No description available.

Arbetet bygger på fyra olika workshops med barn och vuxna som fått arbeta med lera. Olika sinnen har aktiverats respektive kopplats bort genom att varje workshop delats in i fyra uppgifter, där jag bestämt vilka sinnen deltagarna får aktivera, eller där de får fria händer att använda alla. Arbetet representeras också via en tavla fylld med lera som presenterades på Konstfacks vårutställning 2020, där betraktaren fick skapa fritt i ramen. Undersökningen utgår från ett samhälle där många omedvetna ageranden styrs av sinnenas hierarki, och där akademisering blir den enda utvägen för att höja status på yrken. Akademi som knyts an till teori snarare än praktik. Där kan vi se teori som kopplat till syn och hörsel, medan praktik kopplas till känsel. Exempel som arbetet tar upp är museikontexter där vi lärt oss titta på, men inte röra föremål. Ett annat exempel är grundskola från årskurs ett samt universitet där vi mer och mer anpassar oss till lektionssammanhang där vi tittar och lyssnar, men inte rör varken oss själva eller sakerna omkring oss. Det sinne som klassats lågt i Aristoteles hierarki av sinnen, beröring, är oftast det som plockas bort. Favorisering av sinnen är däremot väldigt individuellt och vissa mår bättre och presterar bättre av att få lita mer på sin känsel än sin syn. Medan andra trivs med att få förlita sig på sin syn så som samhället är anpassat. En viktig del av undersökningen handlar om hur barn, som inte ännu lärt sig bortse från de sinnen som hamnat lågt ner i denna hierarki, påverkas av att inte få använda sina sinnen fritt i övningar i jämförelse med hur vuxna påverkas. Syftet har därför varit att undersöka skillnader mellan barn som fortfarande är enade med alla sina sinnen och vuxna som via anpassningar efter samhällets konventioner fått lära sig att främst förlita sig på syn och hörsel. Eftersom samhällets modell i stort bygger på sinnenas hierarki så har dessa konstruktioner anpassats därefter. Resultatet ska uppmuntra variation av sinnenas aktivitet i lärandet, för att skapa ett mer inkluderande lärande.

This qualitative and descriptive essay discusses pharmaceutical companies’ financial reporting of research and development expenditures, if separate acquisitions and development expenditure for internally generated intangible assets are expensed or capitalized, and the reason for this. The problem statements are: How do pharmaceutical companies report their development and research expenditures? Why do pharmaceutical companies choose to expense or capitalize their separate acquisitions and development expenditures for internally generated intangible assets? Interviews have been conducted with pharmaceutical companies that comply with IFRS in their consolidated reporting and which conduct research and development. It is internally generated intangible assets and separate acquisitions that are in focus of this study. Since 2005 it is mandatory for publicly listed companies in the EU to apply to IFRS (International Financial Reporting Standards) in their consolidated reporting. Since IFRS rules are principle based this allows for a more flexible application of accounting standards, which contributes to a subjective interpretation. Expenditures for research and development should be reported either by direct expensing in the income statement or capitalization as an intangible asset in the balance sheet if certain criteria according to IAS 38 are met. Choice of method affects the company´s key ratios along with the balance and income statements and it is the companies themselves which are to determine whether these conditions are met or not. Institutional theory has been used to establish whether companies’ choice of expensing or capitalizing can be explained through different forms of isomorphism, habits and practices, or if choice of method is based on the organization and its environment´s mutual dependency and how the stake holders will perceive the company. Evidence shows that it is mainly coercive isomorphism through laws and regulations that govern the choice of method, but also habits and practices as well as mimetic isomorphism to achieve legitimacy affect choice of method.

