Title: Internet of Things in real estate companies owned by the municipality: A study on how IoT can be used to meet future climate goals Subject: Bachelor's thesis in business administration 15 credits Authors: Hampus Heikkinen and Victor Ifver Kävrestad Keywords: Internet of Things (IoT), Digitized property management, Real estate companies owned by the municipality, Energy consumption, Agenda 2030 Problem statements: What does the usage of Internet of Things look like today and does management control systems have any impact on its use? Will the Internet of Things be accepted and used in the future by real estate companies owned by the municipality?What opportunities are there to use IoT within the companies to achieve the climate goals that must be met by 2030? Purpose: Describe and analyze how municipal real estate companies use Internet of Things in their property management with a focus on the work to improve the energy efficiency. The thesis also wants to find out if companies will use the Internet of Things in the future. Method: We have used the qualitative method in this essay. Four interviews have been conducted through Zoom with people who work at municipal owned real estate companies to gather information on management and business development. Conclusion: Digitization in the real estate industry is far from fully developed which is the reason that the respondents in this study show a relatively low degree of digitization. Management control on the other hand does not hinder these companies but promotes the respondents ability to adapt to digitalization. The study also indicates that the Internet of Things will be accepted in the future. Finally, the study concludes that IoT sensors can be used to reduce energy consumption which will help companies to achieve the climate goals for 2030.

Hållbarhet är ett begrepp som har växt i och med en ökad medvetenhet bland omgivningen, och som har resulterat i bland annat fler regleringar för stora företag avseende hållbarhet. Därmed har hållbarhetsarbeten fått en mer naturlig ingång hos stora företag, medan SME-företag inte haft samma förutsättningar till att arbeta med hållbarhet. Dock har ett ökat socialt ansvar, på grund av till exempel Agenda 2030, medfört att även SME-företag behöver ta större hänsyn till deras hållbarhetsarbete för att målen ska nås. SME-företag utgör en omfattande del av det svenska näringslivet, och för att Agenda 2030 ska vara uppnåeligt behöver dessa arbeta i linje med de globala målen. Tidigare forskning är främst inriktad på stora företag och deras motivation till hållbarhetsarbete, medan forskning avseende SME-företag kopplat till motivation inte uppmärksammats i samma grad. Även forskning inom Agenda 2030 belyser framförallt stora företag, samtidigt som studier gällande SME-företag har åsidosatts. Därmed strävar syftet efter att öka förståelsen för vad som motiverar SME-företag till att arbeta med hållbarhet samt hur SME-företag förhåller sig till Agenda 2030. Studien bygger på en kvalitativ metod, där data är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog nio respondenter som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, där samtliga deltagare i studien är hållbarhetsansvariga inom respektive SME-företag. Data från intervjuerna har transkriberats och reducerats ner till kategorier och koder som därefter har introducerats i empirin, vilket sedan har analyserats med tidigare teorier för att kunna identifiera likheter och olikheter inom fenomenet. Resultatet av studien visar att det finns en intern vilja hos ledningen inom SME-företag att arbeta med hållbarhet, men att de främst motiveras av vad deras intressenter efterfrågar. Hållbarhetsarbetet bör således vara tillräckligt omfattande för att motsvara intressenternas krav och de förväntningar omgivningen har på SME-företaget. Hållbarhetsarbetet är en nödvändig del för att SME-företaget ska ha en långsiktig överlevnad. Vidare går det att konstatera att Agenda 2030 har underlättat för SME-företag att implementera och fastställa hållbarhetsmål inom organisationen, men att det dock inte har givit någon särskild förändring på SME-företags hållbarhetsarbeten. Därmed kan det behövas ytterligare regleringar för att Agenda 2030 ska ha en tydligare påverkan hos SME-företag. / Sustainability is a concept that has grown due to increased awareness among the society, which has resulted in, among other things, more regulations for large companies regarding sustainability. Thus, sustainability practices have received a more natural entrance in large companies, while SMEs do not conduct sustainability practices under the same conditions at all. However, increased social responsibility, due to for example Agenda 2030, has led to that SMEs also need to show greater consideration of their sustainability practices in order to achieve the goals. SMEs constitute an extensive part of the Swedish business community, which means that they also need to operate in line with Agenda 2030 in order for the global goals to be reachable. Previous research has primarily focused on large companies and their sustainability practices, while SMEs linked to motivation has not received the same degree of attention. Research within Agenda 2030 also emphasizes large companies in particular, whereas studies concerning SMEs have been disregarded. Thus, the aim is to increase the understanding of what motivates SMEs to conduct sustainability practices and how SMEs relate to Agenda 2030.  The study is based on a qualitative method, where data is collected through semi-structured interviews. A total of nine respondents participated who were selected based on a convenience sample, where all participants are responsible for sustainability within each SME. Data from the interviews have been transcribed and reduced down to categories and codes which have subsequently been introduced in the empirical study, and has then been analyzed with previous theories in order to be able to identify similarities and differences within the phenomenon. The study shows that there is an intrinsic volition at the management within SMEs to conduct sustainability practices, but that they are primarily motivated by what their stakeholders demand. Therefore, sustainability practices should be sufficiently extensive to match the stakeholders' requirements and the expectations the society has on the SME. Sustainability practice is a necessary part for SMEs to have a long-term survival. Furthermore, it can be stated that Agenda 2030 has made it easier for SMEs to implement and set sustainability goals within the organization, but that it has not resulted in any particular change in SMEs' sustainability practices. Thus, further regulations may be needed for Agenda 2030 to have a clearer impact on SMEs.

