Agenda 2030 är en gemensam handlingsplan som tagits fram av Förenta Nationernas (FN) medlemsländer för att uppnå hållbar utveckling. Målsättningen är att de globala målen ska vara uppnådda till år 2030, men för att visionen ska bli verklighet krävs det att alla aktörer tar sitt hållbarhetsansvar. Därmed är det nödvändigt att företagen utvecklar nya verktyg och processer som bidrar till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att implementeringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen är komplex, därför är det av betydelse att utveckla kunskapen kring implementeringen av Agenda 2030 hos en aktör som har ett betydande inflytande på den hållbara utvecklingen. Syftet med studien är att tydliggöra hur och varför banksektorn implementerar Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen. Studiens teoretiska syfte är att visa hur incitamenten till CSR bidrar till en hållbar verksamhetsstyrning. Således avser studien att bidra till den kunskapsutveckling som är nödvändig kring bank-sektorns CSR-arbete för uppnåendet av de globala målen. För att uppnå syftet har studien undersökt fem olika banker i Värmland utifrån en kvalitativ forskningsansats. Med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer har bankernas implementering av Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen undersökts. Studien visar att incitamenten för att implementera hållbarhet och Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen har förändrats. De mest centrala drivkrafterna för ett hållbart agerande är påtryckningar från intressenter, en fråga om överlevnad, erhållande av legitimitet liksom ett eget ansvarstagande. Vidare indikerar studien att Agenda 2030 till viss del är implementerad i banksektorns hållbara verksamhetsstyrning. De styrmedel som främst inkluderar Agenda 2030 är planering, cybernetisk styrning och administrativ styrning. Däremot används inte belönings- och bonussystem för att uppmuntra till ett hållbart agerande, utan studien visar snarare på att kulturstyrning bör användas för att påverka medarbetarnas beteende. För att hållbarhet och Agenda 2030 ska bli en del av kärnverksamheten är det därmed nödvändigt att utveckla och förändra kulturstyrningen. Studien visar att hållbar utveckling och uppnåendet av Agenda 2030 uppnås när företagens hållbarhetsarbete fortlöper och kontinuerligt förbättras. / Agenda 2030 is a joint action plan developed by the member states of the United Nations (UN), in order to reach sustainable development. The ambitions are that the Sustainable Development Goals (SDGs) should be reached by 2030, but everyone needs to work together to make that happen. Therefore, companies must develop new tools and processes to contribute to sustainable development. Previous research shows that the implementation of sustainability in the operations management is complex. Hence, it is of great importance to create knowledge about the implementation of Agenda 2030 for an actor that plays a significant part of the sustainable development. The aim of this study is to clarify how and why the banking sector implements Agenda 2030 in their operations management. The theoretical aim is to show how incentives of CSR contributes to sustainable operations management. Therefore, this study contributes to developing the knowledge necessary for the banking sector, in order to reach the SDGs through their work with CSR. To fulfill the purpose, five different banks in Värmland have been investigated through a qualitative research approach. Throughout ten semi-structured interviews, the implementation of Agenda 2030 in the operations management of the banks have been investigated. The study shows that the incentives for implementing sustainability and Agenda 2030 in the operations management have changed. The most crucial incentive for sustainable actions is instigations from stakeholders, a matter of survival, obtaining legitimacy as well as the company’s own responsibility. Further, the study indicates that Agenda 2030 is partly implemented in the banking sector’s sustainable operations management. The controls that mainly include Agenda 2030 are planning, cybernetic control and administrative control. However, rewards and compensations are not used in the banking sector to encourage sustainable actions. In this regard, cultural control should be used in order to affect the behaviour of the employees. For sustainability and Agenda 2030 to be a part of the core business, is it crucial to develop and change the cultural control. This study shows that sustainable development and achievement of Agenda 2030 are completed when the sustainability of the companies continually is improved.