Bakgrund och problemdiskussion: Allsvenska fotbollsklubbar har idag möjlighet att redovisa förvärvade spelarkontrakt på två olika sätt, antingen som en immateriell tillgång i balansräkningen eller som en kostnad i resultaträkningen. Då det finns två olika redovisningsmetoder kan det ge ekonomiska konsekvenser. Även nedskrivningar av spelarkontrakt kan bli problematiskt då klubbar skriver ned dessa på olika sätt. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur fotbollsklubbarna i Herrallsvenskan redovisar sina spelarförvärv samt undersöka varför klubbarna tillåtits redovisa sina spelarförvärv på två olika sätt. Det ska även undersökas hur fotbollsklubbarna hanterar nedskrivningar av deras spelarkontrakt. Metod: Studien har utgått från ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi samlat in empiriska data utifrån intervjuer med Svenska Fotbollsförbundet samt nio av de totalt 16 herr allsvenska klubbarna. Den sekundärdata vi använt är samtliga klubbars årsredovisningar. Resultat: Samtliga klubbar följer SvFF:s elitlicenskriterier. Av samtliga deltagande herr allsvenska klubbar för säsongen 2015 är det endast BK Häcken som kostnadsför sina spelarförvärv i resultaträkningen. Resterande klubbar aktiverade spelarkontrakten som immateriella tillgångar i balansräkningen. SvFF har tagit fram två sätt att redovisa spelarförvärv. Orsaken till detta berodde främst på klubbarnas önskemål. Flertalet klubbar som aktiverar spelarförvärven i balansräkningen vill vara försiktiga med att direkt kostnadsföra spelarkontraktet i resultaträkningen medan andra klubbar vill fördela kostnaden över spelarens kontraktstid.

Syfte: De immateriella tillgångarna är svårvärderade och diffusa tillgångar. Det har länge pågått en diskussion angående huruvida hantering av de immateriella tillgångarna påverkar värderelevansen och användbarheten av de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka värderelevansen av de redovisade immateriella tillgångarna för kapitalmarknaden utifrån ett redovisningsperspektiv. Metod: Metoden grundas i Ohlson-modellen. Data från årsredovisningar har samlats in och sedan analyserats genom flera multipla regressioner och en korrelationsanalys.  Resultat & Slutsats:Resultatet av studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan de totala immateriella tillgångarna och aktiepriset. Resultatet av denna studie visar således att de redovisade totala immateriella tillgångarna ger värderelevant information till kapitalmarknaden. Dock visar sig endast posterna FoU och patent vara värderelevanta för kapitalmarknaden när värderelevansen av de immateriella tillgångarna uppdelat i specifika poster undersöks. Förslag till fortsatt forskning:  Ett fåtal tidigare studier undersöker tillförlitligheten av de redovisade immateriella tillgångarna. Då tillförlitlighet precis som värderelevans är en av de fundamentala egenskaper redovisningsinformation bör besitta är det intressant att även undersöka hur tillförlitlig kapitalmarknaden anser att de redovisade immateriella tillgångarna är. Då tidigare forskning hävdar att det är svårt att mäta de immateriella tillgångarna på ett tillförlitligt sätt vore det relevant att undersöka om detta stämmer. Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis för att de totala redovisade immateriella tillgångarna är värderelevanta. Det huvudsakliga praktiska bidraget med studien är att den kan ge intressenter en bättre förståelse för hur redovisningsinformation om de immateriella tillgångarna påverkar aktiepriset.

