Background: The market of sustainable investments is immature. As a result, there are problems with standardisation and information asymmetry. The United Nations has developed 17 global goals that must be achieved before year 2030. Therefore, it is of interest to examine if the global goals are used in asset management today and whether the global goals could contribute to reduce the recently mentioned problems. Aim: The purpose of this study is to examine how the 17 global goals created by the United Nations can be integrated with sustainable asset management as well as how they are used today. The study will also explore the problematics regarding standardisation of sustainability in the Swedish financial market and the information asymmetries that appears as a result of this. Completion: To fulfil the aim of the study, a qualitative method has been used. A document study of the 17 global goals of the United Nations has been conducted to constitute the base of the interview guide that was used during the six interviews held with sustainability experts. The interviews were held with representatives from three government-owned corporations and three from privately-owned corporations to acquire a broader perspective within the subject. Conclusion: The 17 global goals of the United Nations are vaguely integrated in the financial market. To increase the integration, industry standards, industry definitions as well as awareness-raising activities based on the global goals should be developed. Furthermore, the study has identified the lack of reporting of sustainability data from companies, which constrains the integration of the global goals in the financial market. There is also a prevalent information asymmetry where the 17 global goals could contribute with knowledge to ease the problematics. / Bakgrund: Marknaden för hållbara investeringar är relativt omogen. Till följd av detta finns det problematik med standardisering och informationsasymmetrier på den hållbara kapitalmarknaden. FN har tagit fram 17 globala mål som ska vara uppnådda år 2030. Därav är det av intresse att undersöka om FN:s 17 globala mål används i kapitalförvaltningen i dagsläget samt huruvida målen skulle kunna bidra till att minska den ovannämnda problematiken. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur FN:s 17 globala mål kan integreras med hållbar kapitalförvaltning samt huruvida målen används idag. Studien kommer även undersöka problematiken gällande standardisering av hållbarhet och de informationsasymmetrier som uppstår till följd av detta på den svenska hållbara kapitalmarknaden. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där sex intervjuer med hållbarhetsexperter har genomförts. En dokumentstudie av FN:s 17 globala mål utfördes tidigt för att ligga som grund för den intervjuguide som utvecklades inför intervjuerna. Intervjuerna hölls med representanter från tre statliga bolag och tre privata bolag för att erhålla ett bredare perspektiv inom ämnet. Slutsats: Studien har kommit fram till att FN:s 17 globala mål är svagt integrerade på den hållbara finansmarknaden. För att öka integrationen bör det utvecklas branschstandarder, branschdefinitioner och kunskapshöjande aktiviteter utifrån FN:s 17 globala mål. Slutligen har studien identifierat att bristen på rapportering av hållbarhetsdata från företag begränsar denna integration samt att det råder en informationsasymmetri där FN:s 17 globala mål kan bidra med kunskap för att minska problematiken.

Problemformulering År 2015 beslutade FN om en ny universell hållbarhetsplan, vid namn Agenda 2030, som syftar till att förbättra de sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden som råder i världen. Enligt EU-kommissionen ska CSR-arbete ledas på initiativ av företaget. Det här skapar en intressekonflikt mellan företag och de mål som FN satt upp i Agenda 2030 då vissa menar att ansvar för hållbar utveckling inte ska, eller ens kan, ligga på företaget. Sverige anses idag ligga i framkant när det gäller frågor som berör mänskliga rättigheter och demokrati, men för att kunna nå de ambitiösa målen i Agenda 2030 krävs ytterligare ansträngning. Då vi hävdar att näringslivets ansvar har ökat i takt med samhällsutvecklingen, innehar företagen en central roll för uppfyllandet av Agenda 2030. Utan förståelse och vilja, från företagens sida, att ta ansvar för hållbar utveckling tror vi det kommer vara närmast omöjligt att nå målen i Agenda 2030. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka ifall Agenda 2030 leder till en större förståelse och vilja för vad företagen behöver göra för att uppnå hållbarhetsmålen. Forskningsfrågor Vad karaktäriserar och motiverar svenska energiföretags CSR-arbete idag? Vad influerar svenska energiföretags CSR-arbete idag? Har Agenda 2030 förändrat eller påverkat synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Om ja: Hur har Agenda 2030 förändrat eller påverkat synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Om nej: Varför har Agenda 2030 inte förändrat eller synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Har Agenda 2030 förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag? Om ja: Hur har Agenda 2030 förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag? Om nej: Varför har Agenda 2030 inte förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag?  