The geographical area Eastern Vätterbranterna has since its initiation as a biosphere reserve according to UNESCO's appointment in 2012 worked towards being a model area in which sustainable development can evolve. This has been done from five sustainability perspectives: the ecological, social, economic, the perspective with broad cooperation and the learning perspective. In 2015, the UN General Assembly adopted Agenda 2030 with its seventeen global sustainability goals and associated 169 sub-goals, which the biosphere association Eastern Vätterbranterna then woven into its work. This qualitative interview study has, with the focus on the biosphere association's seven active focus areas, investigated the biosphere association of Östra Vätterbranternas work with Agenda 2030 in collaboration with the Municipality of Jönköpings and its County Government, within the association, and other community actors. Cooperation has stood as a constant point through both interviews and through one of the questions of issue, conclusions can be established that the Östra Vätterbranterna had served to perform better cooperation within themselves. The Municipality of Jönköping and its County Government looks up to the biosphere association's work with Agenda 2030 and raises collaboration between them as a major success factor, but cooperation between the focus areas in the biosphere association has not achieved its full potential. Furthermore, not all of Agenda 2030's global sustainability goals have been included, but it is something that the biosphere association is constantly working on, which continues to develop all the time, and which can be achieved with the help of other community actors. Cooperation is the concept Agenda 2030 advocates for to achieve the goals and the concept that permeates the biosphere association Eastern Vätterbranterna. / Det geografiska området Östra Vätterbranterna har sedan uppstarten som ett biosfärområde enligt UNESCOs utseende 2012 arbetat mot att vara ett modellområde där hållbar utveckling kan rota sig. Detta har de gjort utifrån fem hållbarhetsperspektiv: det ekologiska, sociala, ekonomiska, perspektivet med bred samverkan och det lärande perspektivet. 2015 antog FNs generalförsamling Agenda 2030 med dess sjutton globala hållbarhetsmål och tillhörande 169 delmål, som biosfärföreningen Östra Vätterbranterna därefter har vävt in i sitt arbete. Denna kvalitativa intervjustudie har, med inriktning på biosfärföreningens sju verksamma fokusområden undersökt biosfärföreningen Östra Vätterbranternas arbete med Agenda 2030 i samverkan med Jönköpings kommun och länsstyrelse, inom föreningen, samt andra samhällsaktörer. Samverkan har stått som en stadig punkt genom både intervjustudien och genom frågeställningar har slutsatser kunnat etableras som att Östra Vätterbranterna hade tjänat på att utföra bättre samverkan inom sig själva. Jönköpings kommun och länsstyrelse ser upp till biosfärföreningens arbete med Agenda 2030 och lyfter samverkan som sker mellan dem som en stor framgångsfaktor, men samverkan mellan fokusområdena i biosfärföreningen har inte uppnått dess fulla potential. Sedan har inte alla av Agenda 2030 globala hållbarhetsmål inkluderats, men det är någonting biosfärföreningen ständigt arbetar med, som fortsätter att utvecklas hela tiden och som med hjälp av andra samhällsaktörer kommer kunna uppnås. Samverkan är det koncept Agenda 2030 förespråkar för att kunna nå målen och det koncept som genomsyrar biosfärföreningen Östra Vätterbranterna.

It is a growing belief that transitioning towards sustainable cities requires a wide citizen engagement, yet many local governments are not able to define how citizen engagement should be done. This research was conducted to assess municipalities’ effort in engaging citizens when working for sustainability. This study focuses on creating a strategic guide for municipalities to use when engaging citizens to work with the UN Sustainable Development Goals (SDGs). A systemic analysis approach was selected to examine the SDGs through the Framework for Strategic Sustainable Development, followed by a Value Stream Analysis for the SDGs. Then a mapping method used, where each SDG was linked to a level of citizen engagement on Arnstein’s ladder for citizen engagement (1969). A group interview for practitioners was held in Karlskrona Municipality in Sweden for an evaluation purpose. The results revealed a risk of misalignment for some SDGs, a relational matrix map was created where each SDG was related to a level of Arnstein’s ladder in a graphic visual, which can be used by the municipality as guide to choose the level of engagement for each SDG. A set of insights were revealed concerning the enablers and barriers for citizen engagement in municipal context.

