Detta examensarbete avhandlar hållbarhetsprojekten och målsättningar av Sveriges 10 största byggföretag samt deras ställningstaganden gentemot Agenda 2030. Faktum att begreppet hållbarhet kan uppfattas och definieras på olika sätt har skapat en viss otydlighet i världen kring begreppet. De största byggföretagen i Sverige presenterar en hållbarhetsredovisning som redogör för de framgångsrika hållbarhetsprojekten inom verksamheten samt företagets framtida planer. Byggföretagens tillvägagångssätt i deras arbete för att uppnå målen i Agenda 2030 är i stort sätt densamma, med undantag för vissa bolag som har unik taktik. Flera av de utvalda byggföretagen har även antalet mål uppsatta som sträcker sig längre fram än år 2030; vilket delvis beror på regeringens klimatlag för att uppnå ett klimatneutralt Sverige år 2045. I denna studie har fyra mål från Agenda 2030 blivit utvalda för granskning; sedan har byggföretagens hållbarhetsredovisningar undersökts i syfte att utläsa företagens ställningstaganden i förhållande till målen. Teorin om svag och stark hållbarhet tillämpad i en organisation har applicerats på respektive byggföretags hållbarhet vilket resulterade i ett tydligt mönster. Resultaten pekar mot att styrkan av hållbarhet i ett företag beror på dess omsättning, vilket var relativt klart eftersom hållbarhetsredovisningarna hos de företag som hade större omsättning var mer omfattande samtidigt som målsättningen var mer preciserad och antalet hållbarhetsprojekt högre. Härvid bör nämnas att signaleringsteorin till viss del motsäger antagandet om att hållbarhetsstyrkan av ett företag är beroende på dess omsättning. Signaleringsteorin menar att företag kan öka sitt värde och popularitet via frivillig redovisning samt betoning och upplyftning av de ’finare’ delarna ur verksamheten. Framtida studier kan finna denna studie som hjälpsam för bedrivandet av forskning inom samma fält. Ytterligare fördjupande rapporter inom samma område kan framtas med denna studie som grund, vilket möjligtvis kan ljusna förutsättningarna av djupdykande hållbarhetsresearch av alla typer av företag, bygg- eller inte. Hållbarhetsarbete är ett relevant ämne i världen just nu, varför ytterligare studier av denna karaktär fordras i syfte att uppnå en bättre förståelse för hållbarhetskonceptet och utvecklingen av effektiva strategier för en ännu mer hållbar värld / This thesis deals with the sustainability programmes and goals of Sweden's 10 largest constructioncompanies as well as their position on Agenda 2030. The fact that the concept of sustainability canbe perceived and defined in different ways around the world has created a certain ambiguity aroundthe notion. The largest construction companies in Sweden present sustainability reports that accountfor successful sustainability projects as well as future planning. The work of construction companiesin achieving the goals of Agenda 2030 is much the same, with the difference of some companieshaving unique approaches to achieving them. Several of the selected construction companies in thisthesis also have a number of goals set up that extend beyond the scope of 2030, partly because of theSwedish government's climate legislation for creating a climate-neutral Sweden by 2045.In this study, four goals from Agenda 2030 have been selected for analysis within the frame of thechosen construction companies' sustainability reports. The reports have been analyzed in order todecipher the companies’ different positions in regard to the chosen goals. The theory of weak andstrong sustainability applied in an organization has been applied to the sustainability of eachconstruction company, which produced a clear pattern as a result. The degree of strength within thesustainability efforts depends on the individual company’s turnover. This was relatively clear sincethe sustainability reports of the companies with a higher turnover were more comprehensive,contained more clearly presented progress, all while the number of Agenda 2030-goals was greater.Herein must be noted that the Signal Theory contradicts, to some extent, the assumption that thestrength of a company's sustainability is dependent on turnover, since companies can increase theirvalue and popularity through voluntary accounting and emphasize and highlight the ‘finer’ parts ofthe business.Future studies can find this study helpful in carrying out research within the same field. Even morein-depth investigational reports can be done using this study as a foundation, which could possiblybrighten prospects for deep-digging sustainability research into any type of company, constructionor non-construction. Sustainable work is a relevant topic in the world right now, which is whyfurther studies of this character will be needed in order to achieve a better understanding of thesustainability concept and development of effective strategies to make the world even moresustainable.