Syfte Studien syftar till att undersöka hur svenska företag inom energisektorn arbetar för hållbar utveckling och vad som influerar deras hållbarhetsarbete. Vidare är syftet med studien även att utreda i vilken utsträckning företagens CSR-arbete har anpassats till deglobala mål som FN beslutat om i Agenda 2030. Resultat Studien har förklarat vad som karaktäriserar, motiverar och influerar svenska energiföretags CSR-arbete. Vidare har studien beskrivit hur företagens syn på samhällsansvar och CSR-arbete har förändrats efter Agenda 2030s införande. Resultatet från studien visar att samtliga fallföretag utformar sitt hållbarhetsarbete utifrån tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Motivationen till att ta ansvar kommer från dels ett självdrivet intresse, men också då många av företagen beskriver att hållbarhetsarbete är nödvändigt för företagets långsiktiga lönsamhet och överlevnad. Olika intressentgrupper påverkar fallföretagen på olika sätt och uttrycker olika förväntningar på företagen. De mest framstående intressentgrupperna är dock ägare, medarbetare och kunder. Studien fann att varken företagens syn på samhällsansvar eller deras CSR-arbete har förändrats till följd av Agenda 2030. Det som många av fallföretagen uttryckte var dock att de såg många fördelar med Agenda 2030 och att företag generellt förmodligen får hjälp av agendan när de utformar sitt CSR-arbete. Kunskapsbidrag Studien har ämnat öka förståelsen för hur svenska energiföretag arbetar med CSR i syfte att uppnå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Målsättningen är att öka intresset och inspirera andra svenska företag till att satsa mer på CSR-arbete, samt bättre förstå sitt bidrag till hållbar utveckling. Genom att undersöka hur Agenda 2030 har förändrat eller påverkat energiföretagens CSR-arbete är ambitionen att hjälpa de företag som vill eller försöker implementera CSR-arbete i sin organisation, i syfte att bidra till hållbar utveckling. / Problem discussion By 2015, the UN decided on a new universal sustainability plan, called Agenda 2030, which aims to improve the social, economic and environmental conditions in the world. According to the EU Commission, CSR work is conducted on the initiative of the company. This creates a conflict of interest between companies and the goals set by the UN in Agenda 2030, as some argue that responsibility for sustainable development should not, or even may, lie on the company. Sweden is now considered to be at the forefront of issues relating to human rights and democracy, but in order to achieve the ambitious goals of Agenda 2030 further efforts are required. As we argue that the responsibility of business and industries has increased in line with the development of the society, companies have a key role to play in fulfilling Agenda 2030. Without a understanding and willingness of companies to take responsibility for sustainable development, we believe it will be impossible to achieve the goals of Agenda 2030. Therefore, we consider it important to investigate if Agenda 2030 leads to a greater understanding and willingness for what businesses need to do to achieve the sustainability goals. Research questions What characterizes and motivates Swedish energy companies' CSR work today? What influences Swedish energy companies' CSR work today? Has Agenda 2030 changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? If yes: how has Agenda 2030 changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? If no: why has Agenda 2030 not changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? Has Agenda 2030 changed the CSR work of Swedish energy companies? If yes: how has Agenda 2030 changed the CSR work of Swedish energy companies? If no: why has Agenda 2030 not changed the CSR work of Swedish energycompanies? Aim The aim of the study is to examine how Swedish companies within the energy sector work for sustainable development och what influences their sustainability efforts. Furthermore, the aim of study is also to investigate to what extent the companies CSR work has been adapted to the global sustainability goals decided by the UN in Agenda 2030 Results The study has explained what characterizes, motivates and influences the Swedish energy company's CSR work. Furthermore, the study has described how companies' views on CSR and sustainability have changed since the introduction of Agenda 2030. The result of the study shows that all fallopian companies base their sustainability work on three dimensions; economic, social and environmental sustainability. The motivation to take responsibility comes from a self-driven interest, but many of the companies also describes that sustainability work is necessary for the company's long-term profitability and survival. Different stakeholders affect the companies in different ways and express different expectations on the companies. However, the most prominent stakeholders are owners, employees and customers. The study found that neither companies' view of social responsibility nor their CSR work has changed as a result of Agenda 2030. However, what many of the companies said were that they saw many benefits of Agenda 2030 and that companies are generally likely to be helped by the agenda when they design their CSR work. Science contributions The study aims to increase the understanding of how Swedish energy companies work with CSR in order to achieve the sustainable development goals of Agenda 2030. The aim is to increase interest and inspire other Swedish companies to invest more in CSR, as well as better understand their contribution to sustainable development. By examining how Agenda 2030 has changed or affected the energy company's CSR work, the ambition is to help those companies that want to or are trying to implement CSR in their organization, in order to contribute to sustainable development.

