The aim of this qualitative interpretive study is to look into SDG implementation in Sweden from a governance for sustainable development perspective. This research is to be seen as a first attempt at mapping the state of governance for sustainable development in relation to SDG implementation in Sweden – further research is both necessary and welcomed in order to get a complete picture of the situation. Seven key components of governance for sustainable development developed by Gibson et al. (2005) are used as a theoretical framework for the study. Those key components are; policy integration; shared sustainability objectives; sustainability based criteria for planning and approval of significant undertakings; specified rules for managing trade-offs and compromises; widely accepted indicators of needs for action and progress towards sustainability; information and incentives for practical implementation, and; programmes for system innovation. Previous research as well as reports from organizations such as the OECD and the European Commission have been used to evaluate the state of these components in Sweden, primarily from an environmental sustainability perspective. Conclusions reached include that the main components relevant for Swedish implementation of the SDGs are: policy integration, shared sustainability objectives and widely accepted indicators for needs for action and progress towards sustainable development. Another conclusion drawn is that the level of fulfillment in some of these key components does not necessarily correspond with the likelihood of successful SDG implementation. Further research is being suggested for   a governance-related mapping of the social and economic pillars of sustainable development. Together with the environmental pillar they are essential for the holistic approach that sustainable development deserves.

This study examines how economic growth is framed in the UN post-2015 development agenda, which is centered on the Sustainable Development Goals. It uses a transdisciplinary approach combining Ecological Economics and Critical Theory. Through a qualitative content analysis of nine official documents from different work streams in the post-2015 process, the thesis seeks to answer what the goal of ‘sustained, inclusive, and sustainable’ growth actually means, how it relates to the aim of transformative change which is central to the agenda, and how the agenda addresses the relationship between growth and the environment. The results show that there is a strong consensus to maintain and increase growth levels, while changing the quality of growth to make it more socially inclusive and environmentally sustainable. Thus, the agenda reinforces the ‘sustainable development’ concept which has been established over the last three decades as the mainstream approach to international environmental governance. No limits to growth are recognized; poverty reduction and greater equality are to be achieved mainly by aiming for higher growth rates in developing countries than developed ones. It is acknowledged that the GDP metric has many shortcomings and needs to be revised to better account for externalities and complemented by alternative measures of welfare and well-being. However, no existing alternative measures are used in the SDGs. The goal is to develop better ones by 2030, which effectively postpones the necessary shift away from GDP. The documents express a strong belief in ‘green growth’ (the decoupling of growth from material resource use and emissions), but this optimism seems to be unfounded since the documents fail to account for several aspects that are crucial to determining the feasibility of green growth. Most notably, there appears to be no evidence of absolute decoupling ever having occurred. At the same time, the scale of decoupling that is required appears to be physically impossible to achieve. Since the agenda does not question growth dependency at all, and fails to distinguish between the intrinsic and instrumental value of GDP growth, my conclusion is that it does not fulfill the promise of transformative change.

The project of sustainable development, as reflected in the Agenda 2030 and the UN 17 Sustainable Development Goals, plays a central role in the story of crisis and transformation today. Yet, this project has rarely been the object of ideology critique. This paper formulates an ideology critique as a form of immanent critique of the project of sustainable development with a basis in Herbert Marcuse’s one-dimensionality thesis. The analysis of the ideology of sustainable development is structured around the three-pillar conception of sustainability which is applied in the Agenda 2030. The transformative potential of the project of sustainable development is assessed on the background of the analysis. The transformative potential in each of the three pillars is found to be inhibited by the project of sustainable development and the paper identifies and explains the ideological mechanisms through which this inhibition takes place. The research suggests that the project of sustainable development cannot be seen as a transformative project.