Trabalho de Conclusão de Curso apresentado como requisito parcial à obtenção de título de Bacharel em Ciência Ambiental. Campo de confluência: Políticas Públicas e Ambiente. Orientadora: Profa. Dra. Patricia Almeida Ashley. Versão aprovada pela banca examinadora em 14 dezembro 2017. / Submitted by Patricia Almeida Ashley (patriciaalmeidaashley@id.uff.br) on 2017-11-20T16:49:06Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) TCC Marcela Nunes Aguiar - Orientação Profa Patricia Almeida Ashley (Uff - Curso de Ciência Ambiental).pdf: 2386258 bytes, checksum: e5eb36e9c31d7d3d269a23b8ab4c1796 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-11-20T16:49:06Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) TCC Marcela Nunes Aguiar - Orientação Profa Patricia Almeida Ashley (Uff - Curso de Ciência Ambiental).pdf: 2386258 bytes, checksum: e5eb36e9c31d7d3d269a23b8ab4c1796 (MD5) / CNPq - PIBIC 2015-2016 / A Agenda 2030 para o Desenvolvimento Sustentável aprovada por unanimidade pela Assembleia Geral da Organização das Nações Unidas em setembro de 2015, quando comparada com agendas anteriores para o desenvolvimento humano e meio ambiente inova por mostrar interconexão e indissociabilidade entre seus objetivos e metas. Entretanto, a Agenda 2030 mantém o caráter voluntário de agendas anteriores, o que libera os países-membros para escolherem se e como será adotada, não requer que seja ratificada pelos poderes legislativos dos países-membros da ONU e nem condiciona sua adoção como referência para alinhamento dos marcos legais dos países-membros e dos tratados internacionais de comércio e de investimento. Sendo voluntária, fica, então, a sua realização e implementação na dependência da iniciativa e vontade dos governos que queiram adotá-la como referência para o planejamento de políticas públicas. Nesse contexto, visando elaborar uma forma de observar e avaliar a interface entre nível global e nacional quanto à coerência de políticas a partir de documentos que expressem a totalidade do planejamento governamental, adotou-se referencial teórico que entrelaçasse a teoria da complexidade e a coerência de políticas, permitindo uma compreensão de que quanto mais integrado estiver um sistema, mais coerente ele será. Aplicando-se o referencial teórico para análise da totalidade da Agenda 2030, revela-se que a complexidade e coerência de políticas são aspectos intrínsecos na interface global-nacional. Destaca-se o Objetivo de Desenvolvimento Sustentável (ODS) 10 - que trata da desigualdade - e o ODS 12 - sobre produção e consumo sustentável - da Agenda 2030 como os ODS que possuem maior interação com os demais quinze ODS presentes na Agenda. Eles transpassam praticamente todos os problemas que geraram a elaboração de cada ODS e são, portanto, mais densos e, possivelmente, nevrálgicos para a coerência das políticas públicas em todas as escalas (global, regional, nacional e subnacional). Adicionalmente, foi possível construir e testar um método quali-quantitativo de análise de coerência de políticas em instrumentos na forma de planos plurianuais no planejamento governamental quando comparados diante dos ODS da Agenda 2030. O resultado sinaliza, no PPA 2016-2019 do governo federal: quais são os programas de políticas públicas com maior aproximação qualitativa na redação dos seus objetivos diante dos ODS da Agenda 2030; revela quais os resultados distintos do PPA ao se analisar quais os programas que foram mais valorizados em orçamento alocado; e, por fim, a análise combinada quali-quantitativa que aponta quais os ODS da Agenda 2030 são mais valorizados no PPA 2016-2019. O estudo traz contribuições para organismos multilaterais e órgãos da esfera pública, consultorias e sociedade que estejam envolvidos com a coerência de políticas no planejamento e implementação da Agenda 2030 em políticas públicas, visto que as análises têm sido raras ao se verificar coerência de políticas em aspectos quantitativos do orçamento proposto e alocado às políticas públicas. Futuros estudos poderão replicar o método para outros instrumentos de planejamento governamental na amplitude semelhante de PPAs, seja na escala nacional, estadual e municipal. Também poderão avançar sobre a efetivação dos programas dos PPAs na etapa de execução orçamentária e sua atualização em revisões anuais dos PPAs Palavras chave: Desenvolvimento sustentável. Agenda 2030. Coerência de políticas. Complexidade. Planejamento Governamental. / Abstract: The Agenda 2030 for Sustainable Development, adopted unanimously by the General Assembly of the United Nations in September 2015, when compared to previous agendas for human development and the environment, is innovative because it shows interconnection and inseparability between its objectives and goals. However, Agenda 2030 maintains the voluntary nature of previous agendas, which frees the member countries to choose whether and how it will be adopted, does not require ratification by the legislative powers of the UN member countries, nor does it condition its adoption as a reference for alignment