Idag eftersträvar institutioner på olika nivåer i samhället parallellt bättre kvalitet på den naturliga miljön. Internationella organisationer, riksdag, länsstyrelser och kommuner sätter upp miljö- och hållbarhetsmål, uppföljningsplaner baserade på mätbara indikatorer, samt redovisar sitt arbete på olika sätt. Från de högsta instanserna på internationell nivå ner till de lägsta på lokal nivå är kedjan lång och det kan vara svårt att nå sammanlänkade resultat. På kommunal nivå finns ett stort intresse att formulera lokala miljö- och hållbarhetsmål, men det saknas fasta riktlinjer för hur detta bör gå till. Följaktligen har kommuner förhållit sig olika till olika globala, nationella och regionala mål. Detta arbete syftade till att ta fram en modell för lokal målformulering och uppföljning med förankring till högre instanser. Denna modell avsågs i sin tur vara ett komplement till de verktyg som finns idag. Fokus i detta arbete låg på indikatorval. Vidare genomfördes en fallstudie genom att undersöka hur Bodens kommuns redan antagna lokala vattenrelaterade miljömål följde den framtagna modellen och assistera deras arbetet i uppföljningen genom att välja mätbara indikatorer. Metoden till arbetet utgjordes av en dokument- och litteraturstudie tillsammans med en fallstudie. Med information från vetenskapliga artiklar från databaser som Scopus, Science citation index, Social science citation index, Academic search premier och Business source premier tillsammans med besök på statliga myndigheters websidor med tillgång till offentliga dokument, kunde litteratur hittas som svarade mot syftet. Resultatet av studien blev en modell baserad på litteraturstudien som testades i fallstudien, med fokus på vattenrelaterade miljömål. Bodens kommuns målformuleringar länkade bra uppåt till högre målinstansers formuleringar, främst till de nationella miljökvalitetsmålen.   Indikatorer som valdes till fokusområde vatten var för Bodens första delmål ”Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde (%)”. För det andra delmålet om kartläggning av läckage för näringsämnen till Bodensjöarna föreslogs indikatorn ”Gjord kartläggning eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. Det tredje delmålet avsåg en plan för att minska utsläppen från avlopp till Bodensjöarna och fick den föreslagna indikatorn ” Framtagen plan eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. För det sista målet gällande synkronisering av Bottenvikens vattendistrikt förvaltningsarbete föreslogs de två indikatorerna ”Uppnådd God ekologisk status i Bodensjöarna” samt ”Halten totalfosfor ska inte överstiga den teoretiska målhalten”. I resultatet finns även ett exempel på visualisering av uppföljningen, med ett diagram för totalfosfor med tillhörande beräknad teoretisk målhalt för att bidra till att uppnå God ekologisk status i Svartbyträsket. Slutsatsen från studien var att de mål som Bodens kommun hade formulerat visades ha en bra förankring i målformuleringarna till det nationella steget i målhierarkin. Däremot hade uppföljningsarbetet underlättats om Bodens kommun hade fastställt indikatorer samtidigt som målen formulerades. Vidare har Bodens kommun uppmärksammat belastade lokala system i enlighet med teorin för de planetära gränserna då många mål behandlar belastningen av näringsämnen till Bodensjöarna. Om kommuner kan förankra sina miljö- och hållbarhetsmål mer till regionala, nationella och globala instansers mål går det att skapa ett mer enhetligt arbete då samma mål eftersträvas och samma indikatorer mäts, vilket kan leda till att fler mål uppnås. Samtidigt är det viktigt att arbetet alltid anpassas efter lokala förutsättningar och tillåter prioriteringar efter egna behov. Arbetet med fallstudien visade att den föreslagna modellen med fördel kan användas vid formulering av kommunala miljömål.