På Smedjegatan i Luleå samexisterar idag alla trafikslag. Gatan är även huvudhållplats för Luleå lokaltrafik. Gatan ligger i Luleås aktivitetscentrum, omringat av möjligheter för handel, bostäder, och andra bekvämligheter. Frågan om att göra gatan bilfri för att prioritera kollektivtrafik har uppstått förut, men inte gått igenom. Dock har användningen av lokaltrafik ökat signifikant de senaste tio åren, vilket återigen tar upp frågan om en framtid för Smedjegatan utan biltrafik. Syftet med rapporten är att utreda Smedjegatan i Luleås roll i dagens trafiksystem, och konsekvenserna av att göra gatan bilfri. Frågeställningen fokuserar på trafikflödesmässiga konsekvenser på Luleås centrumhalvö, Agenda 2030, mervärde av kollektivtrafiksprioritering, och hur utfallet kan ändras beroende på hur många kvarter söderut gatan omvandlas. Rapporten studerar endast på centrumhalvön i Luleå, och Smedjegatans närliggande parallella gator, Rådstugatan samt Kungsgatan.   Rapporten omfattar en litteraturstudie och en fallstudie av Smedjegatan i centrala Luleå. Litteraturstudien undersökte kollektivtrafikens betydelse för Agenda 2030 och nollvisionen, tillgänglighet och balans i transportsystem, bussprioritering, samt effekter av bilfria gator i stadskärnan. Dokumentstudien såg över Luleå kommuns översiktsplan, fördjupade översiktsplan, och vision för stadens utveckling. Utöver detta undersöktes även de tidigare utredningar som gjorts gällande trafiken i Luleå och Smedjegatan, exempelvis parkeringsutredningar, trafikräkningar, parkeringsbeläggning, och resvaneundersökningar. Sist gjordes en undersökning av genomfartstrafik på Smedjegatan.   Resultaten visar på att bussprioriterande åtgärder ökar attraktiviteten i kollektivtrafiken, men behöver ske på bekostnaden av biltrafiken. Bilen har länge varit ett prioriterat transportsätt, något som lagt prägel på Luleås stadskärna, i form av god tillgång till parkering samt överdimensionerade gator, i synnerhet i den södra delen av halvön. Dock tillgodoser bilen som transportmedel inte dagens hållbarhetsbehov. En marginell skillnad i ekologisk påverkan sker vid förflyttandet från användning av biltrafik till kollektivtrafik, men effekten på de sociala och ekonomiska dimensionerna är större. Bland annat kan högkvalitativ kollektivtrafik associeras med lägre hälsorisker och kostnader samt ökad jämställdhet, då den i störst utsträckning används av låginkomsttagare, ungdomar, samt kvinnor. Luleå kommun har som vision att skapa en blandad, tät och attraktiv stad samt agera för att kraftigt öka andelen resor med hållbara färdsätt. Det är även dessa aspekter som invånarna vill se prioriterade. Genomfartstrafikräkningen visar på att upp till 90,4% av all biltrafik på Smedjegatan åker igenom gatan utan att stanna, vilket innebär att majoriteten inte har gatan som målpunkt.   Påverkan av trafikflödet i Centrum skiljer sig beroende på hur många kvarter söderut som omvandlas på Smedjegatan. Störst trafikflöde till centrumhalvön inkommer från norr, och dessa trafikanter omfördelas till Rådstugatan samt Kungsgatan. Störst möjlighet att påverka flödet vid en avstängning finns på Södra Hamnleden, som idag kan anses överdimensionerad och har möjlighet prioritera kollektivtrafiken samt minska vägkapaciteten för att ytterligare bidra till en trafikreducerande effekt. I vilken utsträckning detta sker beror på hur många kvarter söderut som omvandlas på Smedjegatan. Det finns även större mervärdespotential för kollektivtrafiken samt gångtrafiken desto fler kvarter söderut en omvandling sker. Cykeltrafiken tar idag relativt lite yta i anspråk på Smedjegatan, därav är det oklart vilket direkt mervärde det finns för cykeltrafiken att omvandla Smedjegatan.