of legal frameworks of member countries and international trade and investment treaties. Being voluntary, then, its realization and implementation is dependent on the initiative and will of the governments that want to adopt it as a reference for the planning of public policies. In this context, in order to elaborate a way of observing and evaluating the interface between global and national level regarding the coherence of policies from documents that express the totality of governmental planning, a theoretical framework was adopted that intertwined the theory of complexity and the coherence of allowing an understanding that the more integrated a system is, the more coherent it will be. Applying the theoretical framework to analyze the entire Agenda 2030, it is revealed that the complexity and coherence of policies are intrinsic aspects of the global-national interface. The Sustainable Development Objective (ODS) 10 - which deals with inequality - and ODS 12 - on sustainable production and consumption - of the Agenda 2030, such as ODSs that have greater interaction with the other fifteen ODS present in the Agenda, stand out. They address virtually all the problems that led to the elaboration of each ODS and are therefore more dense and possibly nerve-wracking for the coherence of public policies at all scales (global, regional, national and subnational). In addition, it was possible to construct and test a quali-quantitative method of policy coherence analysis in instruments in the form of multi-year plans in government planning when compared to the ODS of Agenda 2030. The result indicates in the PPA 2016-2019 of the federal government: what public policy programs present the greatest qualitative coherence in the writing of their objectives in relation to the ODS of Agenda 2030; the method also reveal distinct results of the PPA when analyzing which programs were mostly prioritised in their allocated budget for implementation, in relation to the other programs; and, finally, the combined quali-quantitative analysis on narratives weighted by budgets, which indicates the hierarchy of Agenda 2030 ODS most aligned in priority in the 2016-2019 PPA. The study brings contributions to multilateral bodies and public bodies, consultancies and society that are involved with policy coherence in the planning and implementation of the Agenda 2030 in public policies, since the analyzes have been rare when there is also concern on coherence of policies in aspects related to the proposed budget allocated to public policies. Future studies may replicate the method for other government planning instruments in the similar totality of public policy range for a period of time, alike PPAs, whether at the national, state and municipal levels. They may also be able to monitor and compare progress on the implementation of the PPAs programs in the stage of effective budget execution and follow-up on updating results on the annual revisions of the PPAs. Keywords: Sustainable development. 2030 Agenda. Policy coherence. Complexity. Government Planning.

La anemia por deficiencia de hierro es un problema de salud pública a nivel mundial, más aún si se observa en mujeres embarazadas y niños menores de cinco años. En el Perú se ha implementado la estrategia de entrega de multimicronutrientes (MMN) para menores de 36 meses de edad como prevención ante dicho evento. No obstante, esta estrategia se contradeciría con las recomendaciones internacionales. El objetivo de este estudio es generar evidencia científica sobre la efectividad de los tratamientos de la anemia infantil debido a deficiencia de hierro, permitiendo fortalecer las estrategias de lucha contra la desnutrición en el país. Se realizó una metodología de meta-análisis con 7 estudios de ensayos clínicos aleatorizados donde se compara la intervención con MMN versus sulfato ferroso para el tratamiento de anemia a causa de deficiencia de hierro. Los resultados muestran que existen estudios que presentan efectos significativos al recibir como tratamiento sulfato ferroso, así como también MMN. Se realizaron pruebas de heterogeneidad, determinando los estadísticos Q: 13,51 I2: 11,21%. Así como las pruebas de sesgo de publicación a través del gráfico Funnel Plot, y el test de Fail-safe N de Rosenthal, determinándose la muestra necesaria de estudios adicionales que se deben agregar para obtener un OR=1. Se realizó una meta-regresión para evaluar la asociación entre la periodicidad de la administración del tratamiento con MMN y el efecto de cada estudio, encontrándose un p-value= 0,0183 con un grado de libertad, asimismo la variable evaluada presenta un coeficiente de -0,58 con un IC=95%, indicando una relación negativa con la variable independiente OR. De esta manera, el estudio encuentra que los efectos de los tratamientos para la anemia de multimicronutrientes y sulfato ferroso son marginalmente equivalentes y por lo tanto debe priorizarse aquel tratamiento que presente una mayor aceptación de parte de la población y/o presente menores costos de implementación.