Sammanfattning   Titel: Relationen mellan ledarskap och hållbarhet i svenska kommuner. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Latifa Aitattaleb & Karin Östling Handledare: Daniella Fjellström Datum: 2022 - juni   Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur Sveriges kommunala organisationer arbetar med hållbarhet och relevansen av CSR, samt att bidra till ökad kunskap inom den offentliga sektorn om hållbarhet och Agenda 2030. Detta syfte besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor; Hur påverkar ledarskapet hållbarhetsarbetet i svenska kommuner? På vilket sätt är CSR relevant inom kommunal verksamhet? samt Hur arbetar svenska kommuner med Agenda 2030 i sitt hållbarhetsarbete?   Metod: Forskningen består av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförda på nio respondenter från åtta olika kommuner med befattningar med ledarroll. De semistrukturerade intervjuerna innehöll frågor som berörde ledarskap, hållbarhet samt Agenda 2030.   Resultat och slutsats: Resultatet visar att ledare inom offentlig organisation har en påverkan i engagemang och medvetenhet inom hållbarhetsfrågor genom sitt ledarskap, vilket kan stärkas genom att praktisera en etisk ledarstil. Termen CSR förekommer inte i den offentliga sektorn eftersom dess kärnverksamhet redan syftar på att öka samhällsnyttan lokalt. Resultaten visade även att kommuner aktivt arbetar med att integrera Agenda 2030 genom olika styrdokument och strategier samt deltagande i Glokala Sverige.    Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit till fördjupad kunskap om hur landets kommuner arbetar med hållbarhet i allmänhet och Agenda 2030 i synnerlighet. Den stärker tidigare studier och bidrar dessutom med att ge en bredare, aktuell insikt hur det aktiva arbetet med hållbarhet genom ledarskap praktiseras i den offentliga sektorn.    Förslag till fortsatt forskning: För att kunna få ytterligare infallsvinklar så föreslår vi att gruppintervjuer genomförs under samma tema inom offentlig sektor, där en grupp representerar ledning och en styrelse, för att utmynna än mer förståelse och kunskap i ämnet. / Abstract   Title: The relationship between leadership and sustainability in Swedish municipalities. Level: Bachelor's degree in the subject Business Administration Authors: Latifa Aitattaleb & Karin Östling Supervisor: Daniella Fjellström Date: 2022 - June   Aim: The purpose of the survey is to create an understanding of how Sweden's municipal organizations work with sustainability and the relevance of CSR, and to contribute to increased knowledge in the public sector about sustainability and Agenda 2030. This purpose is answered with the help of the following research questions; How does leadership affect the sustainability work in Swedish municipalities? In what way is CSR relevant in municipal activities? and How do Swedish municipalities work with Agenda 2030 in their sustainability work?   Method: The research consists of a qualitative study with semi-structured interviews conducted on nine respondents from eight different municipalities with positions that have leadership roles in different areas. The semi-structured interviews included questions related to leadership, sustainability and Agenda 2030 through various governing documents and strategies as well as participation in Glokala Sverige.   Result and conclusions: The result of this study shows that leaders in public organizations have an influence in commitment and awareness in sustainability issues through their leadership, which can be strengthened by an ethical leadership style. The term CSR does not occur in the public sector because its core business already aims to increase the benefit to society locally. The results also showed that municipalities are actively working to integrate Agenda 2030 through various governing documents and strategies as well as participation in Glokala Sverige.   Contribution of the thesis: This study has contributed to in-depth knowledge of how the country's municipalities work with sustainability in general and Agenda 2030 in particular. It strengthens previous studies and helps to provide a broader, relevant insight into how active work with sustainability through leadership is practiced in the public sector.   Suggestions for future research: In order to get further perspectives, we propose that group interviews would be conducted under the same theme in the public sector, where a group represents management and a group represents the bord, in order to result in even more understanding and knowledge in the subject.