Svenska kommuner har genom sina kritiska samhällsfunktioner, närhet till medborgare samt näringsliv en avgörande roll i genomförandet av Agenda 2030. I kommunen Borås Stad finns en politiskt fastställd miljöpolicy som beskriver hur kommunen ska arbeta med miljön och nämner fem hörnpelare som ska genomsyra allt dagligt arbete och beslutsfattande i hela kommunens organisation. Kommunen är uppbyggd av 16 förvaltningar som var och en styrs av en förvaltningschef. Studiens syfte är att undersöka de givna omständigheterna för förvaltningschefer i fem olika förvaltningar inom Borås Stad att implementera kommunens miljöpolicy. Detta genomförs med Lundquists (1992) teori om tre villkor för en lyckad implementering: Att förstå, kunna och vilja. Genom en kvalitativ intervjustudie försöker forskarna kartlägga deltagarnas upplevda möjligheter och hinder med implementeringen. Studien visar att samtliga av de intervjuade förvaltningscheferna upplever både möjligheter och hinder med implementeringen av miljöpolicyn i olika grad. Möjligheter i form av en förståelse för miljöpolicyns syfte, en vilja och motivation att implementera den samt avsaknaden av motstånd. Hinder i form av resursbrist vad gäller framförallt tid, pengar och kunskap om praktisk tillämpning. Studien visar även att samarbete och samordning mellan förvaltningar, kommunala bolag, civilsamhälle och näringsliv skapar bättre förhållanden för att lyckas med implementeringen av miljöpolicyn och i längden Agenda 2030 på lokal nivå. / Swedish municipalities, through their critical societal functions, proximity to citizens and businesses have a crucial role in the implementation of Agenda 2030. In the municipality of Borås, there is a politically decided environmental policy that describes how the municipality should work with the environment and mentions five corner pillars that should permeate all daily work and decision making in the entire municipality's organization. The municipality is made up of 16 administrations, each of which is governed by a public manager. The purpose of the study is to examine the given circumstances for public managers in five different administrations within the municipality of Borås to implement the municipality's environmental policy. This is carried out with Lundquist's (1992) theory of three conditions for a successful implementation: To comprehend, be capable and willing. Through a qualitative interview study the researchers try to map the participants' perceived opportunities and barriers for implementation. The study shows that all of the interviewed public managers experience both opportunities and barriers with the implementation of the environmental policy to varying degrees. Opportunities in the shape of an understanding for the purpose of environmental policy, a willingness and motivation to implement it and the lack of resistance. Barriers in the shape of a lack of resources, especially in terms of time, capital and knowledge of practical application. The study also shows that collaboration and coordination between administrations, municipal companies, civil society and business creates better conditions for successful implementation of the environmental policy and in the long run Agenda 2030 on a local level.

In this study we focus on how Swedish youth organizations influenced formulation of anational agenda 2030 policy, contributing enhanced understanding how independent,representative and youth-led organizations can facilitate young people's participation insocietal change. A secondary query concerns what challenges and opportunities to a highlevel of youth participation can be found, aiming to learn from a crucial case of youthparticipation in formulation of national policy under favorable conditions in the supposedlyinclusive Agenda 2030-framework. This case study was designed inspired by process tracingmethod and an attributed influence approach using semi structured interviews to supplementrecords and reports from the Agenda 2030-committee. Through this study we conclude thatyouth organizations are seen as important and influential actors, and often invited as experts.But evidence of large degree of effect on final policy is lacking. Related to this we find thatthe Agenda 2030-committee largely wielded a form of communicational influence towardsthe Swedish government which for the most part ignored its conclusion andrecommendations. We therefore conclude that this unclear relation between the dialoguestructure and formal decision-making process contributes a considerable challenge toqualitative participation. Even as the consultation have been designed to facilitate organizedinterests we find that government officials stress the importance of reaching “real” youthrather than members of youth organizations, effectively creating a dichotomy betweenorganized and non-organized youth.