Ågelsjön är ett av Sveriges största klätterområden. I den här studien har Ågelsjön studerats utifrån begreppet hållbar utveckling för att bättre förstå hur klätterområden ska anpassas i en föränderlig värld. Forskningen är en fallstudie och för att samla in material gjordes 5 intervjuer med klättrare från området. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om klättring i främst USA och​ Agenda 2030,​ det för tiden ledande dokumentet vad gäller hållbar utveckling. ​Agenda2030​ innehåller 17 klimatmål (UN 2015) som enligt Lindsey och Darby (2018) ska förstås som sammankopplade. Insatser mot ett klimatmål kan ha effekter på andra klimatmål, både positiva och negativa. Ågelsjön främjar aktiva hälsosamma liv tack vare sin fina klättring i en vacker omgivning. Vid Ågelsjön främjas kunskap och erfarenheter för att bli en kompetent klättrare, det lägger grunden för ett livslångt idrottande. Klättrarna har haft en viss påverkan på miljön vid Ågelsjön men restaureringen som klättrare från Norrköping klätterklubb driver lägger grunden för ett hållbart klättrande med inkluderande leder och hållbara bultar i berget.

Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

Fler och fler flyttar in till städerna, och medan städerna växer behöver de även utvecklas hållbart. De tre perspektiven; ekologiskt, ekonomiskt och social måste balanseras. Parallellt med urbaniseringstrenden förekommer också en trend av att få in naturen och grönområden i staden. I den här studien undersöks det hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess. Det har gjorts genom granskning av plandokument och interjuver med planerare i ett projekt i Hudiksvall, där den nya stadsdel Kattvikskajen planeras. Där ligger stort fokus på offentliga rum och de utformas främst utifrån ett socialt perspektiv, men också utifrån det ekologiska perspektivet. Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är ett verktyg som tagits fram för att underlätta genomförandet hållbar utveckling, dock är de målen inget som diskuterats eller hänvisats till i det här projektet. Men det har inte funnits några större konflikter mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala och det har gjorts val gjorts som i efterhand går att koppla till de olika målen på ett eller annat sätt.

Bakgrund: Textilindustrin är en av de mest förorenande industrierna i världen och allt fler textilföretag inför fast fashion-liknande koncept med nyhetssläpp nästintill varje dag, i takt med att trender kommer och går. Hållbart mode ses ofta som en oxymoron, då fast fashionkonceptet kan ses som motsatsen till det långsiktiga perspektivet inom hållbarhet. En ökad återanvändning och återvinning av textilierna skulle dock kunna minska den miljöpåverkan textilindustrin står för men detta kräver förändringar i hela värdekedjan. Cirkulär ekonomi är en affärsmodell som anses hållbar och tar hänsyn till alla steg i ett företags försörjningskedja. Mycket pekar åt att cirkulär ekonomi och cirkulära flöden är något som hade gynnat vår planet men konceptet har även kritiserats. Frågan är om den cirkulära ekonomin bidrar till välstånd eller om lösningen på miljöproblemen helt enkelt ligger i en minskad produktion och konsumtion. Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för om, och i så fall hur, tre valda textilföretag arbetar med cirkulär ekonomi samt vad som krävs, av såväl företag som konsumenter, för att ett hållbart och cirkulärt flöde av textilier ska kunna införas. Genomförande: I den teoretiska referensramen görs en litteraturstudie där ett hållbart scenario för ett cirkulärt flöde av textilier utformas. Det hållbara scenariot utgör sedan en analysmodell där fokus ligger på stegen design, val av material, butik, konsumtion och användning, insamling, sortering samt återvinning och återanvändning. I empirin sammanställs denna analysmodell genom att tre valda textilföretags hållbarhetsrapporter och deras arbete mot en cirkulär värdekedja undersöks. För att få kunskap om konsumenters köpvanor, användnings- och återvinningsbeteende av textilier utförs även en enkätundersökning. Slutsats: En liten del av hållbarhetsrapporterna beskriver hur företagen ska uppnå ett cirkulärt flöde av textilier och vad som faktiskt görs och därmed ges intrycket att företagen har en lång väg kvar innan en cirkulär försörjningskedja kan uppnås. Detta på grund av att utvecklingen inom företagen går långsamt i jämförelse med vad som kan förväntas av dem. Den begränsade teknologin på marknaden är också ett hinder och det är först när en fullt fungerande återvinningsprocess finns kommersiellt tillgänglig som cirkeln har en chans att slutas. Om flödet av textilier ska bli hållbart och cirkulärt krävs stora förändringar och det hänger inte bara på företagen utan även på konsumenterna samt en utvecklad teknologi.