Idrottssponsring är den marknadsföringsmetod som växer snabbast på marknaden. En organisation som har anammat denna marknadsföringsmetod och lagt ner stora resurser genom att expandera sin skidsponsring, är det statligt ägda elbolaget Vattenfall. Att mäta och utvärdera effekter och resultat av genomförda sponsringssatsningar har visat sig vara en utmaning. Då det råder brist på relevanta utvärderings- och mätmetoder. Med denna explorativa studie var avsikten att undersöka och beskriva hur organisationen Vattenfall utvärderar och mäter effekter av sin skidsponsring. Vidare hade vi för avsikt att ta fram ett kompletterande mått för att kunna mäta och utvärdera resultatet och effekten av Vattenfalls skidsponsring. Det empiriska materialet har samlat in med hjälp av intervjuer med anställda inom Vattenfall, som arbetar med idrottssponsring. Vår studie visade på brister i kommunikationen och tillvägagångssättet vid utstakandet av mål för skidsponsringen, vilket resulterade i en svårighet att utvärdera på ett relevant sätt. Vidare finner vi en avsaknad av försäljningsmål relaterade till sponsringen. Vår slutsats blev där meden en rekommendation att Vattenfall kan använda ett kompletterande mått i form av Return on investment (ROI), som grundas i försäljningsmål.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering: Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan; Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information; Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten. / The purpose with this paper is to study how social service workers work with activation of welfare receivers, and witch elements that influence the work with activation. The material for the study consists of four interviews with social service workers that work with financial assistance in a municipality in Sweden. The results show that activation of unemployed benefit claimants are carried out in the form of job activation or resource activation. All the interviewed social service workers share a view on activation as a good and necessary line, that have both a supporting and controlling functions with emphasis on support. Furthermore the results show that there are three levels that influence the activation of the welfare receivers: Social aspects: SoL, labour market, political decisions, stringent regulations, information and collaboration; Organization aspects: unclear mission, guidelines and criteria, lack of resources, lack of time, workload, insufficient collaboration and insufficient information; Individual aspects: the social service workers experience and education, view upon activation; clients’ education, working experience, motivation, social competence and eventual individual problems, wishes, goals and view upon the future, earlier experiences of contact with the social service.

Idrotten i Sverige och framförallt herrarnas fotbollsallsvenska genererar årligen mångmiljonbelopp i sponsorintäkter och i vissa fall omsätter till och med föreningen mer än dess sponsorer. Trots det här är tidigare forskning inom aktivering av sponsring ur den sponsrades perspektiv begränsad och nästintill obefintlig. Vi har däremot utgått från forskning ur sponsorns perspektiv för att sedan applicera den till ett föreningsperspektiv. Med utgångspunkt från det har vi format studiens syfte. Studiens syfte har varit att få en inblick i om föreningar i herrarnas fotbollsallsvenska går utöver avtalen och genomför aktiviteter vilket kan gynna sponsorskapet och i sådana fall varför. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och genom semistrukturerade telefonintervjuer med respondenter från föreningar i herrarnas fotbollsallsvenska. Resultatet av studien visade att det finns indikationer på att föreningar i herrarnas fotbollsallsvenska väljer att gå utöver avtalen och därmed aktivera sin sponsring. Omfattningen av föreningarnas aktivering sker däremot i mindre utsträckning i jämförelse med vad forskning menar att en sponsor bör aktivera sig. Den främsta anledningen till att föreningarna valde att genomföra aktiviteter utöver avtalet var att skapa goda och långa relationer med sina sponsorer. Dessutom kunde vi ana en bakomliggande faktor i form av att stärka föreningens egna organisation och därmed kunna erbjuda en mer attraktiv produkt på marknaden. / The sports in Sweden and the associations in the league Allsvenskan annually generates millions and millions in sponsorship revenues, in some cases the association capitalize even more than its sponsors. Previous research on sponsorship activation through the perspective of associations is very limited and almost absent. This study is therefore based on previous research from the sponsors perspective and is applied on the perspective of the associations. Based on this we have shaped the purpose of the study, which was to get an insight into whether associations in Allsvenskan goes beyond the agreement with activities that can benefit the sponsorship and if so, why. The study has been conducted with a qualitative approach and we have done telephone interviews with respondents from associations in Allsvenskan. The result of the study showed that there are indications that associations in Allsvenskan choose to go beyond the agreements and activate the sponsorship. But, the extent of the association´s activation is smaller compared to what extent research suggest that the sponsor should activate. The main reason why the associations choose to activate and go beyond the agreement was to create good and long relationships with their sponsors. In addition to this, we could assume an underlying reason in terms of strengthening the association's own organization and therefore offering a more attractive product on the market.

