Problemformulering och syfte: Hur förhåller sig elitföreningar till strategisk kommunikation, och specifikt dess kriskommunikation? Studien har granskat två föreningar som under de senare åren på ett eller annat sätt varit i svåra kriser som haft ödesdigra konsekvenser. Utifrån detta har den undersökt hur den strategiska kommunikationen tillämpats, hur kommunikationen under kris har sett ut samt om dessa kriser haft någon påverkan på relationen till den lokala kommunen. Sport överlag är ett fenomen som har ett överflöd med kriser (Kitchin & Purcell, 2017:661). Även fast det vore självklart för professionella sportorganisationer att ha en välutvecklad kriskommunikationsplan så har det visat sig att de flesta organisationer fortfarande arbetar för reaktivt och ineffektivt med sitt krisförebyggande arbete. Detta är var vår studie tar avstamp ifrån. Metod och Material: Studiens insamling av material har genomförts med användningen av samtalsintervjuer. Intervjuerna har involverat sex medarbetare, varav tre med anknytning till föreningarna och tre till kommunerna. Huvudresultat: Det finns en stor medvetenhet kring att den strategiska kommunikationen växt fram som något viktigt, men att de som organisationer inte har anpassat sig till denna utveckling. Resultatet tyder på att det krävs ett ytterligare fokus på den strategiska kommunikationen för att även kriskommunikationen ska få utrymme att utvecklas och på så sätt användas av föreningarna. Relationernas betydelse knyts ann till städernas varumärke men skvallrar även om en brist på kontinuerlig kontakt.