Purpose The aim of this study is to examine how Swedish municipalities work withsustainability and transform ideas into actions in regard to Agenda 2030. This is examined with abasis in microfoundations. We propose that the different levels of microfoundations areinterlinked and that all levels of microfoundations need to work properly to have a functioningprocess of turning ideas into actions. Theoretical Perspective In order to examine this issue comprehensively, a literature review isperformed. Previous research shows that microfoundations can be split into three subcategories:individuals, processes and structure. The analysis is done from the perspective of these threemicrofoundational categories. Method This study is conducted using a qualitative method through a dual case study. Five semistructured interviews are conducted in two municipalities. The interviews are transcribed andanalyzed using the theoretical background. Municipal documents are also used in the analysis inorder to triangulate the data. Conclusion The empirical findings show that all levels of microfoundations are vital for thestudied municipalities when they transform sustainability ideas into actions. The most importantlevel of microfoundations appears to be individuals, however all of the levels are intertwined andit is not sufficient with just one level.

Studien visar att materialitetsanalys till viss del redan sker i kommunal verksamhet när de upprättar hållbarhetsredovisning. Däremot är denna i många fall mycket ostrukturerad och i vissa fall reflekterar inte kommunerna över att de prioriterar information. Materialitetsanalysen som utfördes av kommunerna visade dels att Agenda 2030-nyckeltalen som är ämnade att användas och implementeras i sin helhet i många fall är svårhanterlig med grund i kommunernas självstyre och unika sammanhang. Vidare visade studien att materialitetsanalysen kan vara användbar för att hitta de nyckeltal bland Agenda 2030-nyckeltalen som faktiskt är användbara för en specifik kommun. Detta eftersom vad som är att anse som materiellt eller inte till största del verkar vara helt beroende på varje enskild kommuns egen uppfattning. Vad som statuerar ett materiellt nyckeltal är alltså mycket beroende på varje enskild kommun. Däremot är det viktigt för kommunerna att nyckeltalet faktiskt går att arbeta med. Huruvida kommunen tidigare haft fram- eller motgångar med nyckeltalet tycks inte vara av någon större vikt. Matrisen låter också kommunerna reflektera kring och analysera nyckeltalen vilket kan utgöra ett gott komplement till nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Kommunerna är bekanta med Agenda 2030 och vikten av att implementera denna i sin hållbarhetsredovisning. Materialitetsanalysen tillåter detta att ske systematiskt och är användbart för att ta hänsyn till varje kommuns förutsättningar. På så vis närmar sig kommunerna materiella hållbarhetsredovisningar med substans snarare än generella kopior av varandra med intetsägande nyckeltal. Detta innebär också att legitimitetsgapet mot samhället minskas. Explicit tryck i form av lagar för att driva på kommunal hållbarhetsredovisning medför risker. Detta kan bestå av att information tas med för att tillgodose ett lagkrav och inte för att det är materiellt. Materialitetsanalysen har en plats i kommunal hållbarhetsredovisning, detta är möjligt utan att tvinga dit den med lagar. Genom att belysa användbarheten och det värde en strukturerad analys av nyckeltal eller annan information ger hållbarhetsredovisningen kan också en norm bildas som främjar kvalitet framför inställsamhet. / The study shows that materiality analysis to some extent already takes place in municipal activities when they prepare sustainability reports. However, in many cases this is unstructured and in some cases the municipalities do not reflect on the fact that they prioritize information. The materiality analysis carried out by the municipalities showed that the Agenda 2030 key figures that are intended to be used and implemented in their entirety are in many cases difficult to handle and not suitable as a national standard based on the municipalities' autonomy and unique contexts. Furthermore, the study showed that the materiality analysis can be useful for finding the key figures among the Agenda 2030 key figures that are useful for a specific municipality. This is because what is to be regarded as material or not largely seems to be dependent on each individual municipality's own perception. What constitutes a material key figure is thus highly dependent on each individual municipality. On the other hand, it is important for the municipalities that the key figure is operational. Whether the municipality has previously had successes or setbacks with the key figure does not seem to be of any major importance to if it is to be regarded material or not.The matrix also allows the municipalities to reflect on and analyze the key figures, which can be a good complement to the key figures in the sustainability report. The municipalities are familiar with Agenda 2030 and the importance of implementing this in their sustainability report. The materiality analysis allows this to take place systematically and is useful for considering the conditions of each municipality. In this way, the municipalities approach material sustainability reports with substance rather than general copies of each other with bland key figures. Doing this will help the municipal to reduce the legitimacy gap. Explicit pressure in the form of laws to push for municipal sustainability reporting entails risks. This may consist of information being disclosed to satisfy a legal requirement and not because it is material. The materiality analysis has a place in municipal sustainability reporting, and it can take this without being forced to do so by laws. By highlighting the usefulness and the value that a structured analysis of key figures or other information provides in the sustainability report, a norm can also be formed that promotes quality over conformity in municipal sustainability reporting.