China is today the global leader and innovator of sharing economy, and the Chinese government has included it in their Five Year (2016-2020) development plan. China has during the last 30 years been the most rapid economically developing country in the world, but it has also brought along some negative consequences. It has become evident that the quick development of China has taken place at the expense of the environment. It is also described that the country has an economic development model heavily based on investment, export and high consumption which is arguably not sustainable.  The sharing economy presents great potential to change how consumers use resources andgoods, and also presents an opportunity to solve sustainability challenges such as decreasingenvironmental, economic and social conditions. There are today little research on this subject, especially empirical, and more research is preferred.  The purpose of this study is to investigate and explore how the sustainability work and marketing of three selected sharing economy companies in Shanghai correspond to customers’ motives for using sharing economy services. To collect data, three interviews were conducted with three different companies that utilize the sharing economy model in Shanghai, China. These companies are major players in the industries of ride-sharing, bike-sharing and house-sharing. Additionally, an online consumer survey regarding customers’ primary motives for using sharing economy services were conducted in order to fulfill our purpose and answer our research questions.  Results from this study conclude that the primary motives for consumers to use sharingeconomy is convenience (bike-sharing and ride-sharing) and to experience something unique (house-sharing). Other important motives are time-saving, accessibility and low cost aspects. The companies, on the other hand, tend to emphasize low cost, environmental and socialaspects. That is, consumer views are often in line with the three companies' marketing andsustainability views. However, there are several cases in this study where it differ.

I en tid med klimatförändringar har den hållbara utvecklingen blivit en allt viktigare fråga för planetens överlevnad. I och med Our common future uppkomst uppmärksammades behovet av balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, med den ekologiska aspekten som begränsning till övriga aspekter. I rapportens fotspår skapades Agenda 2030 för att skapa stöd till en hållbar utveckling med riktlinjer och mål hur världen ska ta sig i en positiv riktning innan år 2030. För att samhällsplaneringen ska gå i linje med Agenda 2030 bör bostadsbyggandet gå i enlighet med dess mål vilket har undersökts i denna studie. Empirin baseras främst på dokumentanalys av kommunal detaljplan över Kvarteret Hinderbanan i Gävle. Detta på grund av att kommunen har det yttersta ansvaret att uppfylla de globala målen i en lokal kontext. Resultatet i denna studie visade att detaljplanen berörde och även uppfyllde många mål inom Agenda 2030 men att bevarandet av naturen var minimal. / In a time of climate change, sustainable development has become an important issue for the planet's survival. Since the start of Our common future, has attention been drawn to the balance between ecological, social and economic sustainability, with the ecological aspect as a limitation. In the report's footsteps, Agenda 2030 was created in 2015 to create support for sustainable development with guidelines and goals for how the world should move in a positive direction by 2030. In order for community planning to be in line with Agenda 2030, housing construction should be in line with its goals which has been the analysis in this study. The empirical data is mainly based on document analysis of the municipal plan for Kvarteret Hinderbanan in Gävle. This is because the municipality has the main responsible for acting on the global goals in a local context. The results of this study showed that the detailed plan mentioned and also achieved many goals in Agenda 2030, but that the conservation of nature was minimal.

I september 2015 kom världens länder att sluta upp kring en plan för global hållbar utveckling. Envägledande plan för policyutveckling och arbete på nationell, regional och global nivå. Agenda 2030 - Transforming our world som den heter och i uppsatsen refereras den som Agenda 2030 (A/RES/70/1/,2015). Uppsatsen du nu håller i din hand undersöker Länsstyrelsen i Stockholms arbete med Agenda 2030. Iuppsatsen utforskas förutsättningarna för myndigheten att arbeta med agendan, hur man på myndighetenhittills har hanterat uppdraget och hur man förstår uppdraget. Uppsatsen lyfter fram kunskapsläget kringAgenda 2030, olika hinder för arbetet och inte minst motivationen och förväntningar hos tjänstemännen att arbeta med uppdraget. Studiens empiriska material består av en kartläggning och sammanställning av alla yttranden som Länsstyrelserna i Sverige gjort på Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Regeringen, 2016d), intervjuer med tjänstemän som direkt ellerindirekt arbetar med Agenda 2030 samt en enkät om Agenda 2030 på Länsstyrelsen i Stockholm.I analysen av det empiriska materialet framkallas en bild av motsättningar samtidigt som det finns enallmänt positiv anda. Höga prioriteter bland beslutsfattare angående Agenda 2030 kontrasteras mot en lågupplevd prioritetsnivå bland tjänstemän som kommer att arbeta med Agenda 2030. Analysen visar att det finns flera grundläggande förutsättningar som kan innebära svårigheter för att Länsstyrelsen i Stockholmatt genomföra Agenda 2030 i enlighet med dess grundläggande ambitioner. Dessa handlar om att man istort sett är ganska nöjd med det man åstadkommer i sitt dagliga arbete och att Agenda 2030 kan bli ett insorteringsdokument snarare än ett verktyg för förändringsarbete. Analysen visar att kunskapsnivån om Agenda 2030 är låg och att verksamhetsområdet har stor påverkan vilka frågor man tycker är viktigare än andra i agendan vilket i sig är ett problem när det kommer till att arbeta utifrån helheter. Studien bekräftar vikten av tydlighet kring vad som ska implementeras och dess prioritering för att tjänstemän ska prioritera frågan. Studien pekar mot att ett nytt förhållningssätt kommer att krävas för att Agenda 2030 ska blir det levande ramverk som det är tänkt att vara för att åstadkomma en transformativ förändring, detta gäller även Länsstyrelsen i Stockholm.