Hållbarhet är ett begrepp som fått ökad betydelse i samhället på senare tid, då det finns krav på att aktörer ska ta sitt samhällsansvar. Därmed har intresset ökat för hur arbetet kring hållbarhet ska genomföras. Styrning, som innebär åtgärder som görs inom en organisation i syfte att uppnå målen, blir då ett viktigt verktyg i arbetet mot hållbarhet.  Det förekommer begränsad forskning kring hållbarhet inom den offentliga sektor, vilket gör det intressant att studera en region, som är del av den offentliga sektorn Det förekommer viss forskning om styrning mot hållbarhet, men det finns en brist i att studera styrning och hållbarhet som ett gemensamt koncept och orsakerna till de utmaningarna som finns. Tidigare forskning visar därmed att det krävs ökad förståelse för styrning mot hållbarhet inom regioner. Syftet med denna studie är att beskriva hur en region arbetar med styrning mot hållbarhet, dessutom syftar studien till att få en djupare förståelse för vilka utmaningar som kan förekomma i styrningen mot en hållbar organisation. Studien utgörs av en fallstudie av Region Värmland, där datainsamlingen består av sex intervjuer med tjänstepersoner på Region Värmland samt granskning av sju dokument. Studien visar att Region Värmland använder en del olika styrmedel som innehar olika bidragande egenskaper. Däremot ses styrdokument och kommunikation som de centrala styrmedlen. Vidare finns det olika orsaker till att det förekommer utmaningar att integrera de tre hållbarhetsaspekterna. En del av orsakerna hänger samman, men det är svårt att enbart peka på en orsak som påverkar svårigheten att uppnå en integration mellan de tre aspekterna. / Sustainability is a concept that has become increasingly important in society recently, as there are requirements for actors to take their social responsibility. As a result, the work with sustainability has increased. Governance, which involves measures taken within an organization in order to achieve the goals, thus becomes an important tool in the works towards sustainability. There is limited research about sustainability in the public sector, which makes it an interesting field to study. There is some research on governance towards sustainability, but there is a lack of studies of governance and sustainability as a common concept and the reasons for the difficulties that exist. Previous research also shows that a better understanding of governance towards sustainability within regions is required.    The purpose of this study is to describe how a region works with governance towards sustainability and to give an account of the challenges that may occur in the governance towards becoming a sustainability region. The study consists of a case study of Region Värmland, where the data collection consists of sex interviews with officials at Region Värmland and a review of seven documents. The study shows that Region Värmland uses a number of different regulatory documents, which have different contributing characteristics. On the other hand, the study shows that regulatory documents and communication are seen as central instruments. Furthermore, there are various reasons why there are challenges in integrating the three sustainability aspects. Some of the causes are interconnected, but it is difficult to choose only one cause that affects the difficulty of achieving an integration between the three aspects.

Climate change and its impacts are currently affecting countries all around the world. Sweden is facing an increased risk of landslides, floods and a rising sea level that will cause major damage to infrastructure in the future. Sustainable Development Goal number 13 aims to mitigate these risks and others by strengthening different climate adaptation systems and reducing human impact on the environment. The overall purpose of this study was to investigate Sweden’s commitment to goal 13 and review the progress so far. In addition, it aimed to identify what national climate initiatives are in place and how integrated the goal is at the local level. Through official documents from the Swedish government and the United Nations, scientific research articles, and interviews with involved actors at the local level, a detailed overview of Sweden’s work on sustainable development goal 13 was produced. The research showed that Agenda 2030 and Sustainable Development Goal 13 are well integrated in the different levels of governance, and recent initiatives are leading Sweden in the right direction to reaching the different targets set by the goal. However, certain areas within Sweden’s climate work seem to still lack proper guidance and will require changes in the near future if more progress is to be made. Consumption-based emissions produced outside of Sweden’s borders remain high, a specific national climate scenario has not been elaborated and municipalities sometimes appear to lack the necessary resources and support to effectively plan for climate change. In addition, it became apparent that the sub targets for goal number 13 in some cases did not have clear indicators. This ultimately limited to what extent Sweden’s progress could be identified and measured with respect to these targets. / Klimatförändringen påverkar för närvarande länder runt om hela världen. Sverige står inför en ökad risk för jordskred, översvämningar och en stigande havsnivå som kommer att orsaka stora skador på infrastrukturen i framtiden. Mål 13 för hållbar utveckling siktar på att mildra konsekvenserna genom att stärka olika klimatanpassningssystem och minska människors påverkan på miljön. Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka Sveriges engagemang för mål 13 och framstegen hittills. Dessutom skulle studien identifiera vilka nationella klimatinitiativ som fanns och hur integrerat mål 13 var på lokal nivå. Genom officiella dokument från den svenska regeringen och FN, vetenskapliga forskningsartiklar, och intervjuer med involverade aktörer på lokal nivå, producerades en detaljerad översikt av Sveriges arbete med hållbarhetsmål 13. Forskningen visade att Agenda 2030 och mål 13 är väl integrerade i de olika nivåerna. Med de initiativ som nyligen genomförts verkar Sverige vara på väg i rätt riktning för att uppnå de olika delmålen under hållbarhetsmål 13. Vissa områden inom Sveriges klimatarbete förefaller dock fortfarande sakna lämplig vägledning och kan komma att kräva förändringar inom en snar framtid om mer framsteg ska kunna uppnås. Konsumtionsbaserade utsläpp producerade utanför Sveriges gränser är fortfarande höga, ett specifikt nationellt klimatscenario har inte utarbetats och kommuner anser sig ibland sakna nödvändiga resurser och stöd för att effektivt planera för klimatförändringar. Dessutom försvårades arbetet på lokal nivå av att delmålen för mål nummer 13 i vissa fall inte hade tydliga indikatorer. Detta begränsade i slutändan i vilken utsträckning Sveriges framsteg kunde identifieras och mätas med avseende på dessa mål.