Background: Health promotion is significant for reducing health inequalities at local and global levels. The Swedish Government has developed a policy for sustainable global development in the pursuit of implementing Agenda's 2030 sustainability goals in the international arena. Svalorna Latinamerika works in Peru with implementing the global goals at local level. Aim: The purpose of the field study is to analyze how Svalorna Latinamerika works strategically with involving local citizens to participate in the development work at the local level. The work is based on the global sustainability goals (Agenda 2030). Methods: The study applied a qualitative method and deductive approach to test whether the theory could be applied in to achieve sustainable development goals. Community participation theory claims that participation (i) is a strategy within the health promotion work that aims to involve local residents in the developing work that affects their lives (ii) it creates trust and legitimacy for the development work (iii) it can strengthen people's self- esteem, knowledge and development of new skills and (iv) the level of participation can affect the sustainability and efficiency of social development. A targeted sampling technique was applied to select the interviewees while data collection was performed through semi- structured interviews. Furthermore, manifest content analysis was used to analyze the collected material. Result: Participation as a health promoting strategy was applied by the non-profit organization. The level of participation consisted of partnership, a collaboration with both top-down and bottom-up approach. The co-operation and involvement of local citizens in decision-making processes created trust and legitimacy and enabled the development program to meet local needs and conditions. It also resulted in increased participation in the program's capacity building activities. Conclusion: The involvement of local citizens in decision-making processes created the conditions for the citizen to strengthen the individual and the community empowerment. Keywords: Community participation, empowerment, global sustainability goals, health promotion, local community development

I Sverige finns det ungefär 2 100 vattenkraftverk som står för ca 40 % av Sveriges elproduktion.Ungefär 1 700 av dem är småskaliga vattenkraftverk och utgör 2,1 % av vattenkraftens elproduktion.Vattenkraften har negativa ekologiska konsekvenser på vattendragets konnektivitet vilket skaparproblem för den biologiska mångfalden. Tyresån vattensystem ligger i Stockholms län och är reglerat.Vattensystemet har tre vandringshinder, inklusive ett småskaligt vattenkraftverk – Uddby kvarn,vilket medför att vattensystemet har en dålig ekologisk status utifrån konnektivitet. Syftet medrapporten är att sammanställa de nyttor och problem som finns kopplade till den småskaligavattenkraften i Sverige och utifrån detta ta reda på vilka av FN:s globala hållbarhetsmål som påverkasav den småskaliga vattenkraftens verksamhet. För att undersöka det genomförs en litteraturstudiesamt en fallstudie, med inslag av intervjuer från sakkunniga informanter, som fokuserar på Tyresånsvattensystem. Platsbesök har även förekommit vid två tillfällen. De värden som är kopplade till småskalig vattenkraft är betydelsen för elsystemet, ekologiskaeffekter samt sociala och kulturella värden. I nedre Tyresån finns de tre strömmarnaFollbrinksströmmen, Nyfors och Uddby kvarn som alla är reglerade på olika sätt. Uddby kvarnlevererar el till ungefär 500 hushåll. Utifrån intervjuerna är närheten till höga naturvärden samt högakulturvärden positivt i Tyresån och bör behållas. Tyresåns ekologiska status utifrån konnektivitet ochfisk är dålig samt näringsämnen och bottenfaunan är måttlig. De åtgärder som tas upp för förbättradkonnektivitet är inlöp, anpassad reglering, återställning i Nyfors, biotopvård i Follbrinksströmmen,fingaller och uppsamling av ål. Sex globala hållbarhetsmål har tagits fram som går att koppla tillTyresåns vattensystem. Målkonflikter och synergier diskuteras, likaså ekologiska effekter kontra elproduktion och betydelsenav den småskaliga vattenkraften i Sverige. Den åtgärd som skulle gynna alla globala målen förTyresån är en återställning i Nyfors. Det finns även synergier mellan de globala målen rent vatten ochekologisk mångfald samt hållbar energi och bekämpa klimatförändringarna. Den störstamålkonflikten mellan de globala målen hållbar energi för alla och ekosystem och biologisk mångfald. / In Sweden, there are approximately 2 100 hydropower plants, which account for about 40 % ofSweden's electricity. Approximately 1 700 of them are small-scale hydropower plants and constitute2,1 % of the hydroelectric power generation. Hydroelectric power has negative ecologicalconsequences on the water's connectivity, which creates problems for biodiversity. Tyresån islocated in Stockholm County and is regulated. The water system has three migratory obstacles,including a small-scale hydropower plant - Uddby kvarn, which means that the water system has apoor ecological status based on connectivity. The aim of the report is to compile the benefits andproblems associated with the small-scale hydropower in Sweden and investigate which of the UN'ssustainable development goals that are affected by the small-scale hydropower. A literature study isconducted along with a case study which focus on Tyresån’s water system where two interviews andtwo site visits has been carried out. The values linked to small-scale hydropower are the importance for the electricity system, ecologicaleffects as well as social and cultural values. In the lower Tyresån there are the three streamsFollbrinksströmmen, Nyfors and Uddby kvarn which are all regulated in different ways. Uddby kvarnsupplies electricity to approximately 500 households. Based on the interviews, the proximity tonature and high cultural values are positive in Tyresån and should be sustained. Tyresån's ecologicalstatus is poor, due to lack of connectivity, fish, nutrients and bottom fauna. The actions suggested forimproved connectivity are inlets, custom regulation, restoration in Nyfors, biotope care inFollbrinksströmmen, grid and collection of eels. Six sustainable development goals can be linked tothe Tyresån water system. Conflicts and synergies are discussed. The main conflict is between ecological effects versuselectricity production and the importance of small-scale hydropower in Sweden. The action thatwould benefit all sustainable development goals for Tyresån is a restoration in Nyfors. There are alsosynergies between the sustainable development goals of clean water and sanitation and life on land,as well as affordable and clean energy and climate action. The largest conflict between thesustainable development goals related to small scale hydro power are affordable and clean energyand life on land.