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO) förespråkar ett hälsofrämjande arbete för att stärka hälsan för utsatta grupper. Arbetet inkluderar människor med funktionshinder och rätten till grundläggande rättigheter för allas lika värde. Helm är en ideell organisation verksamma i Egypten med syfte att öka medvetenheten om funktionshinderområdet och inkludera målgruppen i hela samhället, i relation till en av Agenda 2030’s grundprinciper om att inte lämna någon utanför.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva medarbetarnas erfarenheter kring hur den egyptiska organisationen Helm arbetar med hälsofrämjande strategier för att stärka hälsan för människor med funktionshinder.   Metod: En kvalitativ metod tillämpades med en induktiv ansats som strävat efter att finna likheter med teorier som berör organisationens arbete. Ett målstyrt urval på fem medarbetare som arbetar inom organisationen Helm intervjuades med en framtagen semistrukturerad intervjuguide. Det framkomna materialet analyserades med en manifest innehållsanalys.   Resultat: Multipla strategier som vägledande princip inom det hälsofrämjande arbetet tillämpades av Helm. En kombination av strategier om en helhetssyn för kunskapsspridning, inkludering och ett bottom-up perspektiv i självförstärkande syfte för personer med funktionshinder ingick i det strategiska folkhälsoarbetet. Samhällets attityder om målgruppen, implementering om lagar och policyer samt infrastrukturella faktorer upplevdes försvåra inkluderingsarbetet. Genom ett tvärsektoriellt arbete fann medarbetarna partnerskap och samverkan som underlättande faktorer. Organisationen har Agenda 2030 som riktmärke om att inte lämna någon utanför och på sikt uppnå hållbarhetsmål 10 om Minskad ojämlikhet.   Slutsats: Genom att stärka egenmakten för personer med funktionshinder kombinerat med det nära samarbete om myndigheter och institutioner underlättar arbetet om kunskapsspridning för ökad medvetenhet i samhället. / Background: World Health Organization (WHO) advocates health promotion to strengthen the health of vulnerable groups. This includes equal value and basic human rights to all, including people with disabilities. Helm is a non-governmental organization operating in Egypt. Helm’s work in Egypt aims at raising awareness concerning the disability area and including people with disabilities throughout the society, in relation to one of Agenda 2030's core principles of leaving no one behind.   Aim: The aim of the study is to describe employees experiences of how the Egyptian organization Helm works with health promotion strategies to strengthen the health of people with disabilities.   Method: A qualitative method was applied throughout the study with an inductive approach to find similarities with theories that correlates with the organizations strategic work. A targeted controlled sample of five employees working within the organization Helm were interviewed with a pre-formed semi-structured interview guide. The resulting material was analyzed using a manifest content analysis.   Results: Multiple strategies as a guiding principle in the health promotion work were applied by Helm. A combination of strategies on a holistic view of raising awareness through knowledge dissemination, working with inclusion and an empowering bottom-up perspective were included in the strategic work. Society's attitudes about the target group, implementation of laws and policies, as well as infrastructural factors, were found to aggravate the inclusion work. Helm’s employees found partnerships and cooperation as facilitating factors through cross-sector collaboration,. Agenda 2030’s principle of “leaving no one behind” inspires Helm in the long term to aspire achieving sustainability goal number 10 on reduced inequalities.   Conclusion: By strengthening the empowerment for people with disabilities in combination with close collaborations of higher ministries, facilitates the organizations aim of raising awareness through knowledge dissemination.