Bakgrund: Hållbar utveckling är en högaktuell och väsentlig del för den gemensamma framtiden. I Sverige är den kommunala sektorn en av de främsta aktörerna för dess uppfyllelse. Genom appliceringen av Agenda 2030 inom prestationsstyrningen möjliggörs prioritering och utvärdering av de kommunala hållbarhets insatserna.  Syfte: Denna studie tolkar fyra kommuners redogörelse av Agenda 2030 genom att studera hur agendan genomsyrar kommunens vision och styrning. Vidare åskådliggörs kommunernas prestationsstyrning mot Agenda 2030 genom en analys av prestationsmått. Metod: Data insamlades genom dokumentanalyser och semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Agenda 2030 är implementerad efter kommunernas redan befintliga styrning. Tre av fyra kommuner visade en anpassning till agendan, istället för att begränsas till agendans ramar. En av fyra kommuner applicerade agendan generellt i sin vision och redogjorde inte för lokala utmaningar, därmed förblir Agenda 2030 ett värdegrundskoncept inom styrningen. Studien upptäckte vidare att två av fyra kommuner valt att utforma kommunala delmål som förankrats i agendan, vilket gav en djupare förståelse för dess implementering. Måtten varierade kommunerna emellan. En av kommunerna hänvisade till standardiserade mätvärden för agendan medan två andra utformade mätsystem baserat på egna mått hämtade från den gemensamma databasen. Det egna mätsystemet jämför ett antal liknande kommuners data, vilket är mer konkret än förhållningen till databasens stadardierade värden. Det upptäcktes även en brist på prestationsmått för två av agendans sjutton mål, vilket lett tre av fyra kommuner till att utelämna dessa mål eller som i det fjärde fallet utformat egna bedömningar. Kommunernas respondenter uttrycker en avsaknad av specifika prestationsmått i databasen samt svårigheten med mätning av grupper i samhället till följd av regleringar. / Background: Sustainability is essential for a common future. Local municipalities are one of the main actors in Sweden for its fulfilment. The application of Agenda 2030 in Performance Management enables the prioritisation and evaluation of municipal sustainability initiatives. Purpose: The study interprets four reports on Agenda 2030 regarding how the agenda characterises the municipalities' vision and management. Furthermore, the Performance Management towards the agenda is illustrated by an analysis of performance measurements. Method: Data were collected through document analysis and semi-structured interviews. Conclusion: Agenda 2030 is implemented according to the municipalities' already existing management. Three out of four, showed an adaptation, instead of a limitation to the agenda’s framework. One in four municipalities applied an overall vision to the agenda but did not apply it locally, hence the agenda remains as a value​​ based concept in their management. In addition, two out of four municipalities chose to create sub-goals which are anchored to the agenda and provide a deeper understanding of its implementation. The measurements varied between the municipalities. One of them referred to standardised measurement ​​for the agenda, while two others created measurement systems based on specific performance measures. This measurement system compares the data of similar municipalities, which is more tangible than the relation to the database's standardised measures. A lack of performance measurements was found for two of the agenda's seventeen goals, which led the municipalities to omit these goals or to create assessments. The municipalities' expressed a lack of specific performance measurements in the database and the difficulty of measuring groups in society as a result of regulations.

