from formal and bureaucratic governance. Through socialization and a discussion culture, a norm seems to be formed of how the auditor, in his role, should act in different contexts.