Die Agenda 2030 zur nachhaltigen Entwicklung enthält umfassende und komplexe Ziele. Diese durch Indikatoren zu messen, stellt eine große Herausforderung dar. Das entwickelte globale Indikatorenset befindet sich dabei im Spannungsfeld zwischen Wunsch und Realisierbarkeit. Insbesondere werden durch die beginnende praktische Umsetzung Datenlücken identifiziert, methodische und definitorische Fragen diskutiert und die Stärken und Schwächen der einzelnen Indikatoren veranschaulicht. So sind zukünftig Weiterentwicklungen der globalen Indikatoren, besonders in dem Maße wie neue Datenquellen zugänglich oder Methoden entwickelt werden, zu erwarten.

Uppsatsen handlar om implementering av vattenmiljömål på lokal nivå där vattenförvaltningen i Ljungby kommun är föremål för en fallstudie. Implementeringen av Agenda 2030, EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål studeras i en kvalitativ textanalys med hjälp av teorier om implementering och förändringsprocesser samt tidigare forskning. Policydokument och åtgärdsprogram jämförs med utfallet av åtgärder på lokal nivå för att frilägga i vilken grad målen förverkligas. Studien visar att tillsynsvägledningen behöver stärkas och att sanktionsmöjligheter behöver införas för att fattade beslut om vattenmiljömål ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan.

Denna undersökning har som övergripande syfte att undersöka vilka möjligheter scenografer och kostymdesigners har för att kunna arbeta med hållbarhet inom scenkonst. Studien fokuserar på att undersöka vilka konkreta verktyg scenkonstnärer, institutioner och branschorganisationer har till sitt förfogande idag och hur ett strategiskt hållbarhetsarbete kan läggas upp. Den undersöker också dilemmat mellan att vara både konstnär och hållbarhetsmedveten i en konstnärlig process. Metoden för undersökningen har varit att intervjua scenkonstnärer och branschorganisationer från Danmark, Norge och Sverige, för att få en helhetsbild av de olika ländernas hållbarhetsarbete och hur scenkonstbranschen medverkar till klimatomställningen. Undersökningen har analyserat material från en case study, intervjuer, litteratur, handlingsplaner och egna erfarenheter med syfte att undersöka hur scenkonstnärer arbetar med hållbarhet. Resultatet av studien visar att branschen i de olika länderna kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete samt att det saknas gemensamma verktyg, mål och handlingsplaner. Intervjuerna pekar också på värdet av att frågan tas på allvar, lyfts till ledningsnivå och att konstnärerna inkluderas i detta arbete. Studien har inte tagit hänsyn till huruvida extra resurser behöver tillkomma branschen för att göra tillräckliga åtgärder i tid men den pekar på vikten av att de stora institutionerna måste ta ett mer övergripande ansvar för att driva branschens framtida utveckling. Förhoppningsvis kommer studien att kunna användas som en igångsättare; av enskilda konstnärer, institutioner och andra berörda i deras omställningsarbete till en mer hållbar scenkonst.

Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.

In 2015, the United Nations adopted 17 sustainable development goals (SDGs) and 169 dub-goals, for all United Nations member countries. The goals are referred to as Agenda 2030 which aims to be guidelines for the countries as well as deepen the commitments of implementation.This paper aims to identify opportunities for how the palm oil industry can, through a more sustainable way, help to achieve objectives of UN ́s goals number eight and thirteen, by examining how the government in Indonesia works. Goal number eight: Decent work and economic growth, and goal number thirteen: Climate action.The analysis has been conducted through a qualitative case study based on scientific articles and various documents.The method used is A political economic approach together with an stakeholders analysis, where all stakeholders seek to be identified. The Government of Indonesia is working towards more sustainable production of palm oil and is undertaken by several stakeholders on the way, for example, the implementation of Indonesian Sustainable Palm oil (ISPO), which the government of Indonesia has installed to make the palm oil industry somehow contribute to meeting the SDGs.