In 1972, the United Nations (UN) held its first international environmental conference in Stockholm with 113 participating countries and during the conference, participants agreed that the environmental issue is as important to humanity as peace and development. The concept of sustainable development arose in the 1980s and gained global spread in 1987 when the World Commission launched its report on environment and development and defined sustainable development as "A development that satisfies today's needs without compromising the ability of future generations to satisfy their needs." During the 2000s, the United Nations has highlighted the importance of companies taking responsibility for their activities and contributing to sustainable development through two initiatives. This has led to companies wanting to take responsibility for their business but do not know how to proceed. The purpose of this study is to provide knowledge of how sustainability strategy can be formulated using the UN Global Compact and the UN Sustainable Development Goal and how the Sustainability Strategy can be implemented. The theoretical framework is based primarily on a model that is clearly focused on implementing sustainability strategies, but also research that addresses difficulties with implementing sustainability strategies. The study also contains an attachment with important concepts. The method is based on qualitative interviews with employees at BillerudKorsnäs and is supplemented by a documentary study. The results of the interviews and the document study are described in the study section. The analysis connects results and theory to study how BillerudKorsnäs handled implementation of sustainability strategy and difficulties with this. The study shows that BillerudKorsnäs has dealt with the implementation of the sustainability strategy and has formulated a sustainability strategy that can clearly be linked to the UN Sustainable Development Initiative.

El presente trabajo de investigación se da en un contexto en que el acceso a agua segura es una prioridad. Ello se refleja, a nivel mundial, en los Objetivos de Desarrollo Sostenible, siendo el número 6 garantizar la disponibilidad de agua y su gestión sostenible y el saneamiento para todos, y en el Perú, en la Política Nacional de Saneamiento y el Plan Nacional de Saneamiento aprobados por los Decretos Supremos N°s 007-2017-VIVIENDA y 018-2017-VIVIENDA, respectivamente. Para el cumplimiento de las metas trazadas si bien se requiere realizar inversiones en infraestructura que permitan cerrar la brecha de acceso tanto al servicio de agua potable como alcantarillado, también resulta necesario darle sostenibilidad a la prestación de dichos servicios a través de una adecuada gestión. Para ello, se requiere que tanto los prestadores como las entidades con competencias desarrollen sus capacidades para el ejercicio de sus funciones.

Abstract Introduction: Countries all over the world has through the UN Global Development Goals, Agenda 2030, voluntarily committed to work for an environmentally, socially and economically sustainable world. Countries may have different conditions for achieving the goals, and for managers this kind of change can result in higher expectations on the leadership. Malaysia is one of Southeast Asia's most economically developed countries, but within the country there are still knowledge and economic gaps. It appears that managers in a Malaysian context can face many challenges when implementing the sustainability work that Agenda 2030 requires. Previous research shows limitations in how managers implement and communicate sustainability issues, without it becoming too abstract and difficult for the employees to understand. Therefore, we consider it important to study this subject. Purpose: By examining how managers implement sustainability work, such as Agenda 2030, in the organization, we can gain a greater understanding of which aspects that are important in a change work and how managers deal with the increasing expectations. Research methodology: The study is a case study based on a qualitative research method with an inductive approach. Eleven recorded semi-structured interviews, with 22 questions, were conducted with various managers in a multinational Swedish company operating in Malaysia, including the CEO and the Sustainability manager of Southeast Asia. The theoretical framework is, from the empirical material, based on three themes- leadership in change, communication and create an understanding through learning. Result and analysis: The result from the study shows that the role of leadership, communication and creation of an understanding through learning are important aspects for a successful organizational change, which the sustainability work with Agenda 2030 brings.  Conclusion: We have found that leadership, communication and creation of an understanding through learning is three important aspects when managers implement sustainability work. This study shows that through good communication, continuous work with sustainability issues and contributing with the right education, managers can create an understanding and commitment in the implementation process for the employees. At the same time, it seems advantageous for managers to set a good example, have a good understanding for employees different conditions and opportunities, and that the context can play a big role when it comes to understanding and working with sustainability. Keywords: Sustainability, Agenda 2030, Organizational change, Leadership, Implementation, Communication, Learning