Sponsring i Sverige idag är en miljardindustri och idrotten får den största delen av kakan. Allsvenskan ligger i framkant när det kommer till sponsring och föreningarnas omsättning består till stor del av sponsorintäkter. Av den summan står huvudsponsorer för den största delen och är därmed den kategori sponsorer studien behandlar. Vårt syfte är öka förståelsen för vilka mål som är gällande för huvudsponsorerna, om de aktiverar sin sponsring samt om storleken på deras kostnad påverkar målen. För att ta reda på det identifierade vi de vanligast förekommande målen i litteraturen och lät Allsvenska huvudsponsorer svara på hur viktiga målen var för dem. De fick även frågor gällande aktivering och kostnadsstorlek. Studien kartlägger vilka mål som är viktigast för de Allsvenska huvudsponsorer som deltagit. Exponering och externa mål visade sig vara viktigare än mål som var riktade internt. Det mål som utmärkte sig mest var Ökad varumärkeskännedom som fick klart högst resultat. Studien stärker även den rådande bilden av att svenska företag är dåliga på att aktivera sin sponsring, exempelvis visade det sig att vissa av huvudsponsorerna inte aktiverar sin sponsring alls. På grund av respondenternas låga svarsfrekvens gällande frågan om kostnadsstorlek misslyckades studien i viss mån att kategorisera målen på det sättet. / Sponsorship in Sweden is a billion crown industry and sports gets the biggest part of that sum. The highest soccer league in Sweden, Allsvenskan, has clubs that rely heavily on sponsorship money to make the business run. Each club has sponsors in different categories depending on much they invest. This study will focus on the main sponsors in each club that pay the clubs the largest amount. Our purpose is to increase the understanding about which objectives with sponsorship that are most established among main sponsors to clubs in Allsvenskan. Also to examine if they activate their sponsorship and if the size of the investment affect the sponsorship objective. To do this we identified the most common objectives with sponsorship from literature and let main sponsors of clubs in Allsvenskan respond to how important each of these objectives were to their sponsorship. We also included questions regarding activation and size of investment. This study shows which objectives with sponsorship that are most established to main sponsors of clubs in Allsvenskan. Objectives of more external character regarding exposure seemed more important than other objectives. The objective of Brand awareness scored the highest result. The study also underlines the notion that swedish sponsors are bad at activating their sponsorship, some of the participating sponsors didn’t activate their sponsorship at all. Because most participants did not answer the question about how much they invest in the club the study to some degree fail to categorise objectives with sponsorship in regards to how big the investment is.

Syftet med studien var att ta reda på vad socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd tänkte sig att deras klienter påverkas av utformningen av nuvarande system samt hur de skulle påverkas om de var med i ett försök med basinkomst. Fem intervjuer genomfördes med socialsekreterare på ekonomiskt bistånd i Malmö. De aspekter som särskilt fokuserades var hur systemen påverkade eller skulle påverka klienternas upplevelse av rättigheter, empowerment, livskvalitet, deltagande i samhällslivet, samt upplevelse av stigma. Socialsekreterarna gjorde en åtskillnad mellan den grupp av klienter som skulle gynnas av basinkomst utifrån ovanstående fokusområden och de som inte skulle göra det. De som skulle gynnas var de som hade en drivkraft och var självgående, och vars handlingsfrihet begränsades av systemet. Den gruppen som skulle missgynnas var den som led av psykisk ohälsa eller redan var socialt isolerade, vilket ekonomiskt bistånd lyckades fånga upp inom nuvarande system på grund av den ekonomiska nödvändigheten. / The purpose of the study was to investigate how social workers working with financial aid in Malmö Sweden viewed how the system affected the clients and how basic income as an alternative system would influence them. Five social workers were interviewed with a specific interest in the following areas: Life quality, empowerment, the experience of rights and stigmatization and participation in society. The social workers made a clear division between the people who would benefit from a change of system logic and those who wouldn’t. The “group” that were self-propelled and had a driving force would experience a relief from the system and their life quality and experience of rights would increase, and they could participate in society in more inventive and creative ways. The other “group” needed more help and assistence because of psychological and social factors, and the social workers feared they would become more socially isolated and their specific problems would deepen if the economic necessity didn’t propel them to the authorities where they could establish a contact and get needed help.