The planning of cities and transformation of social, political and economic structures have resulted in open spaces of two types. First, the type of open space that is planned and designed and the second type, that is undesigned. These undesigned open spaces are referred to as leftover spaces. They are unused roof tops, or space under a flyover that is vacant, or spaces behind a building that are unattractive or a parking lot that is empty on weekends. Their nature, appearance and qualities vary from context to context. Some cities are recognizing the untapped potential of these spaces and are working towards revitalizing them. The narrative of a city can change when these spaces are incorporated into the urban fabric of the city. Malmö, as a city with so much industrial history and one in the forefront of sustainable development, is also home to many leftover spaces. These spaces could be a test ground for working towards the Sustainable Development Goals (SDGs). Leftover spaces are also already being recognized for different needs such as temporary uses, artworks, tactical urbanism, environmental design. This thesis maps the types of leftover spaces in the city using different methods and suggests a typology of spaces for the city. Case study examples from Scandinavia and strategies that were inferred from them form the basis of linking these spaces to the SDGs. These leftover spaces are not ‘seen’ by the city and pose various challenges such as ownership, funding and the building traditions of Sweden. This discussion will put Malmö, Sweden and broadly Scandinavia among the other studies done on the realm of leftover spaces.

Det här examensarbetets syfte är att fördjupa kunskap om hur implementering av hållbar utveckling i slöjdämnet i relation till föreskrifter i Läroplanen för fritidshem och grundskola(Skolverket, 2022). Arbetets frågeställningar är: Hur beskriver textillärare sin undervisning i hållbar utveckling? Samt vilket undervisningsinnehåll finns i textilslöjden som kan kopplas till hållbar utveckling? Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex legitimerade textillärare som undervisar på högstadiet. Hållbar utveckling är inget nytt inom slöjdämnet, men hösten 2022 trädde den nya läroplanen (Lgr22) i kraft, och i den har hållbar utveckling fått en mer framträdande roll än i tidigare läroplaner. Ut ifrån vad textillärarna berättade om sin undervisning utkristalliserades teman, dessa teman är återbruk, material, materiallära och medvetenhet/värderingar (social hållbarhet). Textillärarnas beskrivningar om arbetet med hållbar utveckling i slöjden är varierat, dels hur mycket de arbetar med hållbar utveckling dels med vilka aktiviteter lärarna beskriver som arbete med hållbar utveckling. Samtliga textillärare nämner att de arbetar med återbruk. Resultatet från intervjuerna med textillärarna analyseras med didaktisk teori samt läroplansteori. Alla textillärare berättar att de strävar efter att arbeta med hållbar utveckling i större utsträckning, men uttrycker att de skulle vilja ha fortbildning och mer tid till att planera undervisningen.

Ett av miljörättens största dilemman är att uppnå hållbar utveckling. FN:s handlingsplan Agenda 2030 är med sina 17 globala mål vägledande på området. Att utföra hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportera om sin påverkan på miljön är ett sätt för företag att bidra till uppfyllelsen av miljömålen i Agenda 2030. I Årsredovisningslagen finns en samlad reglering som stadgar om och hur företag ska hållbarhetsrapportera, och redan år 2023 kan kraven skärpas om det nya EU-direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive, genomförs enligt plan. En liknande reglering om hållbarhetsrapportering existerar dock inte för det offentliga. Två svenska myndigheter har, utifrån skillnaden mellan hållbarhetsregleringens existens för företag och det offentliga, uttalat sig olika om betydelsen av en samlad reglering för hållbarhetsarbetets framgång. Därmed är det intressant att undersöka den befintliga regleringen för hållbarhetsrapportering i relation till Agenda 2030. Särskilt intressant är klimatmål nummer 13 eftersom miljön är det område som företag generellt har stor inverkan på. Hur relaterar egentligen regleringen för hållbarhetsrapportering till klimatmålet? Kommer det nya EU-direktivet påverka hur de relaterar till varandra? Ger detta fog för myndigheternas olika uppfattningar om vikten av att ha en samlad hållbarhetsreglering för det offentliga? Dessa funderingar ska söka besvaras i studien med hjälp av rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod.