[pt] Enquanto os impactos das ações humanas no planeta e das alterações climáticas repercutem cada vez mais presentes em nosso cotidiano, é possível perceber desigualdades na distribuição dos efeitos e danos causados por essa relação não amigável entre o ser humano e a natureza, com certos segmentos mais vulneráveis que arcam com a carga mais pesada de seus ônus e prejuízos. Isso não é ocasional, se conectando, muitas vezes, com questões e mazelas já estruturadas nas dinâmicas da sociedade e se sobrepondo às heranças de marginalizações e violências, de modo a perpetuar ineficiências e realimentar injustiças para seus grupos e territórios afetados. O enfoque especial dado aqui, dessa forma, é sobre a interseção entre o debate do racismo e da justiça ambiental, realizado pela ótica conceitual do racismo ambiental, que dialoga também com as discussões relativas à justiça climática e noções como a biopolítica foucaultiana e a necropolítica mbembiana. Pela relevância de sua discussão e por ocorrer casos nas esferas global e local, o texto procura estabelecer relações da temática com a influente Agenda do Desenvolvimento Sustentável, a Agenda 2030, organizada pela ONU, traçando e identificando potencialidades e limitações para a última em promover não só seus cobiçados objetivos, mas também sua capacidade de conectar e resultar em esforços para a mitigação do racismo ambiental. Como recorte de espaço de análise, o texto levanta alguns casos presentes no município do Rio de Janeiro de racismo ambiental e como os itens da Agenda, as chamadas ODS, se aplicam. / [en] While the impacts of human actions on the planet and climate change are increasingly present in our daily lives, it is possible to perceive inequalities in the distribution of the effects and damages caused by this unfriendly relationship between human beings and nature, with certain segments being more vulnerable and bearing the heaviest burden and losses. This is not occasional, often connecting with issues and ills already structured in the dynamics of society and overlapping with the legacy of marginalization and violence, in a way that perpetuate inefficiencies and feedback into injustices to their affected groups and territories. The specific focus given here is in the intersection between the debate on racism and environmental justice, carried out from the conceptual perspective of environmental racism, which also dialogues with discussions related to climate justice and notions such as the Foucaultian biopolitic and the Mbembian necropolitic. Due to the relevance of its debate and the occurrence of cases in the global and local spheres, the text seeks to establish relations between the theme and the influential Agenda for Sustainable Development, the 2030 Agenda, organized by the UN, tracing and identifying capabilities and limitations for the latter in not only promoting its coveted goals, but also its ability to connect and result in efforts to mitigate environmental racism. As a target for analysis, the text investigates some cases present in the city of Rio de Janeiro of environmental racism and how the Agenda items, the so-called SDGs, apply.

The geographical area Eastern Vätterbranterna has since its initiation as a biosphere reserve according to UNESCO's appointment in 2012 worked towards being a model area in which sustainable development can evolve. This has been done from five sustainability perspectives: the ecological, social, economic, the perspective with broad cooperation and the learning perspective. In 2015, the UN General Assembly adopted Agenda 2030 with its seventeen global sustainability goals and associated 169 sub-goals, which the biosphere association Eastern Vätterbranterna then woven into its work. This qualitative interview study has, with the focus on the biosphere association's seven active focus areas, investigated the biosphere association of Östra Vätterbranternas work with Agenda 2030 in collaboration with the Municipality of Jönköpings and its County Government, within the association, and other community actors. Cooperation has stood as a constant point through both interviews and through one of the questions of issue, conclusions can be established that the Östra Vätterbranterna had served to perform better cooperation within themselves. The Municipality of Jönköping and its County Government looks up to the biosphere association's work with Agenda 2030 and raises collaboration between them as a major success factor, but cooperation between the focus areas in the biosphere association has not achieved its full potential. Furthermore, not all of Agenda 2030's global sustainability goals have been included, but it is something that the biosphere association is constantly working on, which continues to develop all the time, and which can be achieved with the help of other community actors. Cooperation is the concept Agenda 2030 advocates for to achieve the goals and the concept that permeates the biosphere association Eastern Vätterbranterna. / Det geografiska området Östra Vätterbranterna har sedan uppstarten som ett biosfärområde enligt UNESCOs utseende 2012 arbetat mot att vara ett modellområde där hållbar utveckling kan rota sig. Detta har de gjort utifrån fem hållbarhetsperspektiv: det ekologiska, sociala, ekonomiska, perspektivet med bred samverkan och det lärande perspektivet. 2015 antog FNs generalförsamling Agenda 2030 med dess sjutton globala hållbarhetsmål och tillhörande 169 delmål, som biosfärföreningen Östra Vätterbranterna därefter har vävt in i sitt arbete. Denna kvalitativa intervjustudie har, med inriktning på biosfärföreningens sju verksamma fokusområden undersökt biosfärföreningen Östra Vätterbranternas arbete med Agenda 2030 i samverkan med Jönköpings kommun och länsstyrelse, inom föreningen, samt andra samhällsaktörer. Samverkan har stått som en stadig punkt genom både intervjustudien och genom frågeställningar har slutsatser kunnat etableras som att Östra Vätterbranterna hade tjänat på att utföra bättre samverkan inom sig själva. Jönköpings kommun och länsstyrelse ser upp till biosfärföreningens arbete med Agenda 2030 och lyfter samverkan som sker mellan dem som en stor framgångsfaktor, men samverkan mellan fokusområdena i biosfärföreningen har inte uppnått dess fulla potential. Sedan har inte alla av Agenda 2030 globala hållbarhetsmål inkluderats, men det är någonting biosfärföreningen ständigt arbetar med, som fortsätter att utvecklas hela tiden och som med hjälp av andra samhällsaktörer kommer kunna uppnås. Samverkan är det koncept Agenda 2030 förespråkar för att kunna nå målen och det koncept som genomsyrar biosfärföreningen Östra Vätterbranterna.