In 2015 the 17 Sustainable Development Goals were adopted by 193 member states of the United Nations. The SDGs are highly ambitious and their underlying processes are interconnected by causal relationships. Work towards fulfilling them therefore requires considering how solutions for one goal will impacts others. In this study target-oriented backcasting is applied to examine set goals in the future, as well as to determine the current state and trends of development. This is done in an effort to determine conflicts between targets and resource limitations of future development. The findings suggest that the current paradigm of giving GDP growth highest societal priority, leads to a causal relationship where development occurs at the expense of sustainability at the global level. In order to overcome this, the fulfilment of the SDGs has to be given higher priority than the size and growth rate of the GDP. / Under 2015 antogs de 17 globala hållbarhetsmålen av 193 medlemsstater i Förenta Nationerna. Målen är väldigt ambitiösa och deras underliggande processer sammanlänkar dem via orsakssamband. Arbetet med att uppfylla målen kräver därför att hänsyn tas till hur tänkta lösningar till ett mål i sin tur påverkar de övriga. I den här studien tillämpas target-oriented backcasting för att undersöka de uppsatta framtida målen, samt hur utvecklingen i dagsläget förhåller sig till dessa. Detta görs som ett försök att identifiera konflikter mellan de uppsatta målen, samt mot den begränsade mängden naturresurser som finns tillgänglig för framtida utveckling. Resultaten tyder på att under det rådande paradigmet där BNP tillväxt ges högsta prioritet i samhället, leder detta till ett orsakssamband där samhällsutveckling sker på bekostnad av långsiktig hållbarhet på global nivå. För att kunna komma runt detta krävs att uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen prioriteras över ekonomins storlek och tillväxt avseende BNP.

This is a statistical analysis where various factors related to the Sustainable Development Goals (SDGs) have been used to explain life expectancy. The dataset contained information on how countries perform in different aspects over several years. The factors used have been considered to be well-linked to one or more of the SDGs by studying how the United Nations (UN) and Globalis have categorized them under different goals. After the dataset was investigated and measures were implemented, a multiple regression analysis was performed. The analysis showed which factors had statistically significant effects on life expectancy for the observations that were used. From this information, the final linear regression model could be obtained. Then it was discussed whether important information was omitted from the final model and another regression analysis was performed. This time, the dataset was divided into smaller subgroups where one group contained all observations where life expectancy was 75 years or more and the other data set contained all observations where life expectancy was 56 years or less. From these datasets, it was analyzed whether significant factors change depending on the associated life expectancy, which was proved to be the case. The conclusion that was drawn was therefore that the final model is a weighting of observations with different life expectancy, but the differences between observations with different life expectancies are omitted. / Det här är en statistisk analys där olika faktorer med koppling till de Globala Hållbarhetsmålen har används för att förklara den förväntade livslängden. Datasetet som användes innehöll information om hur länder presterar i olika avseenden under flera olika år. De faktorer som används har ansetts ha god koppling till något av de globala hållbarhetsmålen genom att studera hur FN samt Globalis har kategoriserat olika index under de respektive målen. Efter att datasetet undersökts och eventuella åtgärder genomförts så gjordes en multipel linjär regressionsanalys. Analysen visade vilka faktorer som hade signifikant påverkan på förväntad livslängd hos de observationer som använts. Ur denna information kunde den slutgiltiga linjära regressionsmodellen tas fram. Sedan skedde ett resonemang kring validiteten av denna modell och huruvida viktigt information utelämnas i den slutgiltiga modellen. Då genomfördes ytterligare en regressionsanalys, men denna gång hade datasetet delats upp i mindre grupper. En grupp innehöll alla observationer då den förväntade livslängden var 75 år eller mer, och den andra gruppen innehöll alla observationer då förväntad livslängd var 56 år eller mindre. Med hjälp av dessa dataset utreddes huruvida olika faktorer är olika viktiga vid olika förväntade livslängder, vilket var fallet. Slutsatsen som drogs var därför att den slutgiltiga modellen som togs fram var en sammanvägning av alla observationer med olika förväntade livslängder, men där skillnaderna mellan länder utelämnades.