The United Nations (UN) has implemented a policy of gender mainstreaming in their agendas forboth sustainable development and urban development with the aim of improving gender equity in member statesthrough all of the organization’s work. However, many scholars have criticized the UN’s incorporation ofgender in these agendas for lacking systemic and coordinated policy schemes that are capable of ensuringgender equity. The majority of these analyses were performed shortly after the agendas’ introductions. In thisthesis, I return to these agendas a few years after their implementation to examine the discourses of gender inurban sustainability that they contain and consider whether these discourses are or are not reflected in thenational and local sustainable urban development agendas of one member state, Sweden, and its largest city,Stockholm. Critical Discourse Analysis (CDA) is used to identify such gendered discourses and determinewhether the ideologies they reflect are or are not contributing to the agendas’ stated aim to achieve genderequity. Findings show that there are both significant similarities and differences between discourses at all levels,with different degrees of both reinforcement of and opposition to status quo gender hierarchy at each level.Agendas at the national and local levels showed more evidence of anti-hierarchical ideology than theinternational level, suggesting that the gender equity work of member states need not be constrained by theshortcomings of the UN approach.

Mariestad municipality participated in a global competition to become Volvo’s site for a new lithium-ion battery factory. The competition was between eleven different countries and three different locations in Sweden. Aer declaring Mariestad and the site Korstorp as winners, extensive surveys of the site were initiated during which they did a rare find of the protected species the great crested newt. However, Volvo is still planning on going through with building the factory the way they planned, which implies asphalting an area of 140-150 ha and constructing a box like factory of one or two floors. The newts are now under great threat and will have to be moved in order to make room for the factory. Building battery factories is something we strive for on a global scale, but what happens when global sustainability opposes local? In the example of the battery factory in Mariestad Agenda 2030’s sustainable development goals biodiversity and economic growth seem to be in opposition to each other and here it becomes clear that the value of humans and non-humans are different. How are we to remedy the unequal distribution of power and how can we turn the conflict zone in Korstorp into a zone of diplomacy? The convention of the rights of the child became Swedish law in 2020 and here it is relevant taking a look at article 12, which says; “All children have the right to express their opinions, adults shall listen and consider the children’s opinions”. The children are our future and they have to live with our choices. Building in a sustainable manner implies listening to who will be affected. The society’s measurement of success needs to be altered from economic growth to one which everybody has the right to be part of. To reach that place we have to practice at an early age to think and act in a democratic manner. If children feel as if they have been heard they could come to appreciate democratic processes in which they trust their ability to alter the society and feel obligated towards it. Furthermore, the unlimited imagination of children and the fact that they are not yet indoctrinated in the routines and customs of our society might bring the innovation needed to create a new kind of factory in symbiosis with the local environment.

This essay critically analyzes the implementation of Saudi Arabia's Vision 2030 initiative through a detailed descriptive case study as the methodological framework, employing the Triple Bottom Line (TBL) model as the theoretical basis. The essay delves into the alignment of Vision 2030 with TBL principles, particularly in its influence on economic diversification, social inclusivity, and environmental conservation.  The study incorporated the three dimensions, concluding that Vision 2030 has successfully taken substantial steps in steering the Saudi economy away from its conventional reliance on oil. Socially, Vision 2030 places a significant emphasis on enhancing the quality of life for all Saudi citizens by investing in education, healthcare, and social welfare programs. On the environmental front, Vision 2030 demonstrates a steadfast commitment to sustainability through initiatives that promote renewable energy and environmentally friendly practices. The TBL framework serves as a valuable perspective for assessing the intricate impact of Vision 2030. Through an evaluation of the initiative's advancements in economic diversification, social inclusivity, and environmental preservation, it becomes evident that Vision 2030 is facilitating a more balanced and sustainable developmental trajectory for Saudi Arabia. / <p>My deepest gratitude extends to the individuals who have played a pivotal role in the success of this essay, particularly my unwavering family and cherished friends. Their unwavering support, encouragement, and constructive feedback have been instrumental in shaping my thoughts and refining the essay's content. I am particularly indebted to my esteemed advisor, Abdulelah Al Mutairi, whose guidance, expertise, and unwavering belief in my potential have been invaluable. His insightful suggestions and meticulous attention to detail have elevated the essay to a level I could not have achieved on my own. I am truly grateful for the collective support and encouragement that has made this endeavor possible.</p>