Malmö, Sweden’s third largest city, is gaining an international reputation for being a creative and environmental conscious city with cutting-edge architecture. At the same time Malmö is infamous for its high levels of poverty and occasional riots. In this thesis I will analyse how the municipal politicians in Malmö — responsible for Malmö’s budget 2022 — formulate social problems in Malmö, as well as the finances they put forward to tackle said problems. My analysis will be guided by Carol Bacchi’s (2010) method What’s the problem represented to be (WPR) as well as perspec- tives of intersectionality and feminist geography.  What is particularly interesting in the analysis of the budget’s social sustainability goals is that Malmö has been using the 17 Sustainable Development Goals (SDG) and 169 targets in Agenda 2030 as a blueprint for the budget ever since 2015.

Under de senaste decennierna har CSR-begreppet blivit ett omtalat ämne. Det ökade hållbarhetsintresset och ökade oron för världen kom att påverka Agenda 2030. Agendan influerade vidare lagändring i Sverige i Årsredovisningslagen år 2017 som berörde vilka företag som behöver upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport. Enligt forskare har bankbranschen en indirekt påverkan på miljön, men direkt påverkan på hållbarhetsfrämjande projekt och har således en avgörande roll i uppnåendet av de globala hållbarhetsmålen. Trots detta är befintlig forskning om bankernas hållbarhetsarbete knapp och studier har främst fokuserat på storbanker. Således påstår forskare att framtida studier om SMF-banker krävs som jämför utvecklingen och mängden producerad hållbarhetsrapportering hos storbanker och SMF-banker över tid. Studien syftar att undersöka hållbarhetsrapporteringen i den svenska bankbranschen där studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys som genomförts med hjälp av CONI-modellen samt utlåtanden från bankerna. Urvalet bestod av fyra banker, två SMF och två storbanker, indelade i nischkategorierna värdepappersinstitut och konsumtionskreditbanker. Resultatet visar en ökning av frekvens och innehållskvalitet i samtliga bankers hållbarhetsrapporter under studieperioden. Det visar vidare att nischkategorierna anammat olika förhållningssätt till hållbarhetsarbetet och att signifikanta skillnader föreligger det året vardera bank upprättar sin första hållbarhetsrapport. CSR:s sociala perspektiv har varit dominerande och resultaten visar en ökad homogenitet inom vardera nischkategori sett till hållbarhetsarbetet, men signifikanta liknelser mellan SMF-bankerna kan inte tydas. Resultaten indikerar att bankbranschen primärt ägnar sig åt de perspektiven av CSR där de kan göra störst skillnad. / In recent decades, the concept of CSR has become a hot topic. The increased interest in sustainability and the increased concern for the world came to influence Agenda 2030. The agenda further influenced a change in the law in Sweden in the Annual Accounts Act in 2017, which concerned which companies need to draw up a statutory sustainability report. According to researchers, the banking industry has an indirect impact on the environment, but a direct impact on sustainability-promoting projects and thus has a decisive role in achieving sustainability goals. Despite this, existing research on the banks' sustainability work is scarce and studies have mainly focused on large banks. Thus, researchers claim that future studies on SME banks are required that compare the development and amount of sustainability reporting produced by large banks and SME banks over time. The study aims to investigate sustainability reporting in the Swedish banking industry, where the study is based on a qualitative content analysis carried out using the CONI-model and bank expressions. The sample consisted of four banks, two SMEs and two large banks, divided into the niche categories securities institutions and consumer credit banks. The result shows an increase in frequency and content quality in all banks' sustainability reports during the study period. It further shows that the niche categories adopted different approaches to sustainability work and that significant differences exist in the year each bank prepares its first sustainability report. CSR's social perspective has been dominant, and the results show an increased homogeneity within each niche category in terms of sustainability work. We cannot discern significant similarities between the SME banks. The results indicate that the banking industry primarily devotes itself to the perspectives of CSR where they can make the biggest difference.