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett ledarperspektiv få ökad förståelsen för vilka utmaningar organisationskulturen bidrar till vid arbetet med cirkulära affärsmodeller.   Metod: Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition med en induktiv ansats. Metoden som tillämpats är kvalitativ och data har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer för att sedan sammanställas i en tematisk analys. Intervjuer har genomförts med ledare som arbetar med CE och varje respondent har fått en anonymitetskod för att de inte ska kunna identifieras.   Resultat & slutsats: Studien visar att de ledare som vi intervjuat arbetar främst med affärsmodellerna Regenerering, Share och Loop som är kopplade till ramverket ReSOLVE och som respondenterna kallar Förnyelsebar och Återbruka. De främsta barriär och hinder kopplad till organisationskulturen och CE handlar om kunskapshantering och motivation. Studien visar att en ledare kan hantera dessa hinder genom att främja ett öppet klimat och bygga in arbetet med CE som en naturlig del i arbetet. Organisationer med en kultur som har ett externt fokus och där medarbetarnas värderingar ligger i linje med organisationens värderingar främjar arbetet med CE.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse för att olika affärsmodeller i ReSOLVE kan ha varierad miljömässig påverkan. Att medarbetare ser ett större perspektiv och att CE är en naturlig del i processen underlättar arbetet med CE. En kundorienterad organisation visar sig också föra arbete med CE framåt. Förslag på fortsatt forskning: För att stärka vår studie ytterligare föreslår vi fortsatt forskning gällande ytterligare perspektiv utöver ledarens syn på arbetet med CE. Vi föreslår också att framtida forskning kan undersöka affärsmodellers påverkan på miljön samt att utveckla forskning kring sambandet mellan en kundorienterad organisation och CE. / Aim: The aim of the study is to increase the knowledge of the challenges that organizational culture contributes to when working with circular business models, based on a leadership perspective.   Method: The study originates from a hermeneutical science tradition with an inductive approach. The method used is qualitative and data has been collected through semi structured interviews and later compiled in a thematic analysis. The interviews have been conducted with leaders working with CE and all of the respondents have been anonymized through anonymity codes.   Result & conclusions: The study indicates that the interviewed leaders primarily use the business models Regenerate, Share and Loop that are linked to the ReSOLVE framework, that the leaders refers to as Renewable and Reusable. Knowledge management and motivation are the main barriers and obstacles associated with the organizational culture and CE. The study shows that the leader can handle these barriers by promoting an open organizational climate and make CE as a natural part of the business. Organizations that have a culture with an external focus and where the employee’s values are in line with the values of the organization facilitates the work with CE.   Contribution of the thesis: The study has contributed to an increased understanding that different ReSOLVE business models can have different environmental effects. A bigger perspective and working with CE as a natural part of the process facilitates the work with CE. A customer-oriented organization have also turned out to foster CE.   Suggestions for future research: In order to further strengthen our study, we propose continued research regarding further perspectives on the work with CE in addition to the leader’s view. We also propose future research to investigate the environmental impact of the business models. And to develop research on the relationship between a customer-oriented organization and the work with CE.