Onödigt matavfall, så kallat matsvinn, är ett stort samhällsproblem idag. Enligt de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, ska matsvinnet halveras fram till år 2030. Tidigare forskning visar att det finns olika skäl till att människor slänger mat. Denna studie har undersökt vad vuxna personer uppger för orsak till att de slänger mat samt hur mycket de uppskattar att de slänger och om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Dessutom har studien undersökt om det finns ett samband mellan inställning till, och kunskap om, matlagning och om man vill ändra mängden maten man slänger. Genom en kvantitativ utformad enkätstudie samlades data in ifrån 107 svensktalande vuxna över 18 år. Deltagarna fick svara på anledningar till matsvinn om deras inställning till och kunskap om matlagning samt mängden matsvinn från olika livsmedelsgrupper. Resultatet visade att frukt, grönsaker och rotfrukter var de livsmedelsgrupper som oftast bidrog till matsvinn. Reslutatet visade också att det inte fanns några signifikanta samband mellan vilja att ändra mängden matsvinn och deltagarnas vana, intresse och kunskap om matlagning. Det fanns inte heller några signifikanta skillnader i uppskattad mängd matsvinn mellan män och kvinnor. Dessa resultat stödjer därmed inte tidigare forskning som hittat att demografiska faktorer som kön kan förklara mängden matsvinn. För att minska matsvinn krävs det en kombination av informationskampanjer, utbildning och medvedenhet för att minska orsakerna till matsvinn.

Background: The market of sustainable investments is immature. As a result, there are problems with standardisation and information asymmetry. The United Nations has developed 17 global goals that must be achieved before year 2030. Therefore, it is of interest to examine if the global goals are used in asset management today and whether the global goals could contribute to reduce the recently mentioned problems. Aim: The purpose of this study is to examine how the 17 global goals created by the United Nations can be integrated with sustainable asset management as well as how they are used today. The study will also explore the problematics regarding standardisation of sustainability in the Swedish financial market and the information asymmetries that appears as a result of this. Completion: To fulfil the aim of the study, a qualitative method has been used. A document study of the 17 global goals of the United Nations has been conducted to constitute the base of the interview guide that was used during the six interviews held with sustainability experts. The interviews were held with representatives from three government-owned corporations and three from privately-owned corporations to acquire a broader perspective within the subject. Conclusion: The 17 global goals of the United Nations are vaguely integrated in the financial market. To increase the integration, industry standards, industry definitions as well as awareness-raising activities based on the global goals should be developed. Furthermore, the study has identified the lack of reporting of sustainability data from companies, which constrains the integration of the global goals in the financial market. There is also a prevalent information asymmetry where the 17 global goals could contribute with knowledge to ease the problematics. / Bakgrund: Marknaden för hållbara investeringar är relativt omogen. Till följd av detta finns det problematik med standardisering och informationsasymmetrier på den hållbara kapitalmarknaden. FN har tagit fram 17 globala mål som ska vara uppnådda år 2030. Därav är det av intresse att undersöka om FN:s 17 globala mål används i kapitalförvaltningen i dagsläget samt huruvida målen skulle kunna bidra till att minska den ovannämnda problematiken. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur FN:s 17 globala mål kan integreras med hållbar kapitalförvaltning samt huruvida målen används idag. Studien kommer även undersöka problematiken gällande standardisering av hållbarhet och de informationsasymmetrier som uppstår till följd av detta på den svenska hållbara kapitalmarknaden. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där sex intervjuer med hållbarhetsexperter har genomförts. En dokumentstudie av FN:s 17 globala mål utfördes tidigt för att ligga som grund för den intervjuguide som utvecklades inför intervjuerna. Intervjuerna hölls med representanter från tre statliga bolag och tre privata bolag för att erhålla ett bredare perspektiv inom ämnet. Slutsats: Studien har kommit fram till att FN:s 17 globala mål är svagt integrerade på den hållbara finansmarknaden. För att öka integrationen bör det utvecklas branschstandarder, branschdefinitioner och kunskapshöjande aktiviteter utifrån FN:s 17 globala mål. Slutligen har studien identifierat att bristen på rapportering av hållbarhetsdata från företag begränsar denna integration samt att det råder en informationsasymmetri där FN:s 17 globala mål kan bidra med kunskap för att minska problematiken.